Längs pendeltågslinjerna

Ett pendeltåg på Årstabron den 1 mars 1992.

Nedan har jag samlat ett antal bilder från pendeltågslinjerna. Det kan röra sig om miljöbilder, ovanliga fordonstyper på väg etc. Hoppa på och gör en resa genom nätet!

Bålsta–Stockholm C–Västerhaninge–Nynäshamn

Denna pendeltågslinje kan med fördel kallas "privatbanan". Den består av två ursprungligen privata järnvägsbolag, men ett liten statlig del på mitten... Sträckan Karlberg–Bålsta tillhörde Stockholm-Westerås-Bergslagens Järnväg (SWB) och invigdes den 15 december 1876 för allmän trafik. Redan 1908 byggdes dubbelspår till Spånga. SWB förstatligades 1945 och elektrifieringen tog fart strax därpå. Pendeltrafiken inleddes den 12 maj 1968 mellan Kungsängen och Södertälje C. Den mest påtagliga linjeomläggningen var dubbelspåret Kallhäll–Kungsängen, som var klart 2001. Då lades den gamla enkelspåriga linjen via Stäket ned (trafiken ställdes in redan den 28 maj). Därmed försvann det sista enkelspåret från 1876.

Den andra privatbanan var Stockholm-Nynäs Järnväg (SNJ), som anslöt till Statsbanan i Älvsjö. Den invigdes 1901 och huvudägare var Johnson-koncernen, som bl.a. hade ett raffinaderi i Nynäshamn. Eftersom tillgången på fossila (flytande) drivmedel var god inledde SNJ dieselepoken tämligen tidigt och persontrafiken kördes i stor utsträckning med dieselelektriska motorvagnar. Staten tog över bolaget 1957 och SNJ gick upp i SJ 1968. Banan elektrifierades först 1962. Pendeltågstrafiken inleddes den 18 juni 1973 Kungsängen–Jordbro, och den 1 oktober samma år kunde man åka blått pendeltåg hela vägen till Nynäshamn, dock med byte i Västerhaninge.

"Bålsta – slutstation". Här vänder pendeltågen, faktiskt utanför Stockholms län. Ett X420-tåg har ankommit Bålsta och resenärerna lämnar stationen den 31 juli 2004.

Utsikt över den nya järnvägsbron som förbinder Kungsängen med Stäksön den 19 oktober 2001. Jag står ungefär där gamla banan passerade under motorvägsbron.

X10 3148 dånar ut på den öppningsbara svängbron i Stäket sista trafikdagen den 28 maj 2001.

Stäkets mötesstation sedd från förarhytten den 16 maj 2001. Här var det gott om obevakade vägövergångar, varför tågen signalerade ofta, gärna och mycket! Till stäketbornas stora förtjusning, får man förmoda...

Möte i Spånga den 7 maj 2004. T.v. X10 3149, t.h. X420 047.

Tåg mot Västerhaninge med X420 544 sist rullar ut över Tegelbacken och Södra Järnvägsbron på Getingmidjan den 7 juli 2004. Det här är en av de känsligaste punkterna i Mälardalens järnvägsnät. Händer något här, vilket inte är helt ovanligt (signalfel, växelfel, nedriven kontaktledning o.dyl...), leder det till mycket stora störningar i tågtrafiken i hela landet. ”Spårharpan” har nyligen byggts om vilket har medfört att ankommande tåg kan hålla högre hastighet in mot Centralen. Söderut är hastigheten genom växlarna dock något modestare. Vidare har signalanläggningen mellan Stockholm C och Stockholm S anpassats så att tätare tågföljd än tidigare är möjlig.

Nyreviderade SJ X1 3038 i tåg mot Västerhaninge lämnar Älvsjö den 18 december 1999. Detta var i elfte timmen för SJ som entreprenör åt SL; den 6 januari 2000 tog Citypendeln över trafiken, och ordet pendeltågselände fick en renässans... Sedan Juni 2006 bedrivs trafiken av Stockholmståg, som sedan en tid är ett helägt dotterbolag till SJ…

Älvsjö-morgon den 16 maj 2001.

Tre X! SL:s pendeltågsflotta 2002 - 2005. Fr.v. X10, X1 och X420 i Älvsjö den 10 maj 2003.

Tåg mot Kungsängen med X420 547 sist passerar Länna mellan Haninge centrum och Skogås den 22 september 2003.

Västerhaninge på morgonen den 25 juli 2001.

Rallarrosor i Tungelsta den 11 juli 2003.

Söder om Västerhaninge breder "vischan" ut sig. Känslan av att vara ute på landet förstärks av enkelspåret tycker jag. Bilden är tagen mellan Segersäng och Ösmo den 18 september 2001.

Ösmo station den 21 juni 2004. X420 062 var ute på GSM-R-test (MobiSIR) och har just fått utfart för vidare färd mot Nynäshamn. Med på tåget var personal från Citypendeln och DBS, samt ett par intresserade från Tyskland.

Nynäsbanans tidigare slutpunkt i sydost. X10 3199 på Nynäshamns färjeterminal den 16 juni 2005. Ska man vidare blir det färja till Gotland eller Polen. Numera vänder tågen i Nynäshamn; stationsområdet har byggts om och fått en ny utformning.

Märsta–Stockholm C–Södertälje C

"Fyrspåret" norr om Rotebro, vid Antuna gård, den 25 september 2001.

Tyskt och danskt i Karlberg den 14 maj 2003.

Soluppgång över Stockholm den 22 januari 2003.

X10 3160 och X420 058 på Stockholm C den 30 januari 2003.

X1:or på rad i Älvsjöhallen den 24 juli 2001. Älvsjöhallen utvidgades under 1980-talet med anläggningar i tunnel. Bland de viktigare institutionerna i berget märks hjulsvarven, vagnstvätten och avisningsanläggningen.

Tumba station sedd från förarhytten från "norr". På ett av mittspåren står "Scudmissilen" som TGOJ-rälsbussen kallades.

Tumba sett från andra hållet. X420 110 ankommer främst i ett tjänstetåg från Älvsjö den 19 augusti 2004.

Linjen mellan Tumba och f.d. Uttrans station. Signalen med tre gula ljusöppningar kallas "dödskalle" och är en vägkorsningsförsignal som vid fast sken visar att vägtrafiken är spärrad och tvärtom vid blinkande sken.

F.d. Uttrans station den 18 november 2002. Notera högtalartratten i kontaktledningsbryggan. Här stannade pendeltågen första tiden. Vartannat tåg stannade i Rönninge, vartannat i Uttran. 1969 var det slut med det; Uttran lades ned och resenärerna fick ta buss till Tumba i stället.

X1 3003 i spetsen för ett Märsta-tåg i kurvan mellan Östertälje och f.d. krysstationen Glasberga den 30 maj 2003.

Södertälje hamn den 18 november 2002.

"Backen". Ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår är sträckan mellan "Hamnen" och "Centrum" i Södertälje. Störningskänsligheten förstärks av ett emellanåt trilskandes elektromekaniskt ställverk av Siemens tillverkning från 1943. När man kör med långa tåg (fler än två X1/X10-enheter eller en X60-enhet) tjänstgör en "backåkare", d.v.s. en lokförare som enbart ägnar sig åt att köra upp och ner för "Backen". Tågen byter körriktning i "Hamnen" och "backåkaren" tar över tåget i riktning mot Södertälje C och lokföraren från "stan" får en liten rast. När tåget kommer upp igen sker det omvända. Om ett antal år kommer man att bygga dubbelspår här. Mer information finns på Banverkets hemsida.

Fullt hus i Södertälje centrum den 28 juni 2002. Från vänster X1 3063, X1 3040, X10 3149 och X10 3116.

Södertälje - Gnesta

Denna del av pendeltågsnätet hör till de äldsta. Västra Stambanans delsträcka Södertälje Övre (senare Saltskog) - Järna öppnades den 1 juni 1861 och Järna - Gnesta den 1 oktober samma år. Den 1 oktober 1921 lades linjen om i Södertälje i samband med dubbelspårsutbyggnad och ombyggnaden av Södertälje Kanal. Linjen drogs nu via Södertälje Södra, idag Södertälje hamn. Ytterligare linjeomläggningar har skett i Järna-trakten i samband med Grödingebanans öppnande 1994-95. Idag är det alltså pendeltåg som gäller om man vill åka den "gamla" banan mellan Södertälje och Järna. Dock förekommer det omledningar av fjärr- och regionaltåg denna väg om Grödingebanan drabbas av trafikavbrott av planerad eller oplanerad anledning.

Södertälje syd undre den 16 december 2005. X1 3088 främst i tåget mot Södertälje C. Uppe till vänster skymtar fjärrtågstationen Södertälje syd övre Den undre hållplatsen är belägen på Västra stambanan, medan den övre stationen är belägen på Grödingebanan.

Tunnlarna vid Bränninge den 28 juni 2002. Den högra är en av Sveriges äldsta järnvägstunnlar som fortfarande är i drift - den var klar 1861. Berget ovanför har varit ett populärt fotoställe.

Gnesta stationshus den 24 juli 2001.

Den 5 oktober 2001 var en strålande höstdag i Gnesta. Notera huvudsignalerna "av låg typ", som finns i verkligheten, men inte i regelverket (trafiksäkerhetsföreskrifterna)... Numera är signalen utbytt mot en "huvuddvärg".

SL Pendeltåg Hem