Lidingöbanan – Stockholm–Södra Lidingöns Järnväg

SL Spårtrafik Hem



SSLidJ 17 i Gåshaga framför ordinarie tåg den 1 september 2000. Foto: © Johan Hellström, där ej annat anges.

Stockholm–Södra Lidingöns Järnväg, eller Lidingöbanan i dagligt tal, är en säregen liten privatbana. Den har tills för några år sedan haft koncession som järnväg, men dåvarande tillsynsmyndigheten Järnvägsstyrelsen (idag Transportstyrelsen) beviljade i slutet av augusti 2008 SL:s begäran om att ändra koncessionen till spårväg. Dock kvarstår en hel del järnvägsinslag, t.ex. ATC, vägskydd vid plankorsningarna, körningen sker inte på sikt etc. Man skulle kunna säga att, från att ha varit en järnväg med spårvägsmässiga inslag, är den numera en spårväg med järnvägsmässiga inslag! En gång i tiden bedrevs här också en omfattande godstrafik, men idag bedrivs enbart persontrafik. Under åren 1925 - 1967 kördes tågen på spårvagnsspår in till Humlegårdsgatan i Stockholm.

Södra Lidingöbanan har varit nedläggningshotad ett flertal gånger, senaste gången 2004! Gamla Lidingöbron ägs och underhålls av Lidingö Stad sedan förra upprustningen 1983-86, och kommunen flaggade efter en konsultrapport för att bron skulle vara i sådant dåligt skick att den måste stängas. Därmed hoppades väl en del belackare att hela banan skulle läggas ned, men efter att en ny konsultfirma anlitades (som även anlitades av dåvarande Banverket), konstaterades att situationen inte var särdeles kritisk. Under en lång tid efter det fastnade SL och Lidingö Stad i något som väl närmast kan liknas vid en enklare form av sandlådepolitik, enligt principen att SL skaffar nya vagnar om kommunen garanterar att man kommer att underhålla bron, och vice versa… För den som vill fördjupa sig i Södra banans historia rekommenderas boken Södra Lidingöbanan av Carl-Henrik Ankarberg, som utkom 1986.

De båda Lidingöbanorna har alltid trafikerats av spårvagnar, mer eller mindre modifierade. Ursprungligen trafikerades Södra banan av trävagnar med teakklädd korg. Dessa ersattes på 1940- och 50-talen av modifierade "Ängbyvagnar", snarlika dem som Stockholms Spårvägar anskaffade i stort sett samtidigt. Dessa modifierades sedan i två steg på 1980- och 90-talen. Först byggdes de om till A24B/B24B, kompletterade med modifierade vagnar från Nockebybanan litt A24C/B24C. I det andra steget byggdes de om till A30B (motorvagn) resp. B30B (manövervagn). ”Kusinerna” som trafikerade Nockebybanan hade littera A30/B30 och skilde sig på en del punkter från Lidingövagnarna. De äldsta vagnarna stammade från 1944. Efter att A30/B30 togs ur trafik på Nockebybanan innehade därefter Lidingöbanans vagnar statusen som landets äldsta spårvagnar i kommersiell året-runt-trafik fram tills att de togs ur trafik för gott 2013!


Den 21 oktober 2009 tillkännagav representanter för Lidingö stad och SL:s styrelse äntligen en överenskommelse om banans framtid. Lidingöbanan moderniserades bl.a. med nya vagnar typ A36 (en längre variant av A35, som körs på Tvärbanan) och nytt signalsystem. Upprustningen pågick från mitten av juni 2013 och sträckte sig en bra bit in på hösten 2015. Trafikstarten flyttades fram flera gånger, till sist från mars till oktober 2015, på grund av problem med det nya signalsystemet. En ny depå byggs i Aga och nya dubbelspårsutbyggnader har skett på flera delsträckor. På sikt ska Lidingöbanan knytas ihop med Spårväg city. Det förefaller som att banan till sist går en ljus framtid till mötes! På bilden ses en av de nya A36-spårvagnarna på provtur i Käppala den 6 augusti 2015.

Jag hade förmånen att arbeta vid Lidingöbanan 1994 - 2001, först som konduktör och från december 1995 även som motorvagnsförare. Om detta berättar jag mer på sidan om motorvagnsförarvardagen vid SSLidJ.

Norra Lidingöbanan (LiB)

Lidingös första järnväg var Norra Lidingöbanan som invigdes 1907 mellan Islinge och Hersbyholm. Två år senare förlängdes banan till Kyrkviken. Mellan Islinge och Ropsten fanns en färjeförbindelse fram till att Lidingöbron stod klar 1925. Under åren 1907-1914 överfördes var fjärde vagn på SS linje 5 på spårvagnsfärjan Lidingöfärjan 1. 1917 övertog LiB trafiken med egen rullande materiel, snarlik den på Södra banan. Bolaget som bedrev järnvägstrafiken hette Lidingö Trafik AB (LiB) och blev med tiden helt kommunalägt. Den 1 januari 1968 övertogs banan av SL. Den 12 juni 1971 lades banan ned. Huvudsakligen motiverades nedläggningen med att banan var i vägen för av- och påfartsramperna till den nya Lidingöbron... I mitt tycke hade det varit självklart att man hade löst detta om bara viljan fanns, men spårtrafik var inte särskilt "inne" i början på 1970-talet, innan oljekrisen.


Norra Lidingöbanans motorvagn 5 utanför vagnhallen i Hersbyholm 1963. Vagnen var egentligen tänkt att sparas som museivagn, men skrotades senare samma år efter en brand. Foto: Lennart Lindstedt, ur Johan Hellströms samling.


Växling utanför Norra banans vagnhall i Herbyholm 1968. Närmast ses manövervagn 24. Foto: Lennart Lindstedt, ur Johan Hellströms samling.

En del rester av Norra banan finns fortfarande kvar, såsom plattformskant och likriktarstation i Dalängen, stationshuset och vagnhallen i Hersbyholm samt stationshuset från Kvarnen, som numera står i Kottla på Södra banan. Petrus Sarmentos bok om Norra Lidingöbanan, utgiven på Trafiknostalgiska förlaget rekommenderas å det varmaste!


Den 26 oktober 1997 firades 90-årsdagen av Norra banans öppnande. Föreningen Lidingöbanornas Vänner ställde upp vagn 17 på "Norra spåret" (det användes normalt av LiB) i Ropsten, för dagen skyltad 20 – Kyrkviken. En mindre utställning fanns inne i vagnen. Ett antal turer på Södra banan företogs också.


Hersbyholms stationshus den 12 oktober 1997. Cykelbanan i förgrunden löper på f.d. banvallen.


Kyrkvikens f.d. stationshus den 20 juni 1994.

Ropsten - Gåshaga brygga

Följ med på en tur på Södra Lidingöbanan från Ropsten till Gåshaga brygga!


Ovanför trappan upp till Ropstens station från gatan sitter denna neonskylt, som ursprungligen satt på Lidingöbanornas stationshus i Humelgården.


Ropsten en dag i början av 1980-talet. Närmast manövervagn SSLidJ B24 31. Foto: © Stellan Ridderstrand.

Lidingöbanornas vagnar som levererades på 1940- och 1950-talen var målade i "venetianskt rött", eller snusbrunt som en del valde att kalla det. Färgvalet var enligt min uppfattning naturligt för en järnväg; rödbrunt var den förhärskande färgen för rullande materiel på Sveriges järnvägar, statliga som enskilda, under många år. Lidingöbanornas vagnar skilde sig även på flera andra punkter från sina "kusiner" Ängbyvagnarna vid Stockholms Spårvägar; framför allt hade de en mer påkostad inredning med kupéer för rökare och icke-rökare, ordentliga bagagehyllor, plyschklädsel i icke-rökarekupén och läderklädsel i rökarekupén etc.


Två bilder från återinvigningen av Gamla Lidingöbron den 24 augusti 1986. På den övre bilden ankommer museivagn SSLidJ 5 Ropsten och på den undre bilden ses båda invigningstågen i Ropsten. På plattformen har ett större gäng diggare fylkat sig!


SSLidJ 8 ankommer Ropsten en kall decembereftermiddag 1986. Lidingöbanans vagnar moderniserades i två steg under 1980- och 90-talen; först fick de nya dörrar och "stannar"-knappar, varvid den fasta konduktören i varje vagn kunde slopas. Sedan byggdes de om till A30B; SSLidJ 8 blev A30B 321. Vagnen hade dessutom ett förflutet som LiB 8, d.v.s. från Norra banan.


I andra änden av tåget gick A24C 374, inlånad från Nockebybanan. Denna vagn byggdes 1990 om till A30B 315, f.ö. den motorvagn som jag körde upp på!


Den 29 januari 1994 firades Södra Lidingöbanans 80-jubileum med extratåg bestående av nyrenoverade museivagnarna SSLidJ 16 och 17. Här ses jubileumståget på "Norra spåret" (1) och ordinarie tåg på "Södra spåret" (2).


Väntsalen i Ropsten den 21 juni 1994.


A30B 315 i Ropsten den 12 oktober 1994.


Tämligen nyleverade A30B 324 i multipel med 321 lämnar Ropsten den 26 februari 1995. T.h. gästvagnen SWB 9451 från Bonn (se vidare nedan).


Lidingöbanans station i Ropsten den 2 november 1996.


Broöppning i Ropsten den 24 augusti 1997.


Vackra höstfärger i Ropsten den 12 oktober 1997.


Museivagn SSLidJ 17 ankommer Ropsten den 26 oktober 1997 i samband med firades 90-årsdagen av Norra Lidingöbanans öppnande.


A30B 322 i Ropsten den 12 november 2000. Det är tid för avgång och jag ska strax begära utfart och starta vägskyddet innan jag kan köra iväg.


I samband med att förlängningen till Gåshaga brygga invigdes den 19 juni 2001 kördes museivagnarna SSLidJ 5 resp. SSLidJ 17, som här ses i Ropsten en stund innan de skulle avgå mot Gåshaga med särskilt inbjudna gäster.


B30B 609 rullar in på "Norra spåret" i Ropsten den 3 mars 2007. Tåget t.h. hade drabbts av något fordonsfel och var taget ur trafik.


A30B 324 sist i ett trevagnarståg lämnar Ropsten den 7 januari 2010.


Att fotografera "V1:an" (vagnen längst fram i riktning mot Gåshaga) i trevagnarståg från plattformen i Ropsten är inte helt enkelt, men med lite vidvinkel, så... Här ses A30B 320 i Ropsten den 2 november 2010.


Manövervagnen B30B 609 reklamerade en period för DN. Här ses den i Ropsten den 3 mars 2012.


Ett trevagnståg med A30B 318 sist lämnar Ropsten den 16 juni 2013. Denna dag anordnade Arriva, SL och Svenska Spårvägssällskapet arrangemanget "På återseende Lidingöbanan" inför den (då planerade) 1,5-åriga avstängningen då banan skulle byggdes om och och ut, liksom få nya vagnar. Museivagn SSLidJ 5 trafikerade banan och i Aga visades vagnhallarna, det bjöds på musikunderhållning, ballonger, guidare turer längs banan m.m. Sista lidingötåget med A30B/B30B-vagnar gick natten mellan den 20 och 21 juni 2013. Därefter gick vagnarna till skrot.


B30B 612 ankommer Ropsten en stund senare samma dag. Denna vagn levererades ursprungligen 1952 som SSLidJ 28.


B30B 609, nu utan reklam, på "Norra spåret" i Ropsten några timmar senare samma dag. Vagnen gick det speciellt anordnade tåget som gjorde guidade turer längs banan.


Nya tag, nya tåg. A36 554 på provtur ankommer Ropsten drygt två år senare, den 6 augusti 2015.


Den 24 oktober 2015 återinvigdes så äntligen Lidingöbanan, efter närmare 2,5 års avstängning. Flera saker bidrog till fördröjningen, men främst var det problem med de axelräknare som först köptes in. Efter inköp och installation av axelräknare från samma leverantör som ATC-systemet upphörde (i princip) problemen. Ovanpå det tillkom, som alltid nödgas man säga, vissa inkörningsproblem med de nya vagnarna. Här ses A36 551 i Ropsten på invigningsdagen.


A35 557 har delfinansierats av Lidingö stad, och har försetts med "strajpning" med motiv från Lidingö. Här ses vagnen i Ropsten på eftermiddagen den 26 januari 2016.


A35 551 lämnar Ropsten mot Gåshaga brygga den 25 mars 2016.


Ropsten den 15 januari 2014. Det tydligaste tecknet på ombyggnadsarbetena var att spår 3 ("X-spåret") hade tagits bort och att alla signaler var nedmonterade.


A30B 314 ledande i ett trevagnståg ankommer Ropsten den 3 mars 2012.


Ett trevagnståg på broklaffen på Gamla Lidingöbron den 17 augusti 2000.


Tåg på och båt under Gamla Lidingöbron den 29 juli 1996.


Tåg på väg mot Ropsten på Gamla Lidingöbron den 1 maj 1999.




Södra Lidingöbanan hade en gång i tiden en omfattande godstrafik, med kunder som AGA, Svenska Shell och Margarinbolaget. För trafiken anskaffades två lok; 200 levererades 1929 och 201 tio år senare. Lok 200 tjänstgjorde tills för något år sedan som arbetslok och är idag bevarat och står uppställt i Påarp i Skåne. Lok 201 lånades ut till Saltsjöbanan i början på 1980-talet efter att godstrafiken hade lagts ned. Det skadades vid ett blixtnedslag och skrotades i Hammarby sommaren 1994. På den övre bilden ses Lok 200 med godståg på Brogrenen i mars 1964. Foto: Lennart Lindstedt, ur Johan Hellströms samling. På den undre bilden står lok 201 i Neglinge på Saltsjöbanan i augusti 1986.


Brogrenen den 29 juli 1996.


Ytterligare tre bilder från återinvigningen av Gamla Lidingöbron den 24 augusti 1986. På den övre bilden talar kommunfullmäktiges ordförande Carl-Fredrik Barje i Torsvik, medan invigningstågen väntar i bakgrunden. Därunder ses invigningståget med A24B 8 som ledande vagn rulla fram till plattformen. På den nedre bilden ses invigningståget på Brogrenen i Ropsten.


Museivagn 17 i Torsvik, framförd av numera framlidne trafikmästaren GH, den 12 september 1999.


A36 551 på väg mot Ropsten ankommer Torsvik den 28 mars 2016.


A30B 320 sist i ett trevagnståg i Torsvik lite drygt fyra år tidigare, den 3 mars 2012. Vagnen tillverkades 1945 och levererades till Norra Lidingöbanan som LiB 6. När vagnen togs ur trafik för gott i juni 2013 hade den avverkat 68 tjänstgöringsår!


Trevagnståg i Torsvik den 18 augusti 1994.


Infartsignal Tov 02 i Torsvik den 29 juli 1996. Signalbilen "Grönt och gult" betydde "kör varsamt, hinder i tågvägen". Signalbilden visades i Torsvik när ett framförvarande tåg hade lämnat plattformen och befann sig borta vid Brogrenen. Ett bakomvarande tåg kunde då köras in till plattform med försiktighet.


"Lidingöstrajpade" A36 557 lämnar Torsvik på väg mot "Gåsen" knappt 20 år senare, den 28 mars 2016. Infartsignalen heter nu "121", kort och gott.


Det lilla tåget på väg ut i skärgården.


Det venetianskt röda 80-årsjubileumståget tar sats uppför Herserudsbacken i aftonsolen den iskalla 29 januari 1994. Ovanför tronar Foresta och Millesgården.


I samband med moderniseringsarbetena fick Lidingöbanans fristående försignaler bakgrundsskärmar av "normal" storlek, även om de fortfarande bara har en ljusöppning.


Ett tåg på väg mot Ropsten i Herserudsbacken den 3 juni 1995.


En (som sig bör...) gråmulen novemberdag 1994 lämnade ett tåg Baggeby på sin väg mot Ropsten och fortsatte ner för Herserudsbacken. Främst gick B30B 611.


Infarten till Baggeby station den 6 augusti 2015. Dubbelspåret har förlängts ner i backen mot Herserud.


Infarten till Baggeby station den 8 mars 1998. Här ses den då unika växelsignalen som lyste med vitt sken när den uppkörbara växeln låg i kontroll. På dubbelspåret fanns på den tiden inga spårledningar; man körde på "sikt", precis som på en spårväg. En kort sträcka vid Larsberg fick spårledning och blocksignal efter en olycka på 1970-talet. Sommaren 1998 rustades signalsystemet och kontaktledningen upp och numera ståtar man med fjärrstyrda växlar och signaler, dubbelriktad block på dubbelspåret o.dyl.


Museivagn 17 håller i Baggeby den 22 oktober 1994, i samband med en abonnemangskörning för SRJ mf.


Tåg mot Gåshaga med A30B 312 främst ankommer Baggeby den 10 april 2005. Här börjar dubbelspåret som löper till Aga. Här kör man högertrafik, mot normalt vänstertrafik på svensk järnväg. Principen vid Lidingöbanorna (och många andra förortsbanor) var att stationshus och hållplatskurer skulle stå invid spåret till "stan". Det nya spåret byggdes söder om det ursprungliga och eftersom stationshuset i Aga och hållplatskurerna längs banan stod till höger i färdriktningen om det ursprungliga spåret infördes högertrafik. Dubbelspåret invigdes 1949 och högertrafik på väg skulle dröja många år ännu. Idag är dubbelspåret signalutrustat för trafik i båda riktningar på båda spåren, på samma sätt som på Trafikverkets spår.


Baggeby sedd från bakhytten den 28 januari 1995.


Baggeby den 21 juni 1994.


Ett tåg mot Stockholm ankommer Baggeby den 4 juni 1998. Notera stolpfundamenten för de nya stolparna som skulle resas senare samma sommar.


1997 års luciatåg kördes i hällande ösregn mest hela tiden. Föreningen Lidingöbanornas Vänner arrangerade några år det uppskattade luciatåget i morgonrusningen med museivagnen. Ombord bjöds på pepparkakor. Här håller vagn 17 i Baggeby på väg mot Aga den 13 december 1997.


Nybytt spår med gammal kontaktledning. Dubbelspåret vid Bodal den 17 september 1995.


Sommaren 1998 moderniserades kontaktledningsanläggningen på hela Lidingöbanan. Den 13 juni 1998 höll man som bäst på att demontera den gamla anläggningen på dubbelspåret mellan Bodal och Baggeby.


På väg mot Ropsten med tåg 2 den 7 september 1997 mötte jag ett av de andra tågen på dubbelspåret i Bodal. Notera blandningen av kontaktledningsstolpar; på det högra spåret stod ännu stolparna från 1914 kvar, bortsett från en som blivit utbytt mot en ny. Det vänstra spåret, som var klart 1949, förseddes med betongstolpar, precis som BJ, Roslagsbanan m.fl. privatbanor. 1998 moderniserades kontaktledningen.

Det här med spårens benämningar kan vålla viss förvirring ibland. Traditionellt på järnvägen i Sverige kallas spår för uppåtgående tåg (vanligtvis norrut) för uppspår och spår för nedåtgående tåg (vanligtvis söderut) kallas nedspår. Tidtabellsriktningarna upp resp. ned blir lite problematiska när spåren går i öst-västlig riktning och dessutom böjer av åt motsatt vädersträck. Mellan Kolbäck och Jädersbruk (strax utanför Arboga) på Mälarbanan kör man t.ex. uppåtgående tåg när tåget de facto kör i sydvästlig riktning! På Lidingöbanan är det ännu rörigare: SL benämner spåren för "Norrspår" resp. "Söderspår", vilket styrs av körriktningen i tunnelbanan på T-Centralen. På Lidingöbanan ligger därför Norrspåret söder om Söderspåret och används för tåg som kör österut, och vice versa!


Bodal den 31 januari 1998. Notera skylten på kontaktledningsstolpen som anger tågens färdriktning.


Ett tåg på väg mot Stockholm-Ropsten på dubbelspåret mellan Larsberg och Bodal den 3 juni 1995. Idag har banan moderniserats ytterligare med ny kontaktledning, spårupprustning, nytt signalsystem m.m. Närmast kameran manövervagn B30B 608.


Tåg mot Ropsten med A30B 319 sist lämnar Larsberg den 19 oktober 1997.


Tåg mot Gåshaga med A30B 315 främst håller i Larsberg den 18 april 1998.


B30B 609 i Larsberg den 30 november 1996.


A30B 318 och 319 i snöyran mellan Larsberg och Aga den 31 januari 1998.


Nya infarten till Aga och dess depå från Larsberg den 6 augusti 2015. Här har området byggts om till total oigenkännlighet.


Museivagnen SSLidJ 17 har kommit hem igen efter en del utflykter (som bl.a. framgår av linjenumret...). Här ses den i nya vagnhallen i Aga den 6 augusti 2015.




Ett par bilder från upprustningen av dubbelspåret sommaren 1995. På den övre bilden ses SRS spårriktare i arbete vid Larsberg och på den nedre bilden ses SL:s arbetslok A288 9236 med två makadamvagnar i Aga. Det skulle dröja ytterligare några år innan kontaktledningen byttes ut.


Aga dubbelspårsutfart mot Larsberg den 27 maj 1995, innan upprustningen tog vid. Notera Signalgränsmärket till höger. Härifrån framfördes tågen med körning på sikt.


Aga station och vagnhall den 19 augusti 2012, sista dagen med Veolia Transport (idag: Transdev) som entreprenör åt SL. Dagen därpå tog Arriva över och Veolia-skylten togs ned. Arrivas tid på Lidingöbanan varade dock inte alltför länge; hösten 2014 vann Stockholms Spårvägar (SS) upphandlingen av Spårväg city och Lidingöbanan (den s.k. E21-upphandlingen). Sedan bilden togs har hela denna miljö kraftigt förändrats i samband med upprustningen. Vagnhallen och stationshuset har rivits och ersatts med en helt ny vagnhall och delvis ny linjesträckning.


Vagnhallsbangården i Aga den 10 juni 1994.


Vagnhallen i Aga i juli 1995. Fr.v. B30B 612, A30B 311, 324, 314 samt 315.


A30B 320 på vagnhallsbangården väntar på att få "släppas ut" en den 16 augusti 1994. Inom några få år skulle miljön här förändras drastiskt tack vare moderniseringsarbetenena. Men 1994 var klotväxlarna på bangården kvar, liksom skarvspåret och den enkla kontaktledningen med sina olika stolptyper; fackverk från 1914 och betong från 1949.


Museivagn SSLidJ 17 redo att växla ut från vagnhallsbangården i Aga den 22 oktober 1994. Först måste dock ankommande tåg från Ropsten passera.


Hoppsan! En julimorgon 1995 fastnade strömavtagaren på A30B 319 i en av utliggarna och eftersom detta var första tåget ut på morgonen fick tågtrafiken ställas in och ersättas med buss tills felet var avhjälpt.


Museivagn SSLidJ 17 på vagnhallsbangården den 18 november 1995. Natten innan hade det snöat kraftigt i stora delar av landet. Värst drabbat blev Västsverige, men trafikkaos som följd.


SL A24B 42 i vagnhallen i december 1986. Linjenumret ändrade 1989 tillbaka från 221 till 21. Vagnen är bevarad på SL:s spårvägsmuseum (se nedan).


Manövervagnen SSLidJ 34 avställd längst in i vagnhallen samma dag. Den är bevarad på museispårvägen i Malmköping.


Verkstaden i Aga vagnhall den 16 augusti 1994.


Första och tredjepris i monogramtävlingen för Lidingöbanorna. Det blev tredjepriset (i mitten) som anbringades på de nya vagnarna som började levereras på 1940-talet. SSLidJ-monogrammet används än idag!


SL:s lokomotor A289 9216 i Aga i december 1986. Lokomotorn tillverkades av Slipmaterial i Västervik 1928 som SJ Z 3.


Ett trevagnståg, bestående av enbart A30B-motorvagnar (mittenvagnen hade traktionen frånskiljd), lämnar Aga station den 25 april 1996.


Samma dag stod tjänstevagn 9221 på sidospåret lastad med parkbänkar som skulle köras ut till hållplatserna efter vintern.


Aga station västerifrån den 16 mars 1997.


Aga station den 4 juni 1998.


Avlastning av B30 605 i Aga den 28 oktober 1992. Vagnen lånades in från Nockebybanan för att täcka den vagnbrist som då rådde på Lidingöbanan. Efter en tid på SSLidJ återfördes 605:an till Nockebybanan men återkom 2008 igen som ersättning för B30B 608 som hade skadats i en brand. Den blev kvar på Lidingö till mitten av juni 2013, då den kördes till skrot. Vagnen levererades ursprungligen som SS B24 648, men såldes 1955 till LiB (Norra Lidingöbanan), där den fick nummer 37. 1969 fördes vagnen över till SSLidJ. 1987 byggdes den om till B30.


Lövat tåg på Aga station på midsommarafton 1994.


Avbyte i Aga den 7 september 1997.
Jag ska byta av kollegan på tåg 2 för att köra det vidare mot Stockholm-Ropsten.


Ensamvagn på kvällskvisten. A30B 311 i Aga den 19 oktober 1997.


Tåg mot Stockholm med B30B 609 främst håller vid Aga station den 4 juni 1998.


Aga station den 12 september 1999. Museivagn 17 håller utanför trafikexpeditionens vinkelfönster.


Tåg mot "Stan" håller på spår 1 i Aga den 1 maj 1999.


Aga station i början av 1980-talet. Ett tåg mot Gåshaga med SSLidJ 49 främst ankommer från Ropsten. Vagnen levererades 1944 som SS A24 388 och såldes 1963 till LiB (Norra Lidingöbanan), där den fick nummer 49. När norra banan lades ned 1971 fördes vagnen över till södra banan. 1986 byggdes den om till A30 307 och hamnade på Nockebybanan och togs ur trafik 2009. Foto: © Stellan Ridderstrand.


Aga station i december 1986. Stationsmiljön i tämligen stram 40-talsfunkis har ända sedan huset byggdes 1946 varit ändamålsenlig och genuin, accentuerad med ordentligt plattformstak och trafikexpeditionens vinkelfönster, typiskt för det sena 1940-talet. Denna fina miljö offrades tyvärr i samband med ombyggnaden och upprustningen av banan 2013-15.


På fasaden som vetter mot Södra Kungsvägen satt denna informativa skylt!


Tåget från "Stan" rullar in i ett regnigt Aga den 23 november 1997.


En snarlik bild, tagen närmare 15 år senare, den 19 augusti 2012. Inte mycket hade förändrats, .


Museivagn SSLidJ 5 rullar in i Aga den 16 juni 2013.


A30B 323 håller på spår 1 i Aga en stund senare samma dag. Vagnen levererades ursprungligen 1949 som SSLidJ 18.


Lok SSLidJ 200 och B24C 636 i Aga i december 1986. Denna dag hade kontaktledningen rivits i Larsberg, och tågen fick flyttas med hjälp av loket, som kunde köras både på kontaktledning och på batterier.


Loket gick runt på spår 1...


...för att hämta ytterligare "haverister". Manövervagnen är SSLidJ 36.


A24B 17 i Aga i december 1986.


Tåg mot "stan" med A30B 320 främst, ankommer Aga på "motspår" p.g.a. banarbete den 10 augusti 1995.


Museivagnen SSLidJ 5 växlas undan i hällregnet efter avslutade invigningsfestligheter i Gåshaga brygga den 19 juni 2001.


B30B 612 lämnar Aga den 16 juni 2013.


Aga plattformar drygt två år senare, den 6 augusti 2015.


Gammalt och nytt i Aga på återinvigningsdagen, den 24 oktober 2015.


Museivagn SSLidJ 17 beundrades av gammal som ung.


Inredningen i vagn 17 samma dag. Det var trevligt att se att säten hade klätts om med vinröd galonklädsel, i stället för den blå plyschdito som infördes i samband med ombyggnaden till A24B i mitten av 1980-talet.


A36 551 rullar in i Aga, på väg mot Gåshaga brygga, samma dag.


Lokstallet i Aga den 17 augusti 1994. T.v. plogloket A283 9207 och t.h. lok 200.


Lokstallsbangården i Aga den 10 juni 1994. Ett tåg från Gåshaga ankommer.


SSLidJ 17 växlas undan på lokstallsbangården i Aga den 13 december 1997.


Dieselelloket SL A288 9236 och ett par grusvagnar i Aga den 12 oktober 1994.


I samband med banarbetet sommaren 1995 användes vanliga godsvagnar för sliperstransporterna. Här ses SJ Os 21 74 370 1 873-3 i Aga i juli 1995.


Utfarten i Aga mot Skärsätra i vacker höstskrud på återinvigningsdagen den 24 oktober 2015.


Ett trevagnståg med A30B 322 främst i backen upp från Aga mot Skärsätra den 24 maj 2013.


Dubbla motorvagnar mellan Centralvägen och Aga den 1 maj 1999.


Södra Lidingöbanan hade stiliga skyltar som informerade om körriktningen för tågen. Tyvärr underhölls de inte på slutet. De monterades till sist ned för att göras i ordning, men endast några få har satts upp igen. Var bilden är tagen går ju att se tydligt, men Centralvägens hållplats finns inte längre; der har, tillsammans med f.d. Parkvägens station, ersatts med Skärsätra station.


Centralvägens hållplats den 12 oktober 1997. Här tillämpades principen att tåget alltid stannade vid plattformen bortom plankorsningen, något som var vanligt på båda Lidingöbanorna och på Djursholmsbanorna. På många ställen rationaliserades den ena plattformen bort, men inte här.


Museivagn 17 håller vid Centralvägen den 1 september 2000.


Mellan Centralvägen och Parkvägen den 12 oktober 1997. Här ligger numera mötesstationen Skärsätra.


SSLidJ 17 mellan Centralvägen och Parkvägen knappt två år senare, den 12 september 1999.


Den då nybyggda mötesstationen i Skärsätra den 12 november 2000.


Museivagnen SSLidJ 17 i Skärsätra den 29 januari 2004, i samband med firandet av banans 90-årsjubileum.


Tågmöte i Skärsätra den 24 maj 2013.


A30B 318 rullar in på Parkvägens station den 24 augusti 1997.


Tåg mot Gåshaga, bestående av dubbla A30B-motorvagnar, rasslar in på Parkvägens station den 10 oktober 1998. Notera den nya kontaktledningsanläggingen.


Parkvägens station var en veritabel idyll, åtminstone den 17 augusti 1994.


SSLidJ 17 på Parkvägens numera nedlagda station på luciadagen 1996.


Inredningen i SSLidJ 17 samma morgon.


Kontaktledningsarbeten i Parkvägen den 30 juli 1998.


På dagen två år senare på morgonen väntar tåg 3 på möte i Parkvägen. I bakgrunden anas bygget av Skärsätra station.


Ett tåg mot Stockholm med B30B 611 främst rullar in i Parkvägen den 3 juni 1995.


I snöyran den 31 januari 1998 lämnade A30B 318 och 319 Parkvägen i motsatt riktning.


Det nya dubbelspåret mellan Skärsätra och Kottla, sett i riktning mot Skärsätra, i höjd med f.d. stationen Parkvägen den 18 januari 2015.


Museivagn SSLidJ 17 i skärningen mellan Parkvägen och Kottla den 3 juni 1995.


Ett tåg på väg mot Gåshaga närmar sig Kottla den 17 september 1995.


Tåg och buss ansluter till varandra i Kottla den 21 juni 1994. På detta enkla sätt har man ordnat en bekväm bytespunkt.


Kottla den 10 oktober 1998. Hållplatskuren stod tidigare på Kvarnens hållplats på Norra Lidingöbanan.


1994 års Luciatåg ankommer Kottla i gryningen på luciadagen.


Ett tåg mot Stockholm-Ropsten närmar sig Kottla. Än hade inte banupprustningen hunnit hit i någon nämnvärd omfattning. Vägskyddet bestod enbart av ljussignaler, blocksignalens stolpe utgörs av en gammal räl, kontaktledningsstolparna från 1914 är ännu i bruk och under tåget härskar skarvspåret ännu.


Kottla med dubbelspår den 18 januari 2015.


Ett tåg mot Gåshaga med A30B 323 främst lämnar Kottla den 3 juni 1995.


Efter en stund passerade tåget i motsatt riktning genom ekskogen vid Mölna.


Ett tåg på väg mot Stockholm passerar Mölna våren 1987. Främst gick manövervagn B24B 28 eller 33 och motorvagnen var någon av de A24C som flyttades över från Nockebybanan (373, 374, 376, 379 eller 387). Foto: © Stellan Ridderstrand.


A30B 316 i skärningen mellan Högberga och Mölna den 10 oktober 1998.


Den gamla försignalen FS 8B mellan Högberga och Kottla har tjänat ut. Sommaren 1998 byttes kontaktledningsanläggningen ut och samtidigt moderniserades signalanläggningen.


Museivagnen SSLidJ 17 inväntar utfartssignal i Högberga den 3 juni 1995. Här syns Lidingöbanans gamla signalsystem tydligt, en AGA-konstruktion från 1950-talet. Växeln är uppkörbar och infartssignalen ("BS 7") visar "kör" så länge växeln ligger rätt och spårledningen bortom signalen är fri. Signalen kommer alltså att visa "kör" ända tills att tåget kör upp växeln, då går den om till "stopp". Dock styrs tågföljden av vilket tåg som "tar" signalen först; om ett mötande tåg är lite sent hinner det rättidiga tåget att "ta" sin signal först och "låser" därmed mötet på nästa mötesstation. Rättidigt tåg förblir det, medan det försenade tåget tappar ytterligare tid.


B30B 609 i Högberga den 19 oktober 1997.


Högberga station den 28 januari 1995. Observera monogrammet på gaveln; det ska utläsas "Stockholm-Södra Lidingön" (SSL). Trafikbolaget hette Trafik AB Stockholm-Södra Lidingön och Södra Lidingöbanan heter formellt Stockholm-Södra Lidingöns Järnväg (SSLidJ).


A30B 312 i Högberga på morgonen den 2 november 1996.


Tågmöte i Högberga den 6 juli 2007.




Två bilder av museivagn SSLidJ 5 i Högberga den 16 juni 2013.


Högberga den 18 januari 2015. Hållplatskuren har bl.a. flyttats till andra sidan, vilket tyder på att högertrafik kommer att tillämpas när trafiken kommer igång.


B30B 611 mellan Brevik och Högberga den 12 oktober 1997.


Ett tåg på väg mot Stockholm mellan Brevik och Högberga den 13 december 1996. Tåget ska strax passera "Mjölkbilsövergången". Notera de gamla kontaktledningsstolparna med spira av zink från 1914! När banan förlängdes till Gåshaga 1916 rådde kristider i skuggan av Första världskriget och stolparna på den sträckan fick aldrig dessa spiror. 1998 byttes hela kontaktledningsanläggningen ut.


Ett trevagnståg mot Gåshaga med A30B 323 ledande passerar plankorsningen Vattenvägen strax innan Brevik den 8 september 2009.


Ett trevagnståg mot Ropsten lämnar Brevik den 12 juli 2012.


Brevik station den 21 juni 1994.


Tågmöte i Brevik station den 7 oktober 1995. T.v. B30B 608 (ursprungligen SS B24 647, tillverkad 1944) och t.h. B30B 613 (ursprungligen SSLidJ 33, tillverkad 1952).


Brevik station den 24 augusti 1997.


SSLidJ 17 i Brevik den 12 september 1999.


Tåget mot Gåshaga brygga med A30B 314 främst inväntar utfartssignal för att kunna lämna Brevik station den 30 oktober 2005.


Tågmöte i Brevik den 6 juli 2007.


Tågmöte i Brevik den 8 september 2009. A30B 317 gick ledande i tåget mot "stan".


Ett vintrigt tågmöte i Brevik den 7 januari 2010. T.v. A30B 321 (f.d. SSLidJ resp. LiB 8), t.h. A30B 322 (f.d. SSLidJ 21).


Brevik station den 2 november 2010. Notera att huset målats i en ljusare kulör, som av vissa anses vara mer original. Dock har huset byggts om kraftigt genom åren och denna färgsättning har huset tidigare aldrig haft i nuvarande utförande. Notera även SSL-monogrammet (jfr. Högberga ovan).


Brevik ombyggda station den 6 augusti 2015.


Tågmöte i Brevik en dag i början av 1980-talet. SSLidJ 31 byggdes 1987 om till B30 606 och hamnade på Nockebybanan. Foto: © Stellan Ridderstrand.


Inredning i en lidingövagn i början av 1980-talet. Foto: © Stellan Ridderstrand.


Blommande rallarrosor i Brevik invid utfarten mot Käppala den 6 juli 2007. I bakgrunden syns försignalen till blocksignalen 67. Försignalerna på Lidingöbanan fungerar i princip som en enögd "dödskalle" (V-försignal); gult blinkande sken = "vänta stopp" och gult fast sken = "vänta kör".


Ett tåg mot Gåshga med A30B 315 sist på väg nedför backen mot Käppala den 6 juli 2007.


Tåg mot Stockholm med B30B 611 som ledande vagn rullar in i Käppala den 29 augusti 1998.


Tåg mot Stockholm med A30B 315 främst ankommer Käppala den 6 juli 2007.




Två bilder av A36 554 på provtur i Käppala den 6 augusti 2015.


Talluddens hållplats den 21 juni 1994. Denna hållplats flyttades och slogs ihop med Gåshaga i samband med dubbelspårsbygget 2013-14.


A30B 317 i Talludden den 19 oktober 1997. Jag körde tåget och passade på att ta denna bild under uppehållet.


SSLidJ 17 passerar Talludden den 12 september 1999.


Nytt dubbelspår har byggts mellan Käppala och Gåshaga brygga. Talludden och Gåshaga hållplatser har slagits ihop till en, belägen ungefär mitt emellan. Talluddens hållplatskur har flyttats till "nya" Gåshaga hållpats, som här ses den 18 januari 2015.


Gåshaga den 21 juni 1994.


SSLidJ 15 i Gåshaga 1981. Foto: © Stellan Ridderstrand. Vagn 15 byggdes om till A30B 319 år 1992.


SSLidJ 16 i Gåshaga i april 1986. Foto: © Stellan Ridderstrand.


Motorvagnsföraren SR poserar stolt vid tåget med SSLidJ 36 som ledande vagn i Gåshaga i början av 1990-talet. Vagnen blev 1991 ombyggd till B30B 611 och skrotades 2013. Foto: © Stellan Ridderstrand.




Två bilder från Södra Lidingöbanans 80-årsjubileum 1994. Här ses jubileumståget, bestående av museivagnarna SSLidJ 16 och 17, i Gåshaga den iskalla 29 januari 1994. SSLidJ 16 är bevarad på museispårvägen i Malmköping och SSLidJ 17 har tidigare gått i trafik som museivagn på Djurgårdslinjen, men är numera avställd.


Inredningen i B30B 611 den 28 januari 1995.


Förarhytten i B30B 610 i juli 1997.


Motorvagnsförare HS poserar i hytten på SSLidJ 17 i Gåshaga den 25 april 1996 i samband med ett abonnemang.


Julafton i Gåshaga 1997. Notera specialskyltningen och girlangen i fronten!


SSLidJ 17 i Gåshaga framför ordinarie tåg den 1 september 2000.


Tåg mot med A30B 319 sist Gåshaga brygga lämnar Gåshaga den 10 april 2011.


Backen ned mot Gåshaga brygga den 18 januari 2015. Gåshaga stationshus har flyttats till Gåshaga brygga, och anas t.h. om det högra spåret, ungefär mitt i bild.


Så här såg det ut i Gåshaga i juni 1994. Bilden är tagen från brygghållet. Hastighetstavlan minner om en svunnen tid, då tågen fortfarande körde ner till Gåshaga restaurang och godstågen till Margarinbolaget. Bakom "grönsakerna" döljer sig plankorsningen med Södra Kungsvägen och därefter Gåshaga station.


Den 19 juni 2001 (åter-) invigdes sträckan Gåshaga - Gåshaga brygga på Lidingöbanan. Vid bryggan finns sedan dess en bekväm omstigning mellan tåg och skärgårdsbåt. Trafiken till Gåshaga brygga inleddes någon månad innan invigningen. Här inväntar A30B 317 avgång mot Stockholm och Ropsten den 23 maj 2001.


Museivagn SSLidJ 5 i Gåshaga brygga på den regniga invigningsdagen den 19 juni 2001.


Museivagn SSLidJ 17 i Gåshaga brygga den 29 januari 2004, i samband med firandet av Södra Lidingöbanans 90-årsjubileum.


Den yngre generationen betraktar B30B 609 i Gåshaga brygga den 3 mars 2007.


A30B 320 ankommer Gåshaga brygga den 16 juni 2013.


Ytterligare en bild från Gåshaga brygga samma dag.


A36 554 i Gåshaga brygga den 6 augusti 2015. T.h. stationshuset som tidigare stod i Gåshaga, men som nu flyttats hit.




Två bilder av A36 551 och 556 i Gåshaga brygga på återinvigningsdagen den 24 oktober 2015.


Gåshaga brygga den 12 augusti 2012, sedd från förbipasserande finlandsfärjan m/s Mariella.

Bevarade museivagnar




I samband med firandet av 80-årsjubiléet 1994 besökte SSLidJ 16 både Saltsjöbanan i april och Djurgårdslinjen under sommaren. På bilden ovan lämnar SSLidJ 16 Neglinge station den 17 april 1994 och på den undre bilden håller vagnen på Nybroplan den 27 augusti 1994.


Lidingövagnarna 5, 16 och 34 är bevarade på museispårvägen i Malmköping. Här ses SSLidJ 5 och 16 i Malmköping den 17 juli 1996.


Inredningen i SSLidJ 5 i Malmköping den 25 juni 2000.


SSLidJ 5 i Malmköping den 12 juli 2008.


SSLidJ 16 väntar på möte i Östersjön den 17 juni 1996.


SSLidJ 16 i Vagnorama i Malmköping den 16 juli 2005.


Vagn 17 hamnade en period på Djurgårdslinjen. Här har den just anlänt till Norrmalmstorg den 26 juni 2009.


Ibland fick de gamla trotjänarna träda in när moderniteterna inte höll måttet. Vagn 17, i reguljär trafik på Spårväg City, ska strax köra iväg mot Djurgården från Sergels torg den 27 september 2010.


En del av SSLidJ 34 i Trumslagarhallen i Malmköping den 17 juni 1996.


Inredningen i SSLidJ 34.


Vagn 42 är bevarad på Spårvägsmuseet i det skick den hade när den togs ur trafik 1993.


Inredningen i vagn 42. Vagnen levererades ursprungligen som SS A24 369 och såldes till SSLidJ 1963. Jämfört med de ursprungliga lidingövagnarna hade SS spårvagnar en lite enklare inredning (jämför med bilden av 34:an ovan).

Vagnar på besök

Vid olika tillfällen har Lidingöbanan fått besök av utländska spårvagnar som testats.


Oslo Sporveiers S79 137 klargörs i Aga den 18 augusti 1994. Den hade lånats in till Djurgårdslinjen och man passade även på att prova vagnen på Lidingöbanan. Eftersom den var en enkelriktningsvagn kunde den inte trafikera alla trafikplatser, men i riktning mot "Stan" gick det bra på alla ställen utom Talludden, Brevik och Torsvik, där plattformen hamnade på fel sida. I motsatt riktning gick vagnen som tjänstetåg, på norsk "Ikke i Trafikk"!


OS S79 137 lämnar Ropsten senare samma dag.


SWB 9451 i Aga på morgonen den 23 februari 1995. Denna vagn ingick i ett "test-race" arrangerat av SL för att utröna vilken vagnstyp som skulle lämpa sig bäst för den kommande Snabbspårvägen, som Tvärbanan då kallades. Fyra vagnstyper testades på Djurgårdslinjen och SWB 9451 även på Lidingöbanan. Vissa vagnar testades även i Göteborg.


Möte med SWB 9451 i Torsvik senare samma dag


SWB 9451 i Gåshaga den 23 februari 1995.


Undertecknad poserar framför Stadtwerke Bonn (SWB) låggolvvagn 9451 i Ropsten den 26 februari 1995.


SWB 9451 på hemmaplan i Bonn-Beuel den 27 juni 1998.


Under september månad 2007 testades en sprillans ny Citadis-spårvagn på Djurgårdslinjen och på Lidingöbanan. Vagnen sattes efter Sverige-besöket i trafik i Madrid. Vagnen är tillverkad av franska Alstom, som på senare år befäst sin ställning på den svenska spårfordonsmarknaden. Här ses ML 169 växla fram till plattform i Aga den 11 september 2007.


ML 169 i Ropsten senare samma dag...


...och i Baggeby.

s

SL Spårtrafik Hem


Senast uppdaterad: 2016-03-29
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2016