Svenska läns- och regionaltåg

Blandade svenska tågbilder Blandade tågbilder Hem


Här följer en exposé från norr till söder genom landet.

Norrtåg


Norrtåg är ett nytt regionaltågssystem i Norrland. Botniatåg, ett dotterbolag till DB-ägda Arriva och SJ, kör trafiken på Norrtågs uppdrag. Norrtåg har köpt in 11 X62-motorvagnståg som successivt sätts i trafik framöver. Här ses X62 004 (S-NT 94 74 4 620 004-2) i Västerås den 18 maj 2011 i samband med en provtur.


Trafiken Sundsvall-Ånge-Östersund-Storlien-Trondheim marknadsfördes tidigare som Mittnabotåget. De senaste åren fram till början av juni 2012 skötte Veolia Transport trafiken på den svenska sidan. Sedan den 10 juni 2012 ansvarar Norrtåg för trafiken även på denna sträcka. Norska NSB sköter trafiken till och från Norge. Normalt används Reginamotorvagnar mellan Sundsvall och Östersund och NSB BM92-tågsätt mellan Östersund och Trondheim. Här lämnar "Reginan" X52 9034 Kjell Lönnå Sundsvall den 27 mars 2010.


Den andra "Reginan" som användes i Mittnabotågstrafiken, X52 9042 Ewert Ljusberg, ses här på Sundsvall C på morgonen den 22 april 2010.


Under andra hälften av januari 2010 fick Veolia ta hjälp av Inlandsbanans Y1:or när Reginorna inte räckte till. Här ses IBAB Y1 1314 + 1342 på Sundsvall C den 20 januari 2010.


Sedan en tid bär Reginorna på Mittlinjen Norrtågs färgsättning. Här ses X52 9042 i Stavre den 19 juni 2012. Hållplatskuren anans i bakgrunden.


NSB BM92 91 på Östersund C den 19 juni 2012, i väntan på avgång mot Trondheim senare samma dag.


X52 9042 i Östersund senare samma dag, på väg till Östersunds västra.


Möte med X52 9034 mellan Bensjöbacken och Dysjön på dubbelspåret mellan Bräcke och Ånge den 19 juni 2012.

X-Tåget


X-Trafik (Länstrafiken i Gävleborgs län) anskaffade 1990 två X10:or, med nummer 201-202 (SJ-nummer 3182-3183). Här ses XT X10 202 på Gävle C i oktober 1990. Jämför med Reginabilden nedan! Idag är denna enhet såld till Västtrafik och rullar i Göteborgsområdet som X11 3183.


XT X10 201 upställd jämte en nylevererad VL-Regina vid lokstallet på Gävle godsbangård den 16 april 2001. T.v. i bakgrunden anas en efterföljare till X10:an i form av en ny Regina.


X-Trafik tog leverans av sina första Reginamotorvagnar år 2001. Den 16 maj 2001 kördes en presentationsresa med en sprillans nylevererad X51:a i samband med ett seminarium arrangerat av dåvarande NRG. Här ses tåget i Flemingsberg strax innan avgång mot Stockholm C.


Reginamotorvagnen TKAB X51 203 Ljusnan i Gävle den 22 juli 2003. X-Tåget körs av Tågkompaniet åt X-Trafik på sträckorna Gävle–Ljusdal och Gävle–Sundsvall.


X50 9061 (f.d. 208) Ljungan i Ljusdal den 4 augusti 2008.


X52-3 9046 på Sundsvall C den 21 april 2010. Enheten har ett förflutet i SJ:s Mälardalstrafik.

Tåg i Bergslagen


Tåg i Bergslagen (TiB) är ett regionaltågsnät som sträcker sig från Gävle i nordost och Mora i nordväst, Malung i väster, Västerås i sydost, Laxå i sydväst samt Mjölby i söder. TKAB kör sedan 2004 tågen på uppdrag av TiB; fram till 2006 som underentreprenör åt SJ. Den 4 mars 2002 möttes två "Reginor" i Västerås. T.v. "Uven" X50 3246 (idag X54 9005 i TiB-trafik) och t.h. X51 3252.


Innan den formella TiB-trafiken drog igång med Regina-motorvagnarna år 2001 körde SJ korta loktåg på sträckorna. Den 20 september 1998 hade SJ Rc3 1041 ett nätt litet tåg i kroken mellan Spannarboda och Näverkärret, på linjen mellan Frövi och Fagersta. Detta lok tillhör tillhör loket Affärsverket Statens järnvägar (ASJ) idag, jämför gärna med denna bild.


Ett typiskt Bergslagståg med SJ Rc6 1325 på Gävle C den 25 juli 1999. Även detta lok tillhör ASJ idag.


X51 3256 i Borlänge den 12 juni 2002.


År 2002 gick det fortfarande en del loktåg i TiB-trafiken. SJ Rc3 1074 drog tåget från Borlänge till Gävle C den 12 juni 2002.


X51 3251 passerar Furuvik den 30 juni 2005. Notera Tågkompaniets logotyp i fronten.


Tågmöte i Ängelsberg den 10 juli 2009.


TiB-Reginor på rad i Hallsberg den 22 mars 2011.


X51 9011 har överförts från X-Tåget till TiB. Den 19 januari 2012 stod den i Borlänge.


För trafiken till Malung på Västerdalsbanan användes två moderna Itino-motorvagnar och två Y1-motorvagnar som reserv. Y1 1290, ännu i Dalatrafiks målning, står redo att avgå till Malung från Borlänge den 17 juni 2003.


Y1:orna målades senare om i TiB-målning. Här anländer Y1 1289 från Malung till Borlänge den 6 april 2008.


En av Y31:orna står redo för avgång från Borlänge den 8 maj 2010.


Än leva gamla gudar. Den f.d. TGOJ-rälsbussen X20 202 är upprustad och används delvis i TiB-trafiken. Här står den uppställd i Borlänge den 6 april 2008.

Upptåget

Upplands Lokaltrafiks trafik med "Upptåget" inleddes 1991 med X10-motorvagnar mellan Tierp och Uppsala på vardagar. I takt med dubbelspårsutbyggnaden på f.d. UGJ utökades trafiken och X10:orna byttes ut mot X12:or. Efter en period med Tågkompaniet som entreprenör tog SJ AB över trafiken sommaren 2006. Regina-motorvagnar används sedan 2003 och trafiken har blivit mycket populär. I söder ansluter Upptåget till SL:s pendeltåg i Upplands Väsby. Färden går sedan via Arlanda flygplats och Uppsala till Tierp och vidare norrut till Gävle, där anslutning finns till Tåg i Bergslagen och X-Tåget. Under 2010 upphandlades trafiken på nytt och sedan juni 2011 kör DSB Uppland trafiken. Nästa större förändring sker i december 2012, då SL:s pendeltåg tar över trafiken söder om Uppsala. Det finns också planer på att starta Upptågstrafik mellan Uppsala och Sala, men det ligger längre fram i tiden.


Den 2 september 2001 stod TKAB X12 53 på Uppsala C och inväntade avgång.


TKAB X12 52 i Gävle den 14 september 2002.


UL:s första tre Reginor levererades 2003 och inregistrerades som TKAB X50 304-306. Här står X50 304 på Uppsala C den 1 augusti 2004 och väntar på avgång.


En historisk bild tagen på Uppsala C den 11 juli 2005. Då var Upptågets Regina-motorvagnar målade i en annan målning, Tågkompaniet körde Upptåget, Inlandsgods spred "GM-muller" över nejden med TMY 1157 på väg med timmer och stationsområdet hade ännu inte börjat byggas om.


I samband med trafikutökningen 2006 introducerades den nya röda färgsättningen. Här ses Upptågsreginan X52 9065 vid Säby "krysstation" på Uppsalaslätten den 21 mars 2008.


Upptåg i Tierp den 24 september 2010. Notera UL:s nya logotyp.


X52 9033 i delvis förändrad målning i Uppsala den 27 september 2011.


X52 9055 ankommer Skutskär norrifrån på Annandag påsk, den 9 april 2012.


X52 9032 på Uppsala C den 12 maj 2012.


En snarlik bild, tagen den 18 augusti 2012. UL har tagit över sin första 3-vagns Regina, X52-3 9044. Enheten gick ursprungligen i SJ:s Mälardaltrafik som X52-3 3280 och sedermera som Pågatåg i Skåne (jfr. nedan).

"Uven"


Den s.k. "Uven" (regionaltåg som körs Uppsala–Sala–Västerås–Eskilstuna–Norrköping–Linköping), körs av SJ på uppdrag av de regionala trafiknämnderna i Mälardalen i samarbete med Trafikverket (den del som Rikstrafiken tidigare ansvarare för). Normalt används X12- och X50-motorvagnar. SJ AB äger 4 st X12:or; 3194, 3220-3222, som alla moderniseras och målas grå under 2012-13. Resterande tre (3191-3193) hyrs av Affärsverket Statens järnvägar. X50-motorvagnarna hyrs av AB Transitio. Den 26 juli 2001 stod "Reginan" X50 3243 (idag: 9002) på spår 1 på Uppsala C i väntan på avgångstid.


Knappt ett par månader senare, den 2 september 2001, stod X12 3193 på samma plats redo för avgång mot Västerås.


X12 3194 i Skogstorp den 4 mars 2002.


X50 3242 (idag: 9001) i Eskilstuna den 8 maj 2007.


X50 9001 ankommer Flen den 9 augusti 2008.


X50 9004 i Linköping den 6 november 2008.


X12 3191 i Sala den 6 april 2009.


X12 3222 i Norrköping den 29 april 2009.


Möte med X12 3191 i Isätra den 18 augusti 2009.


"Reginan" X50 9002 rullar in i Katrineholm den 31 januari 2010.


X50 9001 i Norrköping den 13 juni 2011.


Nyombyggda och gråmålade X12 3194 ankommer Västerås C den 12 februari 2013.

SJ:s regionaltåg i Mälardalen


En Uppsalapendel med manövervagnen UA7R (idag: AFM7) 5543 på spår 1 på Uppsala C den 2 juni 1991. I början på 1990-talet infördes SJ:s nya blå designprogram. Man ville till varje pris ta avsked från "det gamla bruna SJ". Under åren gjorde man ett antal förenklingar och förändringar. Notera även de tre röda slutsignallyktorna. Ett tag fanns bara den övre (som på Rc-loken), sedan alla tre innan man bestämde sig för de två nedre!


När de nya snabbtågsbanorna i Mälardalen successivt blev klara i slutet av 1990-talet hade man ännu inte något lämpligt fordon för regionaltrafik i höga hastigheter. I stället körde man med kortare X2-tågsätt, till priset av ganska dålig passagerarkapacitet. Så småningom försvann X2-tågen från Svealands- och Mälarbanorna och ersattes med loktåg (s.k. SMS-körning med ett lok i var ände), till priset av lägre toppfart (160 km/h i.st.f. 200 km/h). Först i början av 2000-talet döck de första Reginamotorvagnarna upp, i väntan på den nya dubbeldäckaren X40. Här lämnar ett X2-tågsätt Stockholm C den 16 april 1998 som regionaltåg till Eskilstuna.


Även norr om Mälaren förekom X2:or i regionaltågstrafik. Denna bild är tagen i Sundbyberg i april 1998.


Ett SJ regionaltåg "svänger av" från Ostkustbanan in på Arlandabanan i Skavstaby den 6 januari 2001.


Ett regionaltåg med manövervagnen AFM7 5545 främst rullar in i Kungsängen den 28 maj 2001, sista dagen med trafik på gamla linjen över Stäket.


De första Reginamotorvagnarna för SJ:s Mälardalstrafik dök upp hösten 2001. Här ses en ännu omärkt nylevererad enhet i Hagalund på kvällen den 18 oktober 2001.


Ett SMS-tågsätt på väg mot Eskilstuna med Rc6 1373 sist i Läggesta den 5 juli 2003.


Ett kort regionaltåg med rejäl dragkraft håller i Sundbyberg den 11 oktober 2004. Närmast kameran Rc6 1371.


SJ Rc6 1381 med fyra vagnar i "kroken" håller i Sundbyberg den 3 november 2004.


Ett regionaltåg på väg mot Västerås lämnar Sundbyberg den 18 november 2004. Vintern kom tidigt det året...


Introduktionen av SJ:s nya regionaltåg Dubbeldäckaren X40 gick inte helt smärtfritt, för att uttrycka sig milt... Här får en enhet handkraftig starthjälp i Hagalund den 24 februari 2005!


X40-motorvagnarna hade en trög start och de var behäftade med många barnsjukdomar, inte minst hade man problem med dörrar, toaletter och klimatanläggningar. Här rullar ett tåg mot Stockholm in i Läggesta den 24 september 2005.


Ett Reginatåg passerar Årstaberg den 11 maj 2006.


Ett regionaltåg mot Stockholm med SJ Rc3 1066 främst rullar in i Nyköping på morgonen den 6 juni 2006.


Ett SMS-tågsätt med SJ Rc6 1377 främst ankommer Flemingsberg på morgonen den 14 juni 2006.


SJ X40 3740 håller i Nyköping den 11 juli 2006. Då var det drygt en månad kvar tills jag började som lokförare vid SJ.


Rc6 1365 med en Uppsalapendel i Märsta den 27 september 2006. Det här var näst sista dagen innan uppkörningen efter kompletteringsutbildningen som jag gick tillsammans med kollegan som sitter vid spakarna på loket.


SJ X40 3320 i Sundbyberg den 9 februari 2007. Senare under året försvann "Reginorna" från Mälardalen och X40 dominerar regionaltrafiken sedan dess.


En Uppsalapendel med Rc6 1352 främst passerar Ulriksdal den 29 mars 2007.


Regionaltågsmöte i Nyköping den 4 april 2007. T.v. X12 3193, t.h. Rc3 1062 med tåg 260 till Stockholm C.


X52 9035 + 9062 på spår 3 på Uppsala C den 7 maj 2007. Dessa två enheter utgjorde direkttåget 883, som avgår från Uppsala klockan 07:00 och ankommer Stockholm C 35 minuter senare. Förbindelsen är mycket populär och tåget brukar vara mer än fullsatt. Det är faktiskt fascinerande med den enorma pendelströmmen mellan de båda städerna.


"Reginan" X52 9035 i Kungsör på kvällen dagen därpå, den 8 maj 2007


X40-möte i Enköping på morgonen den 22 maj 2007. T.h. "mitt" tåg 703 från Västerås till Stockholm C, som denna morgon bestod av X40-3 3321.


En norrgående X40 passerar Norrvrå strax utanför Hölö på Nyköpingsbanan den 25 februari 2008.


Ett norrgående X40-tåg passerar Älvsjö den 20 september 2008. Fyra år senare hade miljön förändrats ganska kraftigt med ny bussterminal och nya bostäder.


En "X40-mult" från Gävle till Linköping med 3318 främst passerar Mehedeby på Ostkustbanan den 8 april 2009.


En norrgående X40 mellan Stuvsta och Älvsjö den 21 augusti 2009.


SJ X40 3309 passerar Älvsjö station i snörök den 18 december 2009.


Uppsalapendeln 836 gör uppehåll i Märsta den 15 februari 2010.


Sommarsemestern var slut och jag inledde med att "mjukstarta" med en kvällstur på Uppsalapendeln den 19 juli 2010. Numera är majoriteten av Rc6-loken svarta. Ännu (2013) finns fyra mörkblå Rc6-lok. De kommer dock med all sannolikhet målas svarta inom en inte alltför avlägsen framtid. Loket på bilden blev det sista som blev svartmålat i samband med R4-revisionen.


Ett regionaltåg från Eskilstuna med en av de tre manövervagnarna litt AFM7 sist i Flemingsberg den 5 juni 2011.


Ett tåg bestående av två 3-vagnars X40 i Flemingsberg den 5 juni 2011.


SJ X40 3326 på väg mot Linköping passerar Älvsjö den 12 november 2011.


X40-möte i Sundbyberg den 10 februari 2012.


Ännu BlueX-målade Rc6 1407 med ett reginaltåg till Norrköping, väntar på tågmöte i Vagnhärad den 28 maj 2012. Fler bilder från SJ AB:s trafik hittar ni på mina sidor om min lokförarvardag.

SL Pendeltåg


Två X60-tåg möts vid Tanto på Södermalm i Stockholm den 26 april 2007. Pendeltågen i Stockholm utgör, tillsammans med tunnelbanan, stommen i Stockholms spårburna kollektivtrafik. Systemet invigdes den 12 maj 1968 och dagens trafik baseras i mångt och mycket fortfarande på de restids- och kapacitetsberäkningar som gjordes på 1950-talet. Trafiken och omfattningen har givetvis ökat under åren; idag reser ca 230 000 resenärer med pendeltågen varje dag. Mer information och bilder finns på min separata sida om SL:s pendeltåg.

Roslagsbanan


Universitetets nya hållplats på Roslagsbanan den 8 januari 2010. Roslagsbanan är idag en modern smalspårig (891 mm) förortsjärnväg med en mycket intressant historia bakom sig; från banans storhetstid under privatbanetiden, till nedläggningar och nedgång under 1960- och 70-talen till modernisering och upprustning från mitten av 1980-talet och fram till idag. RB utgör idag kollektivtrafikstommen i "Nordostsektorn" med närmare 35 000 resande om dagen. Sedan 2003 bedrivs trafiken av Roslagståg AB, som ägs av Svenska Tågkompaniet och DSB, danska statsbanorna. Mer information och bilder finns på min separata sida om Roslagsbanan.

Saltsjöbanan


Utöver Roslagsbanan har SL ytterligare en lokaljärnväg med en synnerligen intressant historia, nämligen Saltsjöbanan, eller Stockholm-Saltsjöns Järnväg (SSnJ), som den hette som privatbana. Banan öppnades 1893 och var den första i Sverige med plattformar i höjd med vagnsgolvet. Banan elektrifierades 1913. De gamla trävagnarna gick i trafik fram till 1976, då de ersattes av dagens modifierade tunnelvagnar litt C10/C11. Godstrafiken var livlig förr i tiden, men lades ner helt i början på 1990-talet. Veolia Transport bedriver trafiken på uppdrag av SL. På bilden står ett tåg mot "Saltis", med C10 2883 främst, klart för avgång från Slussen den 26 september 1996. Notera SLJ-emblemet i fronten. SLJ stod för AB Storstockholms Lokaltrafiks Järnvägar, som förvaltade och drev Roslagsbanan och Saltsjöbanan. När SL omorganiserade sig i början på 1990-talet delades verksamheten upp i en beställarenhet och flera utförande dotterbolag. SLJ upphörde och verksamheten drevs vidare som SL Tåg AB, men emblemet levde kvar ännu några år! Mer information och bilder finns på min separata sida om Saltsjöbanan.

Värmlandstrafik


Länstågen i Värmland körs av Tågkompaniet på uppdrag av Värmlandstrafik. Tidigare var Merresor operatör. Här står Itino-motorvagen Y31 1416 på Karlstad C den 23 september 2007, klar för avgång mot Torsby.


Reginamotorvagen X52 9067 står redo för avgång från Charlottenberg mot Karlstad och Kristinehamn den 12 februari 2009.


En värmlänning på vift. Y1 1284 på Stockholm C den 9 maj 2010.


Värmlandstrafiks X53 9049 på Karlstad C den 25 januari 2011.


Värmlandstrafiks Regina X53 9050 och Y1 1278 på Karlstad C den 22 februari 2011. Personalen spexar för fotografen!


Y31 1416 klargörs på Karlstad C den 21 juni 2012.


X53 9048 och Y31 1416 på Karlstad C den 21 juni 2012.


Y1 1278 växlas in till spår 21 på Karlstad C den 21 juni 2012.


Regina-möte i Kristinehamn den 4 februari 2013. Närmast X52-E 9083.


"Itinon" Y31 1416 och Y1 1279 i Tågabs underhållsverkstad i Kristinehamn den 4 februari 2013. Y1:an gjordes iordning för att säljas vidare till Norrtåg.

Östgötatrafiken


Östgötatrafiken bedriver pendeltågstrafik med X14-motorvagnar mellan Norrköping och Tranås. För ett par år sedan infördes ett nytt designprogram. Säga vad man vill om färgsättningen, men kontroversiell är den. I mitt tycke var ursprungsmålningen elegantare. Här ses X14 3223 i Mjölby den 23 januari 2001, lite grann från ovan. Trafiken kördes sedan starten 1995 av SJ, men den 12 december 2010 tog tyska DB Regio över. Sedan DB köpte brittiska Arrivakoncernen har verksamheterna i Sverige samlats i Arriva.


Det förekom en period att dessa X14-motorvagnar användes i interregionaltrafiken mellan Östergötland och Stockholm. Här ses X14 3235 på Stockholm C på kvällen den 7 maj 2001.


Här håller X14 3232 på Linköping C, på väg mot Norrköping C den 14 december 2006. I bakgrunden en "kollega" på väg i motsatt körriktning.


X14 3190 var en särling i Östgötapendeltrafiken, eftersom den rullade runt i "vanligt" SJ X12-utförande under en längre tid. Här står den på Linköping C den 17 januari 2008 på väg mot Norrköping.


Enheten byggdes sedermera om till X14 och här ses nyombyggda X14 3190 i Mjölby den 29 april 2009.


X14 3236 ska strax avgå mot Tranås från Norrköping den 27 april 2010.


Östgötatrafiken har tagit leverans av nya X61-motorvagnar. Trafiken har också, i samarbete med Jönköpings Länstrafik, utökats från Tranås till Jönköping, via Nässjö. Här ses X61 202 mellan Fiskeby och Kimstad på en provtur den 26 november 2010.


Ett par av de nya X61-motorvagnarna tillhör formellt Jönköpings Länstrafik (JLT). Här ses X61 302 (S-JLT 94 74 4 610 302-2) i Linköping den 17 maj 2011.


X14 3237 i Norrköping den 13 juni 2011.


X61 302 i Nässjö den 6 oktober 2011.


X61 203 ankommer Linköping den 17 oktober 2011.


X61 301 i Mjölby den 1 mars 2012.


Möte med X14 3237 i Vikingstad den 1 mars 2012.


X61, X14 och Rc3 i Norrköping den 20 april 2012.

Kustpilen


Länstrafiken på Stångå- och Tjustbanorna (Linköping–Kalmar resp. Linköping–Västervik) marknadsförs som "Kustpilen". Trafiken bedrivs företrädelsevis med dieselmotorvagnar litt. Y1 och Y2. Sedan 15 juni 2008 körs tågen av Veolia Transport. Innan länstrafikbolagen tog över ansvaret för trafiken bedrev SJ den i egen regi. Här passerar SJ Y1 1308 genom Jenny station på sin väg från Västervik till Linköping den 11 september 1988.


SJ Y2 1379 Folke Filbyter står redo för avgång mot Linköping och Kalmar på Stockholm C den 24 juli 1999. Kustpilen-trafiken inleddes 1992 på Blekinge Kustbana och utökades sedermera till Stångådals- resp. Tjustbanan. Så länge SJ bedrev trafiken kördes ett antal genomgående tåg Stockholm - Linköping - Kalmar.


SJ/BLT Y2 1371 Harry Martinson och 1372 Alice Tegnér sida vid sida i Karlskrona den 3 augusti 2000.


Y1 1354 väntar på tågmöte i Berga den 3 augusti 2000.


Y2 1380 Kisa Mor på väg mot Stockholm i Norrköping den 25 januari 2001.


Y2 1380 Kisa Mor ankommer Kalmar C den 21 september 2002.


Y2 1380 Kisa Mor igen, lämnandes Vagnhärad den 9 oktober 2002 på väg mot Linköping och Kalmar.


Y2 1379 Folke Filbyter avgår från Linköping C mot Kalmar den 14 december 2006.


Drygt ett halvår senare, den 13 juli 2007, lämnade samma enhet Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby på väg mot Linköping.


Y1 1354 står redo att avgå från Linköping mot Kalmar den 19 november 2008.


Y1G 1334 Amanda är ombyggd på prov med biogasdrivning. Här står den i Veolias depå i Linköping den 22 april 2009.


Veolias depå i Linköping den 19 februari 2010. T.v. nyombyggda Y2 1383 Anna Bielke, t.h. Y2 1270.


Östgötatrafiken (OT) Y2-R 95 74 0001383-6 Anna Bielke i Linköping den 30 mars 2010.


Itino har nu även nått Östergötland och Tjustbanan. Här står Y31 1423 i Linköping i "grönskan" och väntar på nya uppdrag den 21 juli 2010.


Generationsmöte i Veolias depå i Linköping den 8 augusti 2010. T.v. Y1 1354 och t.h. Y31 1424.


OT Y31 1426 växlar på Linköping C den 14 september 2011.

Kust-till-Kust


Kust-till-kust-banan (KtK) kallas linjen mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona. Den 3 augusti 2000 stod SJ Y1 1318 Nils Dacke, även kallad "Komfortkometen" (!) i Karlskorona redo att avgå mot Emmaboda.


En period användes X2-tågsätt i interregionaltrafiken på KtK. Här ses ett X2-tågsätt anlända till Emmaboda den 3 augusti 2000. T.h. anslutande Y1-motorvagn från Karlskrona.


Senare anskaffades sju stycken X32:or för KtK-trafiken. De skiljer sig främst från Øresundstågen X31K/ET genom att de har två toaletter. Här ses X32K 4346 nylevererad på Kalmar C den 21 september 2002.


X32K 4549 på Göteborg C den 27 november 2006. Idag är alla sju enheter sysselsatta i Øresundstågstrafiken.

Krösatågen


En Krösatåg-märkt Y1:a i Hlutsfred den 10 september 1988. Krösatågen var först ut att upphandlas av trafikhuvudmännen i länen. 1989 vann BK Tåg trafiken och blev därmed det första privata bolag som vann i konkurrens med SJ. Därefter har entreprenörerna växlat flera gånger; SJ, BSM järnväg, BK Tåg (genom uppköp av BSM), Merresor och nu DSB Småland.


SJ Y1 1304 i Nässjö den 31 juli 1998.


Y1-möte i Berga den 3 augusti 2000. T.v. Krösatågs-Y1 1315 och t.h. Östgötatrafikens Y1 1354 på väg mot Linköping. Då var BSM Järnväg entreprenör för Krösatågen. Bolaget köptes sedermera upp av BK Tåg.


BK Tåg Y1 1287 i Nässjö den 6 mars 2001.


Itinomotorvagnen finns också som tredelad variant, litt Y32. Den 24 juli 2005 höll Y32 1411 i Landeryd.


Y1 1353 i JLT:s moderna målning i Nässjö den 15 juni 2006.


Itino-motorvagnarna används också bl.a. i Småland av Jönköpings Länstrafik. Här ses Y31 1403 på Jönköping C den 29 augusti 2006.


Tågmöte i Smålandsstenar ganska exakt fem år senare, den 26 juli 2010. Y32 1407 möter nylevererade Y31 1427.

Västtågen

Västtrafik ansvarar för läns- och regionaltrafiken i Västra Götalands län. Kinnekullebanan körs av Arriva. Majoriteten av tågtrafiken upphandades under år 2010 och danska DSB vann upphandlingen. DSB tog över trafiken från SJ (som valde att inte lägga något anbud) i december 2010. Sedan dess har DSB haft svårt att få trafiken att fungera och till sist tröttnade Västtrafik. Efter ett antal varningar och dessutom överhängande konkurshot för dotterbolaget DSB Väst AB blev situationen ohållbar. Resultatet blev att DSB drog sig ur sitt åtangande och SJ AB tog efter en direktupphandling över trafiken från 1 maj 2012. Trafiken bedrivs genom dotterbolaget SJ Götalandståg AB.


SJ X9 105 mot Vänersborg och Uddevalla i Herrljunga i augusti 1988.


X9-möte i Herrljunga den 13 juli 1993.


Dingle station på Bohusbanan den 13 juli 1993.


Lokal- och regionaltågen i Västra Götaland består till stor utsträckning av fordon ur X10-familjen. Tidigare kallades regional- och pendeltågen i Västsverige för ”GL-Tåget”. Här ses X10 3141 i Grästorp den 13 juli 1993.


X11 3212 lämnar Munkedal på väg mot Strömstad i juli 1993.


X11 3205 på Göteborg C den 3 augusti 1997.


BK Tåg Y1 1272 i Hallsberg den 17 december 2002. Som synes trafikerar motorvagnen Kinnekullebanan åt Västtrafik.


Ett mellanting mellan lokal- och regionaltåg utgör X14. Här ses SJ X14 3224 som "Vättertåg" i Nässjö den 15 juni 2006.


X11 3144 på Göteborg C den 27 november 2006.


Det är tätt mellan trafikplatserna för Alingsåspendeln. Här håller X11 3210 i Aspedalen på väg mot Göteborg den 20 mars 2008.


Västtrafik använder också Reginatåg i sin regionaltrafik. Den tredelade X50-3 3290 ses här i Skövde den 24 september 2008.


X50-3 3296 ses här på Göteborg C den 6 februari 2009.


Y1 1270 i Hallsberg den 17 maj 2009. Motorvagnen trafikerar Kinnekullebanan. När bilden togs skulle Veolia köra trafiken ytterligare en månad, men sedan mitten av juni 2009 är Arriva operatör.


Y32 1411 väntar på att få köra in till Göteborg C den 31 januari 2010. Ett antal av Kinnekulletågen körs hela vägen till Göteborg, i stället för att vända i Herrljunga.


Y1 1271 med tvenne "kollegor" väntar på avgång från Herrljunga den 22 juli 2010.


Uppställning på Göteborg C den 25 augusti 2010. Fr.v. X12 3206 mot Borås, X11 3144 mot Kungsbacka och X11 3140.


X52 9038 i Herrljunga den 19 januari 2011. Enheten har ett förflutet som SJ X52 3274 och Transitio X52 9038.


X14 3241 i Nässjö den 6 oktober 2011. Västtrafiks äldre motorvagnar, inklusive "Vättertågen", har genomgått modernisering och ommålning i Västtrafiks nya målning.


Regina-möte i Jönköping den 6 oktober 2011. X50-3 3291 på väg mot Nässjö "rundar" kollegan 3294, på väg mot Skövde.


Itino-motorvagenen Y31 1419 ankommer Hallsberg från Kinnekullebanan den 26 mars 2012.


Y31 1419 och X11 3205 på Göteborg C den 18 juni 2012.


Västtrafik hyr ett antal X31:or för att täcka fordonsbehovet i väntan på leverans av fler Reginor och X61:or. Här ses X31K 4403 på Göteborg C den 18 juni 2012. I bakgrunden t.h. X14 3226, ett av de tidigare Vättertågen.


Västtrafiks senaste Reginor är utrustade med det nya europeiska signal- och tågsskyddssystemet ETCS och har därför fått littera X52-E. De sattes i trafik under senvåren 2012 och här ses X52-E 9076 lämna "Götet" den 18 juni 2012.


Nya "Reginan" X52-E 9078 redo att avgå som SJ regionaltåg 368 till Karlstad den 26 september 2012. Trafiken körs av SJ i samarbete med Västtrafik och Värmlandstrafik. Motorvagnstågen har littera X52-E eftersom de, precis som SJ:s nya snabbtåg X55, är försedda med det nya europeiska signalsystemet ERTMS/ETCS och "översättningslådan" STM för körning på ATC-bana. I övrigt är det en "vanlig" 3-vagnars Regina, men med en kiosk i DMB-vagnen.


X11 3171 närmar sig Göteborg C från Kungsbacka den 7 november 2012. I bakgrunden Skansen Lejonet.


Uppställning vid motorvagnshallen i Göteborg den 7 november 2012.


Västtrafiks senaste tillskott är X61. Här ses X61 406 vid motorvagnshallen i Göteborg den 7 november 2012.

Pågatågen


X11 3189 Kal P Dal på Malmö C den 3 augusti 2000.


Fullt hus på Lund C den 3 augusti 2000.


X11 3107 Piraten på Malmö C den 6 mars 2006.


Den första X10:an (sedermera ombyggd till X11): X11 3105 Bombi Bitt i Ängelholm den 18 maj 2006.


X11 3109 Sten Stensson Sten lämnar Hjärup på väg mot Malmö den 25 mars 2007.


Den 17 juni 2007 tog Arriva Tåg över Pågatågtrafiken i Skåne från SJ. Det var första gången som Arriva vann ett spårtrafikkontrakt i Sverige. På kvällen den 15 juli 2007 stod Arriva-märkta X11 3168 Absalon på Lund C.


X11 3109 Sten Stensson Sten har just ankommit Kristianstad C den 4 april 2009.


X11 3113 Edvard Persson står redo för avgång mot Åstorp på Helsingborg C den 11 juni 2009.


Här lämnar X11 3111 Kalle på Spången Gantofta samma dag.


I väntan på de nya X61-tågen hyrde Skånetrafiken ett antal Regimamotorvagnar av AB Transitio. X52 9035 ses här i Kristianstad den 4 april 2009, inväntandes avgångstid mot Hässleholm och Helsingborg. Enheten har ett förflutet som en av de Reginor SJ använde i Mälardalen.


Pågatågstationen på Malmö C den 12 juni 2009.


De nya pågatågen littereras X61 och levereras av Alstom. Det baseras på Stockholms nya pendeltåg X60. X61 002 (med det nya europeiska fordonsnumret 94 74 4 610 002-8 S-Skåne) förbereds i Hagalund den 3 april 2009 för gångdynamiska testkörningar.


Ungefär ett år senare pågick testerna fortfarande. Den 20 mars 2010 stod X61 011 utanför gamla vagnhallen i Hagalund.


Den 26 mars 2010 passerade X61 010 furneringsplattformarna vid Norra Bantorget i Stockholm under en provkörning, onekligen en bit ifrån sitt kommande insatsområde!


X61 023 på nya Malmö C nedre den 23 juni 2011.


Sedan 2003 är banan till Simrishamn elektrifierad och trafikeras med Pågatåg. Dessförinnan trafikerades banan med dieselmotorvagnar. Den 20 april 2002 var det dimmigt i Simrishamn. Y1 1341 har just ankommit från Ystad och ska snart vända tillbaka. Tåget marknadsfördes som Österlenaren och dåvarande entreprenör var BK Tåg.

Øresundstågen


Øresundsbron invigdes den 1 juli 2000. Inledningsvis hade man dels för få Øresundståg, dels hade man stora inkörningsproblem med dem. Som komplement kördes dieselmotorvagnar litt SJ Y2K och DSB MF (IC3). Här ses SJ Y2K 1385 Svend Povlsen och DSB MF 5072 på Malmö C den 31 juli 2000.


Øresundståget DSB ET 4306 på Malmö C den 31 juli 2000. Øresundstågstrafiken hade då varit i gång i drygt en månad, sedan Øresundsbron öppnades den 1 juli 2000. Varje enhet består av tre vagnar (A, M och B), där A-vagnen numreras 43XX, M-vagnen 47XX och B-vagnen 45XX. De danska tågsätten littereras ET och de svenska X31K. Till största delen ägs Øresundstågen av svenska länstrafikhuvudmän (närmare hälften av enheterna ägs av Skånetrafiken) och danska DSB äger 24 enheter.


X31K 4307 på København H den 2 augusti 2000.


DSB ET 4313 på Malmö Syd/Svågertorp den 25 november 2000.


X31K 4329 ankommer Kalmar C den 21 september 2002.


Samma enhet vid plattform en stund senare.


DSB ET 4505 på Malmö C den 28 augusti 2004.


Øresundståget X31K 4302 håller i Lund den 6 mars 2006.


DSB ET 4541 på Malmö C samma dag.


SJ X31K 4332 i Helsingborg den 6 mars 2006.


Hallandstrafikens X31K 4364 närmar sig Ørestad i snöyran den 6 mars 2006.


DSB ET 4517 i Ängelholm den 15 maj 2006.


Skånetrafikens X31K 4561 på väg mot Göteborg på Båstad södra den 18 maj 2006.


SJ X31K 4533 ankommer Malmö C den 4 december 2006.


Hallandstrafikens X31K 4563 på Malmö C samma dag.


DSB ET 4319 passerar Hjärup den 24 mars 2007.


Skånetrafikens X31K 4360 på Østerport den 24 mars 2007.


Trenne Øresundstågsätt uppställda på Malmö C den 28 maj 2007, alla med varsin ägare. Fr.v. DSB ET 4315, SJ AB X31K 4332 samt Skånetrafikens X31K 4372.


DSB ET 4314 i Osby den 14 juli 2007.


Ett Øresundståg passerar Hjärup på väg norrut mot Lund på eftermiddagen den 3 november 2007.


Ommärkta X31K 4310 på Göteborg C den 6 februari 2009. Under 2007 var Øresundstågstrafiken föremål för en stor och uppmärksammad upphandling i både Sverige och Danmark. Vinnaren blev DSBFirst, ett samägt bolag av danska DSB och brittiska First Group. På andra plats (men första plats i Sverige!) kom mina tidigare kollegor på tyska DB Regio, därefter brittiska Arriva (som sedermera togs över av DB!) och slutligen Örelink, ett bolag samägt av SJ AB tillsammans med MTR från Hong Kong. DSBFirst tog över trafiken från årsskiftet 2008/2009. Under föråret 2011 var DSBFirst föremål för kritisk granskning av danska och svenska myndigheter. Konkurshotet var reellt, men undanröjdes till sist. Lösningen blev att DSBFirst körde Øresundstågstrafiken fram till tidtabellsskiftet i december 2011, därefter tog Veolia Transport över i väntan på ny upphandling.


DSB ET 4319 i Kristianstad den 4 april 2009.


DSB ET 4318 på Göteborg den 25 augusti 2010.


Nylevererade X31K 4400 på København H den 23 juni 2011.


DSB ET 4520 på Malmö C nedre den 23 juni 2011.

Blandade svenska tågbilder Blandade tågbilder Hem


Senast uppdaterad: 2013-03-05
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2013