Roslagsbanan

Hem

Roslagsbanan (RB) är idag en modern smalspårig (891 mm) förortsjärnväg med en mycket intressant historia bakom sig; från banans storhetstid under privatbanetiden, till nedläggningar och nedgång under 1960- och 70-talen till modernisering och upprustning från mitten av 1980-talet och fram till idag. RB utgör idag kollektivtrafikstommen i "Nordostsektorn" med närmare 35 000 resande om dagen. Sedan 2003 bedrivs trafiken av Roslagståg AB, som ägs av Svenska Tågkompaniet och DSB, danska statsbanorna.

I maj 2010 meddelades att Roslagsbanans vagnpark ska byggas om och moderniseras. Uppdraget gick till Euromaint Rail, som i sin tur anlitades Motala Train (tidigare Motala verkstad) som underleverantör. Upprustningen ska ske under 2011-2014 och omfattar bl.a. ny låggolvdel i mellanvagnarna, utvändig renovering, installation av passagerarinformations- och videoövervakningssystem samt "tekniska åtgärder för att förbättra fordonens driftsäkerhet". Inredningen i vagnarna byts ut och kommer att påminna om den i tunnelvagn typ C20 och pendeltåg typ X60. Det ska bli intressant att se hur resultatet kommer att bli. På lite längre sikt är dock helt nya vagnar aktuella. Idag satsar SL en hel del på RB, bl.a. byggs/projekteras nya dubbelspår. Läs mer om projekten på SL:s hemsida.

Själv hade jag förmånen att arbeta vid "RB" som konduktör 1990 – 1999, först som heltidsanställd och efter ett par år, som ett resultat av effektiviseringar och besparingar, som deltidsanställd s.k. arvodist. Under denna tid kom jag att vara anställd av tre arbetsgivare; AB Storstockholms Lokaltrafiks Järnvägar (SLJ), SL Tåg AB, samt Linjebuss Sverige AB. Hösten 1990 när jag började vid banan som Järnvägsexpeditör övrig (Jxpö) var "det gamla" dominerande. De nya blåvagnarna hade visserligen gått i trafik ett antal år som passvagnar, och de första blå motorvagnstågen provades för fullt den hösten. De sattes i ordinarie trafik på vintern 1990-91, men som många andra nya järnvägsfordon var även blåvagnarna behäftade med en del barnsjukdomar, varför det inte var ovanligt att de gamla hederliga trävagnarna kom till heders istället! Intresset för RB tog dock fart långt tidigare, i början av 1980-talet. Följ med på en resa i tid och rum!

Stockholms östra–Kårsta (-Rimbo)

Stockholms östra sedd lite grann från ovan från andra sidan Vallhallavägen den 19 mars 2005. Stationshuset uppfördes av SRJ och stod klart 1932 och är ett tydligt exempel på funkisstilen. Huset är utsmyckat med detaljer och målningar som ännu idag utstrålar en stolthet över den egna (järnvägs-) verksamheten; bl.a. pryds entréerna på Vallhallavägen 75 och 77 av bevingade hjul i brons över portarna.

Neonljus och andra ljusskyltar på "Östra" tidigt på morgonen den 19 november 1997.

Inredningen i järnvägsrestaurangen på "Östra" är K-märkt och i mitt tycke väldigt stilig!

Inne på kontoret på "Östra" finns denna stiliga väggmålning över SRJ:s linjenät, när det var som störst.

Så här kanske RB:s nya motorvagnar kunde ha sett ut om Kalmar Verkstad AB hade fått ordern... Modellen stod tidigare inne i ett av kontorsrummen.

Näsbyparktågen utgick förr (nästan) alltid från spår 2. På helgerna utgjordes tågen oftast av två sammankopplade "rävar" (X4P). Här ses ett näsbyparktåg med "sjuglasvagnen" X4P 45 i spetsen på "Östra" i december 1985.

I början av 1990-talet var det här fortfarande vardag. X3P 35 (tillverkad 1934) och passvagnen BP 899 (tillverkad 1936), båda med teakklädd träkorg, i tåg till Näsbypark i februari 1992. "35:an" är bevarad som museifordon. Den ägs av SL:s spårvägsmuseum och förvaltas av Roslagsbanans Veterantågsförening och används vid utfärder, extratåg, uthyrningar m.m.

Same same, but different! Den sist levererade X10p blev 235. Här ses den på på spår 2 på Stockholms östra den 5 december 2008. Jämför med bilderna från 1992 och 1985 ovan!

I mitt tycke var "Norrtäljepassarna" RB:s elegantaste och mest komfortabla vagnar. De byggdes 1948-49 av ASJ i Linköping för fjärrtågen till Rimbo och Norrtälje. De hade bekväma soffor med höga ryggstöd, gott om benutrymme, bord vid fönstrena och utåtgående vestibulsidodörrar. Förr hade alla passvagnar gardiner och de som användes på långlinjerna hade även toalett. Personligen anser jag att SL borde ha utgått från komforten i dessa vagnar (och "Sjuorna", som också hade gott om benutrymme) när man beställde nya tåg, men icke. Tunnelbanan var (och är) norm för SL:s standard i spårtrafiken. På övre bilden ses BP 923 (levererad som SRJ Co 112) på Stockholm Ö den 19 augusti 1993 och på den undre bilden ses inredningen i BP 925 den 9 november 1992. BP 925 är bevarad på ULJ som SRJ Co 114.

X7P 48 på "Östra" på julaftonsmorgonen 1992. "Sjuorna" tillverkades under andra hälften av 1940-talet och var utpräglade långfärdsmotorvagnar, med gott om benutrymme och extremt långt boggiavstånd för bästa möjliga komfort!

Roslagsbanan har haft flera lokomotorer och en del av dem är fortfarande i drift som arbetslok. RB Z6P 2 tillverkades, tillsammans med systermaskinen SRJ Z6 3, 1954 av ASJ i Falun. Båda är bevarade idag; "2:an" heter numera SL Z6p 9700 och "3:an" är bevarad på ULJ. Under SJ-tiden och en del av RB-tiden hade Z6p 2 en helgrön målning med gula varsellinjer. Sedermera målades den om i originalmålning genom Mörby verkstads dåvarande driftige och engagerade verkmästares försorg. Här ståtar den på Stockholm Ö i augusti 1993. Idag är den ommålad i SL:s orange arbetsloksfärg.

Eftermiddagslugn på Stockholm Ö den 24 augusti 1985. Främst i tåget mot Lindholmen gick "Buppen" UBp 102.

Två "Bupptåg", båda med X9P som dragkraft, på spår 3 och 4 på Stockholm Ö i december 1985. Det bortre tåget skulle strax avgå mot Österskär, medan tåget på spår 4 fick vänta en stund innan färden mot Lindholmen anträddes.

Loktåg på "Östra" i april 1986.

Instamatickameran var med redan från början... Här ses en "Nia" (X9P) på spår 5 på Stockholm Ö i september 1982. Fyra stycken Xoa9p levererades 1962 och var de starkaste motorvagnarna med en effekt på 900 hkr, samma som storloken. De var också yngst av motorvagnarna innan de nya blåtågen gjorde entré i början av 1990-talet. Samtliga "nior" skrotades 1993.

RB:S första nya "blåvagnar" levererades 1988. I början drogs de av lok eller X7P-motorvagnar, blandat med äldre vagnar. Här ses UBp 308 (idag 808) kopplad mellan loket och en "Norrtäljepass" på Stockholm Ö våren 1989.

Trenne kollegor framför "33:an", någon gång 1991-92. Undertecknad står längst t.h. med "blåbricka" i mössan. Foto: © Micha Persson.

Det s.k. "Griståget" på spår 6 på Stockholm Ö i december 1985. Tåget bestod av X3P 35, BP 880 samt loket BaP 3250 "Grisen", därav namnet på tåget. Det användes normalt i insatståg till och från Hägernäs.

Fyra X10p-motorvagnar jämte varandra på Stockholm Ö den 5 oktober 2009. Fr.v. X10p 209, 208, 207 och 221.

"Östras" bangård den 24 augusti 1985...

...och drygt 24 år senare, den 5 oktober 2009.

Ett "Bupptåg" draget av X7P 55 rullar in på spår 4 på Stockholm Ö en helg i december 1985. Mellanvagnen är en s.k. "Södertäljepass" (BP 915 eller 916). De tillverkades av Svenska Maskinverken i Södertälje 1941 som SRJ Co 103-104 och var SRJ:s första svensktillverkade vagnar med helsvetsad stålkorg. En del brukar kalla vagntypen för "B6p", eftersom de påminner om de normalspåriga lokaltågsvagnarna litt B6. F.d. BP 915 är bevarad på ULJ som SRJ Co 103 och f.d. 916 är bevarad på AGJ som AGJ Cop 37.

Det s.k. "Kjoltåget" invid tillsyningshallen på Stockholm Ö den 8 januari 2010. Tågsättet har på prov försetts med "kjolar" undertill som ska dämpa bullret från tåget. Den nya frontutformningen ska bidra till förbättrad isolering. Det ska bli intressant att se vad proverna kommer att leda till.

Infarten till Stockholm Ö i april 1986. Stationen hade två infartsignaler; Den ytte A-signalen stod längre ut och den inre B-signalen syns på bilden. Notera den röda märktavlan som betydde att signalen aldrig fick passeras i "stopp" utan tågklarerarens medgivande, enligt det regelverk som gällde då.

X7P 56 på "Östras" bangård i november 1992. Noterad den igensvetsade frontdörren och de röda hjulringarna!

Nytt avlöser gammalt på Stockholm Ö i augusti 1992. T.v. den till synes nylevererade X10p 218 i spetsen för ett tåg till Österskär och t.h. loket BaP 3250 "Grisen" upplastad på en överföringsvagn f.v.b. Uppsala Ö och museibanan Upsala-Lenna Jernväg.

Grand Old Lady, X2P 33 (byggd 1919), utanför motorvagnsstallet på "Östra" i slutet av augusti 1992.

"Österskärsdirektan", draget av BbP 3251 har just lämnat Stockholm Ö och rullar ned för backen mot Albano, en dag i slutet av augusti 1992. Uppe på "Banken" står en "Södertäljepass".

Den 7 januari 2010 öppnades Universitetets nya hållplats, belägen mellan de gamla hållplatserna Universitet och Freskati, i anslutning till T-banestationen med samma namn, och givetvis Stockholms universitet. De gamla hållplatserna har i och med detta dragits in. Dessa bilder togs den strålande vinterdagen den 8 januari 2010.

Sommaren 1993 var RB avstängd norr om Djursholms Ösby p.g.a. omfattande banarbeten. Endast Näsbypark-linjen var öppen för trafik. Man körde bl.a. med en "Lillbupp", bestående av en motorvagn och en manövervagn. Här bromsar en sådan, med UBxp 105 främst, in i Freskati den 17 juli 1993.

Utsikt från tåget över Stocksundet på morgonen den 10 april 1991.

Sista dagen med trafik över den gamla enkelspåriga Stocksundsbron var den 30 mars 1996. Här rullar vi in på stationen söderifrån.

Den nya dubbelspåriga Stocksundsbron invigdes den 18 augusti 1996. Invigningstågen körde parallellt in till Stockholm Östra.

Kanske är detta det tydligaste exemplet på den moderna Roslagsbanan? Ett tåg på väg mot Stockholm Ö rullar över den dubbelspåriga (nya) Stocksundsbron den 3 juli 2002.

Ett loktåg (förmodligen från Österskär) passerar Stocksund 1986.

Knappt fem år senare, i januari 1991, inväntar ett tåg mot Stockholm Ö att sträckan ska bli fri. Främst gick manövervagnen ("Buppen") UBxp 107. Denna kväll var det enkelspårsdrift mellan Stocksund och "Östra".

Stocksunds station den 30 juli 1992.

Här ses ett av fordonen som RBV förvaltar, X4P 37, skina nymålad i aftonsolen på traversen utanför Mörby verkstad den 8 maj 1994.

Mörby verkstad byggdes 1907. Här ses den stiliga byggnaden från RB:s huvudlinje den 9 oktober 1994.

Mörby hållplats den 28 april 1988.

Två bilder från en RBV-körning i samband med SL-dagen den 29 augusti 1998. På den övre bilden håller tåget i Mörby och på den nedre bilden har man kommit till Djursholms Ösby. Tåget bestod denna dag av X3P 35 + BP 880 + X4P 37.

Ett loktåg mot Österskär ankommer Djursholms Ösby i december 1984.

Aftonhimmel i Djursholms Ösby den 14 december 1991.

"Östras" lokomotor var Z4p 1 "Julle". Här växlar den i Djursholms Ösby i augusti 1992.

UBxp 114 i spetsen för en "Fembupp" bromsar in i Roslags Näsby den 31 maj 1991.

Manövervagn UBp 112 i Bällsta i december 1985. Litteran ändrades sedermera till UBxp.

Lindholmen den 24 augusti 1985. Tågbyte för resande vidare mot Kårsta. T.v. manövervagn UBp 102 (s.k. "Bupp"), t.h. "Räv" X4P 39.

Lindholmen den 21 september 1985. T.v. X7P 48 och t.h. X4P 39, som även denna dag var sysselsatt i Kårstapendlingen.

X4P 45 "Sjuglasvagnen" i Lindholmen den 30 december 1987.

Morgondimma i Lindholmen den 3 maj 1991.

Alla "storloken" utom ett, BbP 3252, målades blå för att passa till de nya vagnarna. 3252 reviderades i slutet av 1980-talet, samtidigt som "blåvagnarna" började att levereras, varför det inte fanns någon anledning att måla om loket på nytt. Här inväntar BbP 3252 med "blåvagnar" avgång från Lindholmen den 31 maj 1991.

1994 års RBV-luciatåg kördes den 11 december till Lindholmen och åter. Här står tåget uppställt på dåvarande spår 3 i väntan på avgång.

Frösunda den 21 september 1985, i samband med firandet av Roslagsbanans 100-årsjubileum. Annars var inte resandeutbytet så stort på den tiden... Som synes var inte heller spårstandarden särskilt strålande...

Dagens Roslagsbana representeras här av motorvagnen X10p 210 i Ekskogen den 10 februari 2007. "Blåvagnarna" levererades under åren 1988-1995.

En "Räv" (X4P 41) i Kårsta den 3 maj 1991. I bakgrunden skymtar en ny "blåvagn". Bilden är tagen i samband med min "blåbrickeutbildning", d.v.s. växlingsutbildningen för konduktörerna. Växlingsutbildad konduktör hade en blå bricka bakom tjänstetecknet, men enligt RB säo var det bara tillåtet när man samtidigt tjänstgjorde som huvudkonduktör. Var man "blåbricka" men tjänstgjorde som "pjatt" (hjälpkonduktör) skulle man alltså ta bort blåbrickan, något som dock sällan gjordes.

Ett "Bupptåg" i Kårsta i augusti 1992. Närmast kameran X9P 58, med igensvetsad front och enbent strömavtagare. Moderniseringen hade tagit några steg framåt. Plattformarna på sträckan upp till Kårsta hade också höjts, för att kunna köra med de nya blå tågen. Jämför med bilden av "41:an" i Kårsta ovan. Manövervagnen (s.k. "Bupp") var försedd med skivbromsar när den levererades som passvagn 1961, något som först på senare tid har blivit standard på persontågen i Sverige. "Blåtågen" levererades dock med blockbroms... I mitten ser vi en av "Bautzen-passen" BP 913 eller 914, som levererades 1941 mitt under brinnande krig. De skilde sig från systervagnarna som levererades några år senare genom att de hade tio fönster per långsida i stället för nio. Därmed hade de också trängre inredning, som dock inte upplevdes som lika obekväm som de nya vagnarna när de kom...

Strax därpå skulle varslet om min uppsägning p.g.a. arbetsbrist bli verklighet. Dock återanställdes jag som s.k. arvodist (timanställd) redan efter en vecka. När SL genomförde effektiviseringarna i samband med sin omställning från ett trafikbolag som gjorde allt i egen regi till att bli en "ren" beställare med entreprenörer kom, som alltid, personalen i kläm. Vi var 20 konduktörer som blev uppsagda i första omgången, ytterligare ett tiotal kollegor fick gå vid årsskiftet 1993/94. Samtidigt bantades den administrativa personalen vid SL Tåg AB. Snåla vindar blåste över landet i början på 1990-talet.

Några dagar senare, den 12 maj 1994, arrangerades körningen "Sista loktåget på RB". Tåget drog av Tp 3515 från Stockholm Ö till Kårsta och tillbaka till Roslags Näsby, där lokbyte till BdP 3255 skedde. Färden anträddes därefter till Österskär och åter till Stockholm Ö. Loktågsepoken på RB var därmed definitivt över. På bilden ovan ses loktåget efter ankomst till Kårsta. Notera att ordinarie "blåtåg" mot Stockholm Ö denna dag fick avgå från spår 2 (utan plattform...)

Jag lyckades aldrig åka tåg till Rimbo. Mitt intresse för RB tog fart i stort sett samtidigt som sträcka Kårsta - Rimbo lades ned, i januari 1981. Det fick bli några banvallspromenader och bussresor i stället. I februari 1984 tog jag en bild av Rimbo stationshus med min lilla instamatic-kamera.

Djursholms Ösby–Näsbypark

Ett tåg på väg från Näsbypark ankommer Djursholms Ösby en kall decemberdag 1985.

Ett tåg på väg mot Näsbypark i Djursholms Ösby den 23 april 2005. Stationen hade då nyligen moderniserats och byggts om kraftigt.

I takt med att de nya blåtågen levererades togs de äldre fordonen ur trafik. Näsbypark-linjen var den sista sträckan som trafikerades med äldre rullande materiel. Först försvann fordonen tillverkade före 1940; dessa ersattes av "Bupptåg" eller ensamma X7P-motorvagnar. Sommaren 1992 var banan söder om Djursholms Ösby avstängd och en ensam "Sjua" pendlade mellan "Ösby" och "Parken". På bilden lämnar X7P 51 Vendevägens hållplats den 30 juli 1992, på sin väg mot Näsbypark.

X4P 38 i Altorp i december 1984.

X7P 53 står redo för avgång från Näsbypark på kvällen den 9 november 1992.

Ett par år senare, i oktober 1994, gick X10p 227 som ensam motorvagn på "Parken".

Roslags Näsby–Österskär

Ett tåg mot Österskär bromsar in vid Galoppfältets hållplats en strålande decemberdag 1985.

Den 4 februari 1998 var det riktig vinter i Viggbyholm. Manövervagnen UBxp 145 går ledande mot Stockholm Ö. Föraren har just skyltat om, men ännu inte tänt strålkastarna. Ungefär en månad tidigare hade Linjebuss tagit över trafiken. Man vann upphandlingen med knapp marginal till SL Tåg. Linjebuss hade svårt att klara av sin uppgift och problemen hopade sig för RB med förseningar, inställda tåg och personalbrist; problem som var mer sällsynta innan. Linjebuss integrerades så småningom med Connex (idag Veolia Transport). En ny upphandling genomfördes och sedan 2003 bedrivs trafiken succéartat av Roslagståg.

Roslagsbanans Veterantågsförenings motorvagn X3P 35 i Viggbyholm den 20 november 2007. NJS Stockholm besökte under sitt höstmöte RBV:s lokaler och åkte med till "Viggan" och tillbaka.

Tågmöte i Rydbo på Österskärslinjen på julafton 1992. T.v. X10p 218, t.h. X10p 215.

Ett 5-vagnars blåtåg rullar ut från Åkers Runö station på väg mot Stockholms östra den 24 september 1992. Främst går manövervagnen UBxp 122, fortfarande med SLJ-märket i fronten. Sedermera byttes det ut mot "vanligt" SL-märke. Under sommaren 2007 rustades denna del av Österskärslinjen upp och idag är trästolpar, dito slipers och skarvspår ett minne blott.

Ett Österskärståg gör uppehåll i Åkers Runö en aprildag 1986. Plattformen hade nyligen höjts som en anpassning till de kommande nya tågen och ett mötesspår hade åter lagts ut här.

Roslagsbanans veterantågsförening bildades av ett antal RB-anställda 1992. Allt sedan dess hyr man ut tåg och anordnar utfärder för medlemmarna, bland annat det populära luciatåget. Här har 1993 års upplaga nått Åkersberga på vägen tillbaka från Österskär. Vagnen är "grindvagnen" BP 880, levererad 1914 som SRJ Co 68.

Tåget till Österskär har nästan nått slutstation när det som här lämnar hållplatsen Tunagård. Den 5 oktober 2009 var trafiken åter igång på hela RB efter en lång avstängning mellan Stockholm Ö och Mörby liksom Näsbyparkslinjen p.g.a. banarbete.

Här står Sista Loktåget avgångsberett i Österskär efter rundgång och bromsprov. Notera att loket hade lövats enkom för denna dag! Detta lok är bevarat och renoveras just nu på museibanan ULJ. Det byggs dessutom om till dieselelektriskt lok, något som loket historiskt aldrig har varit, men exteriört kommer man att försöka återge det historiska utseendet så mycket som möjligt. När loket är klart kommer det bli ett stiligt och ståtligt inslag på museibanan!

Ångtåg på Roslagsbanan

1885 invigdes Stockholm-Rimbo Jernväg. 100-årsjubileet firades i september 1985. Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar lånade ut ångloket BLJ 5 "Thor" och "grindvagnarna" stod RB själv för. Här ankommer jubileumståget till Lindholmen den 21 september 1985.

I början av oktober 1990 kördes åter ånglok på RB. Denna gång var det en "riktig" roslagsmaskin som drog, nämligen SRJ 28 "Stortysken". Här ses loket förberedas utanför lokstallet på "Östra" den 5 oktober 1990. Tyvärr bidde bilden oskarp. Glädjen i evenemangsbägaren smolkades av två saker: Några dagar innan bilden togs kolliderade ett Näsbyparkståg med X10p 202, som var ute på provkörning, vid Universitetet. Lokföraren och ytterligaren en person på Näsbyparkståget avled. Förstämningen var naturligtvis hög efter olyckan. Även ångtågskörningarna drabbades av otur då "Stortysken" spårade ur men en löpaxel vid Djursholms Ekeby, men följderna blev tack och lov ringa.

Den 6-10 maj 2006 kördes återigen ångtåg på (södra) Roslagsbanan, denna gång med anledning av Järnvägens 150-årsfirande. Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar och Roslagsbanans Veterantågsförening stod gemensamt för arrangemanget. Från museijärnvägen Upsala-Lenna Jernväg kom ångloket BLJ 5 "Thor" samt passvagnarna SRJ Co 33, SRJ Co 70 och SRJ Co 89. RBV bidrog med passvagnarna BP 880 och BP 896, samt resgodsvagnen DHJ F 14, även benämnd F 229 (SRJ-nummer) eller Fp 162 (SJ-littera och -nummer). Här nedan följer tre bilder från körningen den 7 maj.

BLJ 5 Thor med musealt tågsätt i Roslags Näsby, på väg mot Vallentuna.

Gammalt och nytt möts i Åkers Runö, på färden mot Österskär.

I Österskär assisterade elmotorvagnen X4P 37 vid växlingen. Ett mycket lyckat arrangemang med fullsatta tåg och personalen och resenärerna var mycket nöjda, trots trängseln. Jag tjänstgjorde som biljettförsäljare och -granskare på tåget, vilket var en riktig nostalgikick för en gammal "RB-konta" som jag!

Upsala-Lenna Jernväg

Museibanan Upsala-Lenna Jernväg är en del av Roslagsbanan och föreningen har främst riktat in sig på att visa hur det såg ut förr på Roslagsbanorna. Här har "Stora ångan" med BLJ 5 "Thor" i spetsen just ankommit Marielund den 10 juni 2007. T.v. ansluter ”Lilla ångan”, med BLJ 4 ”Långshyttan” som dragkraft.

Jag blev aktiv medlem i föreningen 1986, således har jag ”hängt med” mer än 20 år! Tiden går fort… Idag tjänstgör jag i mån av tid oftast om tågklarerare, men det händer också att jag tjänstgör som tågbefälhavare, växlare eller bromsare. Det var faktiskt via ULJ som jag kom till RB; fordonen var ju väldigt lika, men dragkraften (el kontra ånga resp. diesel) skiljde sig åt! Här övervakar jag infarten för "stora ångan" i Bärby den 5 augusti 2001.

Nio år tidigare, den 7 juni 1992, poserar den unge tågbefälhavaren framför ångloket SRJ 28 i Lenna. Notera den vita kavajen; både den och den vita mösskullen levde farligt i närheten av ångloken...

Nu har jag också påbörjat en utbildning till rälsbussförare! Det är en ny erfarenhet att får köra på ULJ, tidigare har jag ju mest åkt inne i tågen eller stått bredvid, s.a.s...

Museiföreningens stolthet i mitt tycke är "Stortysken" SRJ 28. Loket byggdes, tillsammans med tvenne systermaskiner, 1920 av Henschel & Sohn i Kassel i Tyskland och var och är Sveriges största smalspårsånglok. SRJ använde dem främst i de tunga persontågen till Rimbo och Norrtälje. När banan dit sedermera elektrifierades fick "Stortyskarna" främst dra godståg. "28:an" bevarades åt eftervärlden hos Järnvägsmuseet, men deponerades 1987 till ULJ. Sedermera har loket överlåtits på föreningen. I skrivande stund anses loket behöva en revision, varför det mest står avställt. Här ses det dock under ånga på Uppsala Ö den 2 september 2001, då ULJ:s 125-årsjubileum firades med pompa och ståt!

Hilding Carlssons klassiska rälsbussar präglade länge svensk järnväg. 1950-talets YBo5p-generation (sedermera YP) rullade på de flesta linjer på roslagbanenätet, även elektrifierade sträckor. Här rullar ett klassiskt rälsbusståg, bestående av en UBFo3yp (manövervagn/släp) och en YBo5p (motorvagn), in på ett till synes folktomt Uppsala Ö den 26 juli 2001. Detta är historia, för närvarande pågår här omdaningen av området till Uppsalas nya resecentrum.

Ett rälsbusståg, bestående av motorvagnen YBo5p 809 och släpet UBFo3yp 2109, står avgångsberett på Uppsala Ö tillfälliga station i Bergsbrunnaparken den 1 augusti 2009. Under tiden som det nya resecentret byggs vänder ULJ:s tåg här. När allt är klart kommer denna del av stationen fungera som driftsbangård.

"Stora ångan", med 100-åriga BLJ 5 Thor som dragkraft, avgår från Uppsala Ö den 2 augusti 2009.

"Lilla ångan", med idag 112-åriga BLJ 4 Långshyttan som dragkraft, på "gamla" Uppsala Ö den 2 september 2001, i samband med att ULJ:s 125-årsjubileum firades.

Tp 3515 på Uppsala Östra den 1 augusti 2004. På grund av de pågående omdaningsarbetena i området tvingades ULJ att flytta Uppsala Ö en bit närmare linjen mot Faringe. Under byggtiden från säsongen 2006 ligger nya, tillfälliga, Uppsala Ö ute i Bergsbrunnaparken. Loket var ett av de två första Tp-loken som kom till roslagsbanenätet 1957, alltså två år innan SRJ-bolaget gick upp i SJ och blev 39 driftsektionen. Maskinen flyttades senare till Småland, men kom upp igen till Uppsala Ö - Rimbo - Hallstavik strax innan trafiken lades ned 1977. Därefter återkom maskinen till Småland (Växjö). Loket överfördes till det privata Växjö-Hultfred-Västerviks Järnväg (VHVJ) och sedermera Småländska Smalspåret AB (SmAB). I mitten av 1990-talet återkom Tp 3515 till Roslagsbanan och användes av dåvarande SL Bansystem AB för makadamtåg m.m. Därefter har loket deponerats hos ULJ. Hemma igen, alltså!

När jag började som aktiv vid ULJ 1986 trodde jag nog aldrig att jag skulle kunna ta dena här bilden! Stationshuset i Faringe brann ner 1982 och ersattes av en barack. Visst drömde man om att kunna återuppbygga stationshuset igen, men det låg långt fram i tiden. Nu är vi där! Bilden togs från stationsträdgården i Faringe på kvällen den 24 maj 2008, i samband med en middag för medlemmar. Föreningen fyller 40 år 2008 och detta firades med god mat och trevlig samvaro! Extratåg kördes givetvis, dragare var lokomotorn SRJ Z6 3.

Rälsbusståget mot Uppsala Ö står redo för avfärd från spår 1 i Faringe den 1 augusti 2009.

"Ur-Trucken", SRJ Z4 1, i Faringe den 2 augusti 2009.

Hem