Västerut

Hem Lokförarvardag

På denna sida följer vi först Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg. Sedan följer Värmlandsbanan (tidgare Nordvästra Stambanan) från Laxå till Charlottenberg över Karlstad (med en avstickare på Inlandsbanan från Kristinehamn till Nykroppa), en del av Kust till kust-banan från Almedal till Borås, Älvsborgsbanan från Borås till Uddevalla (f.d. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ), Norge-/Vänerbanan (f.d. Bergslagernas Järnvägar, BJ) från Göteborg till Kil och en bit på Bohusbanan från Göteborg till Ytterby liksom Hamnbanan från Göteborg-Kville till Skandiahamnen. Slutligen tar vi en tur på Västkustbanan mellan Göteborg och Lund, samt en sväng på Markarydsbanan mellan Eldsberga söder om Halmstad och Hässleholm. För den som vill veta mer om banorna rekommenderas Banguiden på Järnväg.net.

Västra stambanan

Driftplats Stockholm gränsar i sydväst mot Huddinge, strax utanför hållstället Stuvsta. Här tar "fjärren" vid. Nu är detta av mer formell karaktär, i praktiken styrs en stor del av tågtrafiken i Mälardalen av Trafikverkets driftledningscentral i Stockholm. På väg mot Stockholm C den 7 december 2012 mötte jag ett pendeltåg på fyrspåret mellan Stuvsta och Huddinge.

I backen upp från Huddinge mot Stockholm korsas banan av en gångbro, kallad "Döda bron".

På väg genom Huddinge norrut den 17 maj 2018. T.v. en av Fortum-vagnarna, som fick "sättas" vid ett tidigare tillfälle på grund av hjulskada.

Möte med ett annat pendeltåg mellan Huddinge och Flemingsberg den 24 mars 2009.

Sommargrönska i förorten. På väg in i Flemingsberg den 21 juni 2012.

I Flemingsberg delar sig järnvägen. Västra stambanan går över Tumba och Södertälje hamn till Järna, medan Grödingebanan (öppnad 1995) går en rakare väg mot Södertälje och Järna, där båda banorna löper samman igen. Pendeltågen härskar mer eller mindre i ensam majestät på "gamla banan", medan fjärr-, regional- och godståg körs på Grödingebanan. På bilden ses Flemingsberg riktning söderut den 27 januari 2010. T.h. ett X1-pendeltåg på väg mot Tumba. Vi startade samtidigt och X1:orna drog ifrån min X2:a hur lätt som helst!

Den 14 maj 2021 mötte jag upp ankommade tåg 23170 i Flemingsberg, för att lotsade föraren och tåget till Hagalund. "Getingmidjan" var avstängd, och tjänstetågen leddes om via Citybanan.

Sen kväll med lok. På kvällen den 6 oktober 2021 körde jag T43 229 från Hagalund till Hallsberg. Sth var 70 km/h, p.g.a. en mindre skada, som tarvade extra försiktighet. Den tämligen modesta hastigheten innebar att jag fick "stå åt sidan" på flera driftplatser för att släppa fram snabbare tåg, som här i Flemingsberg, t.ex. Men då passade det bra att köpa en kaffe, innan jag fick köra vidare!

På väg söderut genom Flemingsberg med chartertåg 41217 på kvällen den 20 maj 2022. Tåget gick "gamla banan" över Tumba, varför växeln låg i högerläge.

Den 24 november 2022 körde jag en "specialare" igen; denna gång ett cisternvagnståg med flygbränsle. Jag klev på i Flemingsberg och körde till Brista.

Den 13 april 2023 körde jag återigen ett cisternvagnståg med flygbränsle. Även denna gång klev jag på i "Flempan" och körde till Brista. Dessutom övningsköra en 441:a!

På väg in i Flemingsberg från Tullinge den 18 november 2002. TGOJ-rälsbussen som då gick i insatståg i pendeltågstrafiken har ställts av på uppställningsspåret. Spåren längst ut ansluter från Grödingebanan.

Så här såg det ut när man ankom "Flempan" från Grödingebanan den 24 mars 2009.

10 år senare ser det ut så här Bilden är tagen den 25 mars 2019. Ytterligare ett spår t.v. har tillkommit.

Vi fortsätter först över Västra stambanan via Tumba till Södertälje hamn, därefter tar vi den nyare Grödingebanan. På väg ner mot Tullinge den 20 maj 2022. På senare tid har Flemingsbergs driftplats förlängts mot Tullinge, och driftplatgrånsen går nu strax norr om hållplatsen, vid viadukten i bakgrunden. Här ses orienteringstavlorna för Tullinge, men jag är ännu kvar inne på Flemingsbergs driftplats.

På väg ner mot Tullinge den 31 januari 2018.

Under uppehållet i Tullinge den 6 september 2003 tog jag en bild av X1 3019. Denna enhet har bevarats åt eftervärlden av Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.

X420 562 rullar in i Tullinge sista dagen i trafik, den 4 november 2005. Jag löste av kollegan från Citypendeln och körde tåget in till Stockholm C. Efter ankomst dit vände tåget direkt för att köras till Kristinehamn f.v.b. skroten i Nykroppa.

Infarten till Utsikten söderifrån den 19 maj 2021.

Det var en fin kväll den 20 maj 2022, när jag körde chartertåget 41217. Här passerar jag platsen där Tullinge station låg fram till slutet på 1960-talet.

Mellan Tullinge och Tumba den 18 november 2002.

På väg in i Tumba med tåg 2717 mot Södertälje samma dag. T.h. ses "Scudmissilen"; insatståget 12691 som bestod av TGOJ-rälsbussar. Det var ett udda inslag i pendeltrafiken i väntan på nya fordon och mer permanenta provisorium som X420.

X420 520 i Tumba, sedd från förarhytten på X420 610 (110-B), på morgonen den 5 oktober 2005.

MTRX X74 002 i Tumba den 17 mars 2015. Denna dag stresstestade vi fordonets wifi-anläggning med inbjudna deltagare.

Strax väster om Tumba passerar järnvägen Tumba pappersbruk, som bl.a. var sedeltryckeri. Byggnaden är det s.k. klockhuset.

Västra stambanan mellan Tumba och f.d. Uttrans station den 18 november 2002. Signalen med tre gula ljusöppningar kallas "dödskalle" och är en vägkorsningsförsignal som vid fast sken visar att vägtrafiken är spärrad och tvärtom vid blinkande sken.

Samma plats nästan 20 år senare, den 20 maj 2022. Här mellan Tumba och Söderby driftplatser löper Västra stambanan längs med Kvarnsjön, som låg spegelblank denna kväll.

F.d. Uttrans station den 18 november 2002. Notera högtalartratten i kontaktledningsbryggan. Här stannade pendeltågen första tiden. Vartannat tåg stannade i Rönninge, vartannat i Uttran. 1969 var det slut med det; Uttran lades ned och resenärerna fick ta buss till Tumba i stället.

Möte med ett annat pendeltåg i den djupa vinterskogen vid Garnudden mellan Tumba och Rönninge på väg mot Södertälje den 28 december 2001.

På väg genom Rönninge den 31 januari 2018.

X1 3075 i spetsen för tåg 2642 i Rönninge ganska precis 16 år tidigare, den 24 januari 2003. Jag passade på att ta en bild under trafikutbytet.

Västra stambanans gamla sträckning domineras av pendeltågen sedan Grödingebanan stod klar 1995. Här passerar jag genom driftplatsen Garnudden den 19 maj 2021 och mötte där ett pendeltåg vid hållstället Rönninge.

Strax efter Rönninge passerar järnvägen genom tre tunnlar direkt efter varandra. Som grabb tyckte jag alltid att "nu var man på väg" när man hade passerat dessa tunnlar.

På andra sidan tunnlarna, på väg norrut, den 16 juni 2015. Tack vare välvilligt bemötande från Stockholmståg kunde jag friska upp linjekännedomen på denna sträcka. Rakt fram, bakom radiomasten, gick den ursprungliga enkelspåriga banan, som övergavs i samband med dubbelspårsbygget 1915.

Mellan Östertälje och "krysstationen" Dånviken den 25 september 2001.

Infarten till Östertälje från Stockholmshållet den 16 mars 2002.

Jag har just lämnat Östertälje på väg mot Stockholm och närmar mig växlarna som tidigare ingick i "krysstationen" Glasberga den 25 september 2001.

Möte med ett norrgående pendeltåg i Östertälje på kvällen den 20 maj 2022.

Sedan jag slutade köra pendeltåg 2003 är det sällan som jag får köra "den gamla linjen" över Södertälje hamn. Den 31 januari 2018 var vi ute på en provkörning, som bl.a. gick denna väg. Här ses den nya imponerande lyftbron över Södertälje kanal, som blev klar under sommaren 2010.

Den 15 september 2010 hade jag jour och fick åka till Järna för att där hämta tågsättet som var inblandat i den allvarliga olyckan i Kimstad några dagar tidigare. Nu dröjde bärgningspersonalen som skulle följa med och jag skulle hämta barnen på dagis och i skolan, varför jag fick lämna Järna i oförrättat ärende. På vägen hem passade jag dock på att friska upp linjekännedomen på banan via Södertälje hamn. T.h. ses banvallen till den gamla bron som invigdes 1921.

På väg in till Södertälje hamn den 31 januari 2018.

Utfarten från Södertälje hamn den 16 juni 2015. Numera är det dubbelspår i "backen" ner till Södertälje C, dessutom finns det ett förbindelsespår dit ner t.v. intill tvätthallen.

På väg genom Södertälje hamn den 19 maj 2021.

På en av rasterna i Södertälje hamn den 4 september 2003 passade jag på att klättra upp på berget, som då fanns mitt emot stationen, och tog några bilder. Redan då var det känt att stationen skulle byggas om kraftigt och idag är miljön helt förändrad.

2003 års höstsemester kombinerades med pappaledighet! Den 4 november 2003 var jag åter på jobbet och körde X10 3156 i tåg 2439 till Gnesta. Här inväntar vi anslutande tåg från Stockholm i Södertälje hamn. Jag jobbade november månad ut på Citypendeln, innan jag gick över till DB Regio.

Den 31 januari 2018 var vi ute och provkörde ETCS/STM-utrustningen på 242.502 Zurg. Här står vi i snögloppet i Södertälje hamn och väntar på tågmöte.

Södertälje hamn sedd från Järnahållet den 5 oktober 2001.

En snarlik vy, tagen den 16 juni 2015. Hela stationsområdet har byggts om och förändrats kraftigt, i och med bygget av Södertäljedepån.

Södertälje C från förarplats den 16 mars 2002. Notera signalen i bryggan som visar rött eller grönt sken. Det här var en speciallösning i Södertälje och med det regelverk som gällde då (2002), liksom idag, gällde inte dessa som "riktiga" repetersignaler, utan här tillämpades reglerna om växling som inleder tågfärd. Södertälje C var (och är) dock fullt ATC-utrustat, så man fick ändå upp fullständig övervakning när man passerade den första balisgruppen, som om det hade funnits en regelverksenlig repetersignal där. Vem har sagt att det ska vara enkelt att vara lokförare? Hela driftplatsen har sedermera byggts om i samband med dubbelspårsbygget i "Backen".

X10 3154 i Södertälje centrum den 4 september 2003. Den här dagen var jag s.k."backåkare". Ett av Sveriges mest trafikerade enkelspår var "Backen"; sträckan mellan "Hamnen" och "Centrum" i Södertälje. Störningskänsligheten förstärktes av ett emellanåt trilskandes elektromekaniskt ställverk av Siemens & Halskes tillverkning från 1943. När man kör med långa tåg (fler än två X1/X10-enheter eller en X60-enhet) bör man vara två lokförare för att korta ned vändtiderna. När jag jobbade på Citypendeln hade man en s.k. "backåkare", d.v.s. en lokförare som enbart ägnar sig åt att köra upp och ner för "Backen". Tågen byter körriktning i "Hamnen" och "backåkaren" tar över tåget i riktning mot Södertälje C och lokföraren från "stan" får en liten rast. När tåget kommer upp igen sker det omvända.

Södertälje hamns utfart mot Södertälje syd undre den 26 september 2006. Vi körde på det s.k. "Gläntanspåret", Eskilstunabanans gamla utfart, som idag är ett förbindelsespår till Svealandsbanan vid Södertälje syd övre. Rakt fram fortsätter Västra stambanan mot Järna.

Samma ställe den 31 januari 2018. Det hör inte direkt till vanligheterna att jag kör här!

Södertälje syd undre söderifrån den 19 maj 2021.

Vi tar nu Grödingebanan från Flemingsberg över Södertälje syd övre ner mot Järna, fast bilden är tagen norrut. Vid regnbågens slut i Björnkulla, strax utanför Flemingsberg den 25 augusti 2010.

Möte med ett regionaltåg vid Björnkulla den 16 april 2012. Främst gick en manövervagn litt AFM7.

Mellan Malmsjö och Björnkulla mötte jag ett ett annat Vectron-draget tåg den 27 april 2018; Snälltåget på väg mot Malmö.

Grödingebanan går i stor utsträckning genom långa tunnlar och djupa skärningar.

Grödingebanan sedd från en X55-hytt den 6 oktober 2011. ETCS-panelen syns tydligt och i den återfinns ATC-panelens indikatorer och knappfunktioner, när man kör i s.k. STM-läge. I Europa införs med ojämna steg nu det nya signal- och tågskyddssystemet ERTMS (European Rail Traffic Management System). Själva tågskydds- och ställverksdelen kallas för ETCS (European Train Control System). För att kunna köra med ett ETCS-utrustat fordon på sträckor med ett nationellt tågskyddssystem (i Sverige: ATC) måste fordonet ha en STM (Specific Transmission Module), som är en översättare som läser det nationella tågskydssystemet och presenterar det någorlunda standardiserat på ETCS-panelen i hytten.

I Malmsjö på Grödingebanan finns det ännu blå tavlor som visar var det finns repeterbaliser.

Sommargrönska i Grödinge. Malmsjö utfartblocksignaler mot Södertälje den 19 juni 2013.

Uppe bland molnen på Igelstabron vid Södertälje syd övre den 9 oktober 2015.

Samma fenomen några år tidigare. Högt upp bland molnen vid Södertälje Syd övre den 17 maj 2010.

Uppe på Igelstabron vid Södertälje syd övre har man en hänförande utsikt över Igelstaviken och farleden ut mot Östersjön.

Den 10 november 2016 fick jag hjälpa till med att köra 143.048 Saga från Hallsberg till svarven i Hagalund. I Södertälje fick jag stå åt sidan för att släppa fram ett X 2000-tåg.

På Södertälje syd övre och på vissa andra ställen på Grödingebanan sitter dessa avståndstavlor uppsatta. Tanken var att de skulle signalera att det var ca 300 meter kvar till närmaste huvudsignal med skymd sikt samt avvikande högerplacerad signal; då skulle strecken peka ned på det spår tavlan gällde för. Tavlorna sattes som synes upp, men de infördes aldrig i trafiksäkerhetsbestämmelserna.

Möte mellan mitt X 2000 526 och X55 3349 på provtur på Igelstabron vid Södertälje syd övre den 14 september 2011.

Uppehåll med Flixtrain 23010 på Södertälje syd övre i kvällssolen den 7 maj 2021.

Jag passade på att för tågpersonalen förevisa A-signalen, som ännu är inkopplad där. På de flesta ställena har Trafikverket tagit bort denna goda möjlighet till avgångssignalering, men i Södertälje finns den alltså kvar än så länge, och då gäller det ju att passa på att använda den!

Uppehåll på Södertälje syd i soluppgången den 11 februari 2022.

"Inre infarten" till Södertälje syd övre den 27 februari 2009.

På väg in mot Södertälje syd (undre) från Bränninge på Västra stambanan den 28 juni 2002. Södertälje syd övre syns uppe på Igelstabron.

Plankorsningen Grindstugan, strax innan "krysstationen" Bränninge mellan Södertälje och Järna på Västra stambanan samma dag.

Grindstugan sedd från Bränninge samma dag.

Tunnlarna vid Bränninge den 28 juni 2002. Den högra är en av Sveriges äldsta järnvägstunnlar som fortfarande är i drift - den var klar 1861. Berget ovanför har varit ett populärt fotoställe. Denna sträcka trafikeras normalt av SL:s pendeltåg mellan Södertälje och Gnesta, samt ett antal godståg. Det händer dock att fjärr- och regionaltågen leds om från Grödingebanan till denna sträcka.

Extra trevligt den 19 maj 2021 var att jag fick köra "gamla banan" mellan Järna och Flemingsberg, över Södertälje hamn! Där kör jag ytterst sällan nuförtiden. Här korsar vi den nyare sträckningen vid sjön Lanaren och i bakgrunden ses Bränningetunnlarna.

Grödingebanan invid sjön Lanaren mellan Järna och Södertälje syd övre den 1 april 2015.

Infarten till Södertälje syd övre från Järna strax innan. Ovanför löper Västra stambanan mot Bränninge och Södertälje hamn.

På väg söderut vid plankorsningen Gliasjön mellan Bränninge och Järna den 28 juni 2002. Efter kurvan i bakgrunden ansluter Västra stambanan till Grödingebanan i Järna.

Strax efter att banorna delat sig, passeras sjön Gliasjön när man kör "gamla banan" mellan Järna och Bränninge.

Järna i riktning norrut den 6 november 2008. Här delar sig banan; rakt fram fortsätter Västra stambanan mot Södertälje hamn, de båda yttre spåren leder till Södertälje syd (övre) och Grödingebanan.

Möte på fyrspåret i östra delen av Järna driftplats den 21 juni 2012. Strax bakom X40-tåget anans gamla banans gamla sträckning som övergavs när Grödingebanan byggdes.

Den 24 april 2018 skulle jag egentligen ha kört ordinarie "Mora-sväng", men ödet ville annorlunda. Lossningsroboten i Värtan fick fel på måndagen, varför det inte fanns några tomma vagnar att köra till Mora. Dessutom var tåget från Norge sent, och blev uppställt i Järna. Dit fick jag bege mig för att köra det i två etapper; först till Tomteboda och senare på kvällen sista biten ut till Värtan. Det var f.ö. första gången jag körde Vectron med godståg.

På väg söderut genom Järna med Flixtrain 23001 den 11 februari 2022 passerade jag samtidigt en "Gnestapendel" som höll på att bromsa in vid plattformen.

Uppehåll i Järna med "Orientexpressen" den 12 april 2013, där vi fick stå åt sidan för att släppa fram två av SJ:s snabbtåg. Tidtabellshastigheten för vårt tåg var något modestare 120 km/h.

"Stopp" in i Järna den 17 maj 2018. Spåret längst till höger ansluter till Nyköpingsbanan och används normalt för tåg söderut. I bildens vänsterkant anas en kontaktledningsstolpe vid anslutande spår från Nyköpingsbanan. Korsningen mellan de båda banorna är planskild.

På väg in i Järna västerifrån den 6 oktober 2011.

Mellan Mölnbo och Järna låg tidigare plankorsningen Hölövägen, som 2021 ersattes med en vägbro.

Mellan Järna och Mölnbo den 18 mars 2013. Banvaktstugan t.h. ägs av en lokförarkollega.

Möte med MTRX tåg 2022 i höjd med försignalen till Mölnbo den 30 mars 2017.

En liten förfallen kur invid spåret i backen ned mot Mölnbo den 19 februari 2010.

Mölnbo på morgonen den 14 oktober 2022. Det f.d. stationshuset ses t.v.

Möte med Gnestapendeln i Mölnbo den 22 juli 2010.

På väg med "101:an" till Göteborg den 16 april 2012 mötte jag en X2:a vid Skillötsjön, strax innan Gnesta. Banan går vackert på en bank genom sjön här. Gamla banvallen gick dock runt sjön, till höger i bild.

Höstmorgon vid Skillötsjön den 9 oktober 2015.

Försommarkväll vid Skillötsjön den 20 maj 2022.

På väg genom Gnesta med SJ 2000 527 den vackra höstdagen den 24 september 2013. Rakt fram ses f.d. Gnesta bryggeri. Här korsar järnvägen Sigtunaåns utlopp i Frösjön.

Samma plats på kvällen den 20 maj 2022, när jag körde chartertåg 41217.

Gnesta den 5 oktober 2001. Notera huvudsignalerna "av låg typ", som länge fanns i verkligheten, men inte i regelverket (trafiksäkerhetsföreskrifterna)... Numera är signalerna utbytta mot "huvuddvärgar".

Det var en fin morgon den 19 december 2021 med fullmåne när vi passerade genom Gnesta.

Den 3 maj 2002 hade jag förmånen att få köra X1 3057 som Gnestapendel och här ses tåg 2434 avgångsberett i Gnesta.

Förbigång i Gnesta den 11 januari 2008. Kombitåget 42913 draget av ett av Green Cargos Rc-lok fick stå åt sidan för vårt X 2000-tåg 435 mot Göteborg. Godståget var försenat denna dag; i vanliga fall passerade 42913 Katrineholm innan 435 hann dit. Kombitåg är f.ö. ett förnämligt sätt att minska belastningarna på vägarna; lastbilstrailern eller containern åker tåg på längden och bil på tvären.

"Reset" i Gnesta den 22 januari 2009. X 2000-tåget 544 var redan från början ca 1 timme och 40 minuter försenat från Malmö p.g.a. "stillbild" (överföringsfel mellan ställverken och driftledningscentralen som medför att tågklarerarna inte kan övervaka tågtrafiken) på "fjärren" i Malmö. X2-tågsätten kämpade också med sina "styrfel" (fel i styrningen till strömriktaren som gör att traktionen blockeras) och på resan upp från Linköping var vi tvugna att "resetta" i Norrköpning, Katrineholm och Gnesta för att kunna komma vidare. Tåget blev 2 timmar och 20 minuter sent till Stockholm. T.v. väntade ett pendeltåg på att vi skulle komma iväg. Ännu en dag vid järnvägen...

IC-tåget 637 från Stockholm till Oslo gör uppehåll i Gnesta den 23 mars 2009. Personligen fann jag det en smula märkligt att man lät ett Intercity-tåg mellan två huvudstäder stanna på var och varannan "mjölkpall" längs vägen. Tåget hade snarast en karaktär av regionaltåg, men eftersom det fanns servering ombord (kiosk...) valde SJ att marknadsföra tåget som IC. Sedermera gjordes upplägget om och Oslotågen stannade inte längre "överallt". I augusti 2015 ersattes loktågen till Oslo med X 2000. Loket Rc6N 1386 är ett av 11 som är godkända för att köra i Norge, därav underlitterat "N", som, utöver UIC-numret 76, är nationsbeteckning för vårt västra grannland i järnvägssammanhang.

Ett titt snett bakåt genom sidofönstret i Gnesta på kvällen den 9 maj 2010. Inte illa!

På väg genom Gnesta på morgonen den 10 april 2022.

Den 13 juni 2016 var det dags för övningskörning med "Snälltåget" för tvenne Värtan-förare. Här står vi planenligt åt sidan i Gnesta, för att släppa fram ett par andra tåg.

Knappt fem år senare, den 1 juni 2021, mötte vi ett Mälartåg i det fagra sommarlandskapet mellan Gnesta och Kolke.

Mellan Gnesta och Björnlunda ligger driftplatsen Kolke, som blev klar i slutet av november 2008 och tillkom inom ramen för "Kraftsamling Mälardalen" och ersatte Gnesta som plats där långsammare tåg kan förbigås av snabbare tåg. Samtidigt fick Gnesta åter regionaltågsuppehåll. På bilden möter vi ett västgående tåg vid byggarbetsplatsen den 6 november 2008.

Möte med "X2-multen" 443 i Kolke den 21 juni 2012.

Möte med ett MTRX-tåg i Kolke den 30 januari 2020.

Förbigång i Kolke den 4 maj 2009.

Den 20 juni 2016 var det dags för övningskörning med "Snälltåget" för ytterligare en Värtan-förare. Denna gång fick vi stå åt sidan i Kolke. Det var första gången för mig som jag fick vänta här.

Också den 4 januari 2019 fick jag planenligt "stå åt sidan" i Kolke med mitt tåg 40133 och släppa fram ett antal snabbare (resande-) tåg, bl.a. Snälltåget, som numera också dras av Vectron-lok.

Samma sak den 12 april 2019. Denna gång var mitt lok vitt i stället för silver metallic...

Älvorna dansar över spåret mellan Björnlunda och Stjärnhov på morgonen den 23 mars 2017.

Möte med SJ 3000 624 mellan Björnlunda och Stjärnhov den 25 september 2013.

Vårvinter vid banvaktsstuga 511 mellan Björnlunda och Stjärnhov den 18 mars 2013.

Samma plats med fullmåne på morgonen den 19 december 2021.

Möte med ett av Hector Rails 141-lok mellan Björnlunda och Stjärnhov den 19 februari 2010.

Försommar mellan Björnlunda och Stjärnhov den 29 maj 2009.

På väg genom Stjärnhov österut på kvällen den 13 februari 2021.

Sörmländsk höstdimma på Västra stambanan strax öster om vid Jordanstorp den 30 oktober 2008.

Närmare 14 år senare, den 14 oktober 2022, var det också dimmigt, men vädret var finare!

Banvaktsstuga 516 vid Jordanstorp den 29 december 2021.

April vore inte april utan aprilväder... Strax utanför Stjärnhov, vid Jordanstorp och banvaktsstuga 516, kom en rejäl skur av snöblandat regn den 27 april 2023.

Strax väster om Jordanstorp korsar banan sjön Ricksjön på en bank.

Strax öster om driftplatsen Nyckelsjön, mellan Stjärnhov och Sparreholm, den 29 maj 2009. Järnvägsbanken går över sjön Valingen; själva Nyckelsjön ligger en bit söder om järnvägen inne i skogen t.v. i bild.

Fullmåne vid Nyckelsjön den 19 december 2021.

Vacker morgon mellan Nyckelsjön och Stjärnhov den 10 april 2022.

Fullmåne över Västra stambanan vid Nyckelsjön den 5 mars 2015.

Nyckelsjöns utfartsblocksignaler mot Sparreholm den 22 april 2015. Rakt fram bakom den vänstra signalen går gamla banvallen. Västra stambanan genom Södermanland är tämligen kurvig, men i jämförelse med den gamla enkelspåriga sträckningen är den förhållandevis rak... Under våren, innan lövsprickningen (och efter vederbörlig slyröjning) kan man lätt följa den gamla sträckningen.

Hagtorps banvaktsstuga tronar på berget ovanför den gamla skärningen mellan Sparreholm och Nyckelsjön.

I mitten av februari 2022 upptäckte Trafikverket allvarliga sprickbildningar i rälsen på en 15 km lång sträcka mellan Sparreholm och Flen. Hastigheten sattes ned till 40 km/h, vilket naturligtvis ställde till det för tågtrafiken med förseningar som följd.

På väg genom Sparreholm på högerspår den 27 februari 2009. T.v. ses det gamla stationshuset. Vid dubbelspårsbygget på 1950-talet rätades linjen och den forna gatusidan av huset vetter sedan dess mot banan.

På väg genom Sparreholm på morgonen den 10 april 2022. Banarbetet (jfr. ovan) pågick för fullt på nedspåret.

X420 021 skadades tyvärr i slutet av oktober 2004 vid en brand i underredet och ställdes sedermera av i Motala och för att användas som reservdelsförråd. Enheten transporterades dit från Älvsjö den 3 februari 2005. DB Regio Sverige AB (DBS) valde att anlita TGOJ Trafik för transporten, som ställde El16 22 med lokförare till förfogande. Här har vi kommit till Sparreholm och ställt oss "på sidan" i väntan på förbigång.

På väg till Arvika med Fortum-tåget 40111 den 23 mars 2017 fick jag stå "på sidan" i Sparreholm i väntan på förbigång.

På väg hem från Linköping med X 2000 542 den 8 augusti 2010, mötte jag NetRails Ma 827 mellan Skebokvarn och Sparreholm.

Infarten till Skebokvarn den 11 februari 2022. Inne på driftplatsen låg en tillfällig 70-nedsättning, och på bilden kan man se hur ATC-informationen signalerades i ETCS-displayen; dels med för- och huvudindikatorerna, dels med "bågen" i hastighetsmätarens ytterkant, dels med målavståndspelaren t.v. om hastighetsmätaren, samt "hacket" i planeringsytan t.h.

Skebokvarns östra utfart den 16 april 2010. T.v. ses banvallen från f.d. Mellersta Södermanlands Järnväg, som gick via Malmköping till Stålboga på Norra Södermanlands Järnväg. En den av banan är idag museispårväg.

På väg österut genom ett vintrigt Södermanland mellan Flen och Skebokvarn den 31 januari 2010.

Möte med ett av Green Cargos godståg draget av orangemålade Rc4 1290 mellan Flen och Skebokvarn den 17 maj 2018.

På väg med regionaltåg 269 från Gävle till Linköping genom det leende sörmländska höstlandskapet mellan Skebokvarn och Flen den 17 oktober 2011.

Möte med Veolias tåg (idag: "Snälltåget") strax öster om Flen den 1 mars 2012.

Infarten i Flen i höstdimma den 21 september 2015.

Den 19 mars 2007 körde jag Rc3 1061 i regionaltåg 620 från Hallsberg till Stockholm. Jag passade på att föreviga mitt ekipage under uppehållet i Flen.

Förbigång i Flen den 9 maj 2010. Jag fick stå åt sidan med mitt IC 648 från Oslo medan ett par snabbare X 2000-tåg fick susa förbi.

En annan förbigång i Flen, på kvällen den 7 november 2012. Normalt skulle IC-tåg 106 förbigås i Katrineholm (se nedan), men fjärrtågklareraren hade "fällt igenom" (ställt tågfärdväg genom driftplatsen), och ställt inför fullbordat faktum när jag redan hade passerat Katrineholm i full fart bestämdes att jag fick stå åt sidan i Flen istället.

Den 13 oktober 2010 körde jag regionaltåg 621 till Hallsberg. Här har vi kommit till Flen.

På väg genom ett novembergrått Flen den 9 november 2018.

Förbigång och möte i Flen på morgonen den 23 mars 2017. T.v. MTR Express tåg 2021 och på uppspår kom SJ:s regionaltåg 120.

Eftersom jag var närmare två timmar tidig på min väg från Eskilstuna till Hallsberg den 24 april 2020, fick jag vänta en stund i Flen på att få komma ut på Västra stambanan; ett antal tåg skulle passera först, bl.a. MTRX tåg 2039.

Infarten till Flen västerifrån den 7 februari 2009. Denna gång var det jag som skulle få köra om; borta vid plattformen står ett loktåg som jag fick passera på högerspår, men jag var inte ikapp förrän strax efter Sparreholm, vid infarten till Nyckelsjön.

Möte med ett av GC:s godståg som korsade min väg, strax utanför västra infarten till Flen den 18 december 2015.

Stenhammars slott strax väster om Flen den 6 november 2008.

Södermanland i höstskrud, vid Stenhammars slott strax väster om Flen den 16 oktober 2013.

Vacker höstmorgon mellan Flen och Sköldinge den 14 oktober 2022.

Möte med ett av TX Logistiks "Coop-tåg" mellan Sköldinge och Flen den 16 juli 2020.

Möte med en "Uv" mellan Flen och Sköldinge den 5 november 2013.

Mellan Flen och Sköldinge mötte jag kollegorna på norrågende 23002 den 17 februari 2022.

Den 18 maj 2021 körde jag tåg 23004 från Göteborg till Stockholm. Dock gick det "sådär"... Tågskyddssystemet på loket trilskades i samband med avgång från Göteborg C, men skam den som ger sig! Efter otaliga omstarter fick jag fason på det, och vi lämnade "Götet" 27 minuter försenade. Det finns lite "luft" i körplanerna, vilket är bra om mna behöver jaga tid. Tyvärr bar det sig inte bättre att varmgångsdetektorn i Valla "högg" mig med ett lågnivålarm på tre axlar. Jag hade strax innan varit tvungen att bromsa hårdare än normalt vid en ATC-övervakad plankorsning, vilket sannolikt bidrog till larmet. Jag fick stanna i Sköldinge för kontroll av lagren, men allt var i sin ordning, lagerboxarna hade normal arbetstemperatur och var inte varmare än övriga. Förseningen ökade till 29 minuter, men jag kunde köra in en del och blev till sist 20 minuter sen till Stockholm C.

Sköldinge den 29 april 2009. Stationshuset revs ett par år senare.

"Stopp" i mellanblocksignal Spn U6 mellan Stolpstugan och Sköldinge på kvällen den 25 januari 2011. Jag blev närmare 50 minuter sen med mitt IC-tåg 56 från Karlstad till Stockholm. Först fick vi stå närmare en halvtimme i Hallsberg på grund av att ställverket i Katrineholm slagits ut. Sedan fick vi stå ytterligare ca 20 minuter här, på grund av enkelspårsdrift mellan Sköldinge och Flen.

På väg till Hallsberg med IC-tåg 51 den 26 mars 2012 mötte vi ett östgående tåg draget av Rc6 1377 utanför Valla, öster om Katrineholm. Detta lok har faktiskt aldrig varit orange. Det levererades med en gråvit provmålning inför anskaffningen av snabbtåget X2. Sedermera fick det en tämligen anskrämlig blå provmålning, innan det fick den vanliga "SJ-blå" färgsättningen.

Möte med MTRX tåg 2033 vid Valla, mellan Stolpstugan och Sköldinge driftplatser, den 18 december 2015. Det här var min sista tur på MTRX; efter ankomst till "Cst" var därmed ett intensivt, spännande och utmanande år på MTRX över för mig.

På väg hem från Göteborg med X 2000 430 den 31 januari 2010 mötte jag ett annat X 2000-tåg vid driftplatsen Stolpstugan strax utanför Valla.

På väg hem från Göteborg med MTRX 2042 den 21 augusti 2015 mötte jag kollegan på 2043 vid Stolpstugans västra driftplatsgräns.

Möte med Skandinaviska Jernbanors tåg i Katrineholm den 5 mars 2015.

Katrineholms östra utfart den 13 februari 2021. T.h. ses Katrineholmsterminalen och ett av Hector Rails 241-lok i väntan på att dra ett Samskip-tåg söderut.

På kvällen den 16 juni 2021 styrdes kosan till Katrineholm, för en stickprovskontroll av farligt gods och lastsäkring. När vi växlade till Katrineholmsterminalen upptäckte vi att huvuddvärgsignalen K 97 hade blivit vänd 180 grader! Fjtkl blev också något förvånad när föraren anmälde detta. Uttrycket "vänddvärg" hade här fått en "något" annan innebörd! Signalen vändes rätt samma kväll, innan tågets avgång.

Den 30 januari 2020 åkte jag till Hallsberg för att hjälpa till med rastavlösning och lokbyte. På vägen dit fick jag åka med en f.d. SJ-kollega och när vi passerade Katrineholm kunde jag göra en inspektion i farten av Samskip-tåget 42702 som höll på att backas in till terminalen. Notera tankcontainern, lastad med 225/UN 1073 Syre (Oxygen), kyld, flytande. På håll föreföll märkning och etikettering vara i ordning.

Möte med idel Stadler-tillverkade motorvagnståg i Katrineholm den 23 januari 2023. Själv var jag på väg mot Göteborg med Flixtrain 23011.

Fyra X2-tågsätt i Katrineholm, fotograferade från ett femte den 5 december 2011! Längst t.h. på spår 1 tåg 454 som fick problem med huvudbrytaren inte kom längre än till Katrienholm. På spår 3 tåg 429 som väntade på att tåg 426 skulle korsa och komma in till spår 4. Längst t.v. tåg 529 som passerade. Bilden är tagen från tåg 629.

Planenlig förbigång i Katrineholm den 26 september 2012. SJ 2000-tåg 540 passerar förbi IC-tåg 106, som jag körde.

På väg hem med "Snälltåget" 3940 den 14 juni 2016, fick vi vänta i Katrineholm på ett mötande MTRX-tåg.

Ser ni signalen ordentligt? Jaså inte det? Vintern 2009-2010 gick till historien som en av de stökigare. Efter flera milda vintrar hade järnvägens aktörer sakta men säkert sänkt garden och försämrat beredskapen. Något som man t.ex. inte fick ordning på förrän "Gumman Tö" själv gjorde jobbet var snöröjningen.

Den 4 april 2022 följde jag med en leveranskörning till Västerås norra. Det rörde sig om Västtrafiks nya X80-enhet, och transporten rönte ett visst medialt intresse, se bl.a. denna artikel på Järnvägar.nu. Jag anslöt i Katrineholm, tillsammans med de två förare som skulle ta över tåget.

Den 24 september 2007 körde jag IC-tåg 622 från Karlstad till Stockholm. Här har jag nått Katrineholm och jag passade på att föreviga detta.

Den 18 april 2011 lämnade jag TSS-skrivbordet och körde en X1-skrottransport i tjänstetåget 48213 från Älvsjö till Katrineholm, sedan passade jag på att köra hem också; X 2000-tåget 426, som här rullar in I "Kattne".

Katrineholm österut den 16 oktober 2013. Rakt fram ovanför spåret sitter en repetersignal, som visar grönt sken om nästa huvudsignal visar "kör". T.v. SJ 2000 433 på väg mot Göteborg

På väg in i Katrineholm med IC-tåg 51 den 4 februari 2013. T.h. på spår har just SJ 3000-tåg 624 ankommit från Karlstad.

Ett av de få Reginajobben jag hade på min grupp hösten 2007 var att klargöra en enhet i Hagalund och köra den som tjänstetåg till Katrineholm. Därifrån gick den som regionaltåg 601 till Hallsberg. Väl där växlades Reginan undan och ställdes av. Sedan återstod bara passresan hem till Stockholm! En tidig morgontur, javisst, men en skonsam sådan.

X 2000-tåg 437 gör uppehåll i Katrineholm på luciadagen 2009. Under hösten 2009 var jag pappaledig men körde en tur i månaden för att hålla igång kompetensen. Denna dag blev den en "spets" på Göteborg.

X12 3191 i Katrineholm den 30 april 2013. Här klev jag av, efter att ha "kört upp" på denna X12:a från Västerås. Kollegan SOJ fick fortsätta till Linköping. De tre X12:orna 3191-3193 ägs av Trafikverket, sedan Affärsverket Statens järnvägar upphörde vid årsskiftet 2012/13. De är som synes i stort behov av upprustning de också och vi får väl se vad som kommer att ske med dem.

En snarlik bild, tagen den 16 oktober 2013 när jag körde X12 3193 i tåg 2111.

Extra uppehåll i Katrineholm i "finvädret" med Flixtrain-övningståg 28639 den 22 april 2021. Sannolikt en udda företeelse; Flixtrains tåg kommer normalt inte att göra uppehåll i Katrineholm.

På väg genom ett vintrigt "Kattne" den 13 februari 2021.

Möte med MTRX tåg mot Stockholm i Katrineholm den 17 maj 2021. T.v. ses förbindelsespåret till Södra stambanan.

"Triangelvändning" i Katrineholm den 1 mars 2012. Spåret längst t.h. förbinder Västra och Södra stambanorna och möjliggör att trafik västerifrån kan fortsätta söderut och vice versa utan riktningsbyte inne vid plattformarna. Likaså används triangelspåret för att vända fordon av olika skäl.

Strömbegränsningstavlorna väster om Katrineholm den 26 mars 2012. Vid en sådan här sektion i kontaktledningen ska drivmotorströmmen/eldynamiska bromsen vara så liten som möjligt, men den måste inte vara frånslagen. I bakgrunden närmar sig Hector Rails 441 002 Croft.

Infarten till Baggetorp västerifrån den 27 april 2015. Den f.d. banvaktsstugan t.v. förföll tyvärr kraftigt de senaste åren och stod bortom all räddning.

Plankorsningen Viala i höstskrud den 18 oktober 2015.

Förarplatsen i Hector Rails tjänstetåg 61938 i höjd med Viala den 13 februari 2021.

På väg mot Stockholm med Flixtrain 23006 den 18 december 2021 lyckades jag fånga denna vackra vy över sjön Viren i höjd med Viala.

På väg hem från Göteborg med "Raktåget" 106 den 22 juli 2010 mötte jag Hector Rail i Viala.

"Sista mellanblocket" innan Vingåker från Baggetorpshållet den 18 oktober 2015. Mellanblocksignalerna betecknas med den driftplatssignatur man lämnat, inte den man är på väg mot. Varför har jag inte kunnat få klarhet i. Nedåtgående tåg med udda tågnummer möter normalt signaler med udda nummer. Notera att skyltarna är av en äldre, emaljerad typ.

Tågmöte i Vingåker den 19 maj 2021.

Sommarsemestern var över för år 2008 och arbetet tog vid igen. Den 6 augusti 2008 var kanske inte järnvägens bästa dag... En stor del av dagen var det spänningslöst i Hagalund, med stora förseningar som följd. Tjänstetåget jag skulle byta av kom dock iväg i tid, och vi lämnade Stockholm C med tåg 639 hyfsat i tid; det var många resenärer som skulle ha åkt med föregående tåg 637, och i stället valde att ta vårt tåg för att komma fram snabbare. Nu bar det sig inte bättre än att jag fick ATC-fel mellan Björnlunda och Stjärnhov och fick hanka mig fram i 80 km/h utan stöd av tågskydssystemet till Hallsberg, där lokbyte skedde. Att köra utan ATC en så lång sträcka är rätt ansträngande; vi förare idag kör sällan utan ATC och då ställs det extra mycket krav på oss att vara uppmärksamma på signalerna och tågets hästighet. I Katrineholm var 637 i kapp oss, och majoriteten av resenärerna hänvisades (tillbaka) dit. Vi var framme i Karlstad 2 timmar försenade… Här förbigår Hector Rails tåg 41807, draget av 241 002 Skywalker, mitt synnerligen försenade 639 i Vingåker. Ännu en dag vid järnvägen!

På väg in i Vingåker den 11 oktober 2011. Stationshuset uppfördes 1862 "assymetriskt, i enligthet med dåtidens pittoreska villaideal" (s. 58 i Stationshus av Gunnilla Linde Bjur och Kristoffer Engström, Balkong förlag 2010; f.ö. en fantastiskt trevlig bok!), och var mer eller mindre identiskt med (det första) stationshuset i Sparreholm, som fortfarande står kvar (jfr. ovan). Stationen återöppnades som regionaltågsstation 2003.

I stället för i Katrineholm, fick jag "stå åt sidan" och ta min lunchrast i Vingåker den 4 januari 2019. På vägen till den lokala lunchrestaurangen passade jag på att föreviga mitt 511 meter tåg lite från ovan.

Grön vinter... Fristående försignalerna till västra infartssignalerna i Vingåker den 8 december 2014.

Förbigång mellan Högsjö och Vingåker den 19 maj 2021.

Plankorsningen "Berga" mellan Vingåker och Högsjö den 15 januari 2015.

Soluppgång mellan Högsjö och Vingåker den 28 mars 2007.

En blick i backspegeln mellan Högsjö och Vingåker den fina vinterkvällen den 13 februari 2021.

På väg mot Karlstad med IC-tåg 639 den 4 augusti 2009 mötte jag Tågabs TMZ 108 i trakterna kring Högsjö på Västra stambanan.

I backen väster om Högsjö ligger banvaktsstugan Björkmon. Den är en av de ursprunliga och har varit i privat ägo sedan länge. Den förefaller dock vara övergiven sedan ett antal år tillbaka. Bilden är tagen på väg mot Stockholm med MTRX tåg 2032 den 27 april 2015. Notera även stengärdesgården t.h. Den tjänade dels till att markera ägogränsen, men också till att förhindra ev. gräs- eller skogsbrand orsakad av gnistor från ångloken. Det är ett imponerande arbete; stengärdesgårdarna längs våra järnvägar är snyggt och prydligt murade!

"Högsjömassivet"mellan Kilsmo och Högsjö badar i kvällssolen den 9 maj 2010. Här ligger landskapsgränsen mellan Närke och Södermanland; ännu står de gamla tavlorna kvar på ömse sidor om banan. Trafikverkets "trädsäkring" hade kommit en god bit på väg här och fram trädde gamla stengärdesgårdar och annat!

På väg nedför backen från "Högsjömassivet" ner mot Kilsmo med tåg 51 den 21 juni 2012 mötte jag ett sommartomt containertåg, draget av ett av Green Cargos nya Re-lok.

Kilsmo ligger fint vid sjön Sottern. Den 13 februari 2021 passerade jag driftplasen, på väg från Hallsberg till Värtan.

Innan trädsäkringen... På väg genom den snöbeklädda skogen mellan Pålsboda och Kilsmo den 31 januari 2010.

Möte med ett av MTRX tåg mellan Kilsmo och Pålsboda den 1 juni 2021.

Möte med en av SJ:s X55:or strax öster om Pålsboda den 13 februari 2021.

Pålsboda den 21 juni 2012. Den övergivna ytan t.v. var förr Norra Östergötlands Järnvägars (NÖJ) smalspårsbangård. Här kunde man byta tåg till Örebro S via Sköllersta resp. till Norrköping via Finspång och Kimstad. NÖJ förstatligades tillsammans med övriga östgötska smalspårbanor 1950. 1962 lades all trafik mellan Örebro S och Hjortkvarn ned. Denna bild på DigitaltMuseum visar hur bangården med smalspår och normalspår såg ut i mitten av 1950-talet. T.v. om bangårdsområdet ligger AB Svenska Häftstiftsfabriken. Det är oklart om det tillverkas häftstift där fortfarande, men jag kan inte låta bli att fascineras av företag med så tydligt nischade företagsnamn.

I höjd med Hallsbergs kyrka, en bit öster om Hallsberg ute på slätten, mötte vi den 27 april 2023 kollegan som körde "StEx"-tåget till Arvika.

Vid Hallsbergs kyrka den 13 februari 2021.

Nollsektionen strax öster om Hallsberg i dimma den 29 december 2921. Linjekännedomen är viktig; även vid dålig sikt finns det mycket att hålla reda på!

På väg in i Hallsberg den 12 april 2019 mötte jag Svensk Tågkrafts lok 1802, som har ett förflutet i Luxemburg.

Avbyte på "PBG", d.v.s. Hallsberg personbangård (Hpbg) den 30 januari 2020. Kollegan ML tog över och körde tåget vidare till Tillberga, dit leveransen av den nya ER1:an gick denna gång.

Den 27 april 2010 vände jag med mitt provtåg ("X2-sport") på spår 1 i Hallsberg, samtidigt som ett annat X2-tågsätt passerade på sin väg mot Stockholm.

Ganska precis 11 år senare var jag ombordinstruktör på ett annat udda tågsätt, särskilt för spår 1 i Hallsberg. Den 23 april 2021 togs vi in "på sidan" med vårt Flixtrain-övningståg, som denna dag var kort och koncist! Endast ett lok och en vagn. Vi var tyvärr rätt så försenade, och jag klev av i Hallsberg för att åka pass hem.

Framme i Hallsberg med koppelvagnar och lok efter ännu en ER1-leverans den 22 juni 2020. Här fick jag vänta en liten stund på min signalgivare innan vi kunde växla in vagnarna "bakom 303" på "Stallfemman" och jag därefter växlade loket "i stall".

Regionaltåg 621 framme i Hallsberg den 13 oktober 2010. Efter att alla resenärer gått av växlade jag undan enheten och kopplade ihop den med en annan X40-enhet. Sedan vidtog rast innan jag körde IC-tåget 626 tillbaka till Stockholm.

Efter att ha hållit i en utbildning i Hallsberg den 27 april 2023, tog jag Flixrtrain tåg 23002 hem därifrån, och jag tog tillfället i akt att köra också; jag hade inte kört "Flix" sedan i januari. Denna dag stod 243.124 för dragkraften, och det var faktiskt första gången jag körde det loket.

På morgonen den 29 mars 2007 körde jag regionaltåg 620 från Hallsberg till Stockholm. Denna dag var det inga problem med dragkraften; jag hade en "Rc-mult" och endast fem vagnar "på kroken". Hallsberg är ett riktigt stationssamhälle som bildades när järnvägen drogs fram. Orten har allt sedan dess präglats av järnvägen och flera bolag bedriver verksamhet här, bl.a. SJ AB, Green Cargo och Hector Rail.

Nästan på dagen två år senare, den 23 mars 2009, körde jag IC-tåget 648 från Karlstad till Stockholm och här gjorde vi uppehåll i Hallsberg i snöstorm. Vädret var minst sagt lynnigt... Vindrutetorkaren hade emellanåt svårt att hålla rutan fri från snö och sikten var emellanåt obefintlig.

Nya tag, nya tåg. SJ:s nya IC-Regina marknadsförs som SJ 3000. Här ses X55 3345 i Hallsberg på en provtur den 19 april 2011.

Avbyte i Hallsberg den 20 september 2009. Den här dagen körde jag "Här-och-där-tåget" 174/175 från Stockholm till Hallsberg och 194/195 i motsatt riktning. De kallas "Här-och-där" för att de går över Västerås och Örebro till Göteborg, i stället för den "raka" vägen över Katrineholm. Tågen byter tågnummer i Jädersbruk strax utanför Arboga, eftersom de byter körplansriktning; de börjar i Stockholm och Göteborg som uppåtgående tåg, men i Jädersbruk blir de nedåtgående tåg. För resenärerna annonseras de dock som om de vore uppåt- resp. nedåtgående tåg hela vägen (i det här fallet 175 resp. 194). Låter det krångligt? "Näst sexualdriften är järnvägsdriften den svåraste att bemästra"! Ack så sant.

Den 18 december 2014 fick jag övningsköra på en provtur med MTR Express X74 74001. Färden gick från Tillberga över Västerås - Arboga - Frövi till Hallsberg, där vi bytte färdriktning och fortsatte tillbaka över Flen - Eskilstuna - Kolbäck. En trevlig runda i Mälardalen. Här har vi som synes nått Hallsberg. När enheten är i parkeringsläge är båda strömavtagarna uppfällda och både rött och vitt sken visas i de nedre strålkastarna, i båda ändar.

Den 29 juli 2015 var vi ute och provkörde "Sexan". I Hallsberg gjorde vi ett kortare uppehåll. Samtidigt passerade ett godståg, draget av Railpools TRAXX-lok 185 686.

Den 7 november 2016 var det dags för ett par av Hector Rails instruktörer att examineras på Vectron-loket. Jag examinerade dem på STM, d.v.s. att köra med ETCS-utrustat drivfordon på bana med nationellt tågsskyddssystem (ATC). Loket skulle sedan provköras på en fiktiv Öresundsbro på Västkustbanan, varför färden gick till Halmstad. Här har vi växlat fram oss till personbangården i Hallsberg.

Kort möte med kollegorna på 441.002 Croft den 13 mars 2020, som var på väg från "I-gruppen" till "stall".

Framme i Hallsberg den 17 maj 2018 med "Blå Tåget" 17099. Jag hade examinerat tvenne kollegor och här blev vi avbytta av en Hallsbergsförare med Yh-elev som var ute på sin LIA-praktik.

Natten till den 15 februari 2019 körde jag ett av testtågen inom ramen för forskningsprojektet Innovativer Güterwagen. Vagnarna kördes under två veckor i Sverige för att få erfarenhet av vinterförhållanden och för att "nöta" kilometer. Nu var det inte så mycket vinter när jag körde, snarare tidig vår med flera plusgrader och duggregn... I tåget gick dels vagnar med olika innovativa lösningar, dels "vanliga" godsvagnar som referensfordon. Här har kollegan just ankommit Hallsberg från Malmö, samtidigt som en av Värtan-kollegorna passerade med fliståget från Arvika till Värtan.

Flixtrain-premiärtåget 23001 gör uppehåll i Hallsberg den 6 maj 2021. Här klev större delen av det samlade pressupbådet av. Hector Rails vd och försäljningschef ses här samtala med lokpersonalen. Själv åkte jag pass med tåget till Göteborg.

Den 20 maj 2022 var det till sist dags igen att köra chartertåg med Euro-Express-vagnar "på kroken"! Förra gången var precis innan Covid 19-pandemin bröt ut på allvar i februari 2020. Denna gång hade ett företag chartat två tåg; ett från Stockholm och ett från München, som sedan kördes av oss (och vårt tyska dotterbolag) till Kolding i Danmark, där ett större evenemang hölls, och sedan tillbaka till Stockholm resp. München. Jag körde från Stockholm till Hallsberg, där jag blev avbytt. P.g.a. banarbeten på Södra stambanan norr om Nässjö, fick tåget köras en "liten" omväg över Falköping - Nässjö.

Möte med kollegorna på 23100 i Hallsberg den 17 juli 2022.

Ett par veckor efter semestern, den 26 augusti 2022, var det dags för lite "flixande" igen. Jag började på tidiga morgonen med klargörning i Hagalund, och körde sedan tåg 23001 till Göteborg. Det var gott om resande; en inte helt okänd artist med samma efternamn som undertecknad skulle ha konsert samma kväll. Här ses tåget under uppehållet i Hallsberg. Det var f.ö. ganska precis tre år sedan jag körde 243.120 Rudolf Wall; förra gången var i samband med DN-tågets premiär den 25 augusti 2019. Enligt plan skulle jag ha kört "Flix-loket" 243.222, men det skadades vid en älgpåkörning några dagar innan.

Den 20 september 2022 var det dags att följa upp en kollega i trafiksäkerhetstjänst. Vi bytte av ankommande kollega i Hallsberg. Dragkraft denna dag var "Flix-loket" 243.222.

Avbyte under viadukten i Hallberg den 27 januari 2022. Jag körde ett containertåg från Piteå mellan Hallsberg och Skandiahamnen i Göteborg. Lite udda var det ju, att tåget drogs av "Flix-loket" 243.002 Wöhler, men när de inte behövs i Flixtrains trafik, eller ska in på underhåll, kan de utnyttjas som resurs i Hector Rails övriga trafik.

När jag kör genom Hallsberg, tycker jag att det alltid är intressant att se vilka lok som står uppställda framför lokstallet. Den 12 oktober 2015 stod ett antal Green Cargo- och Hector Rail-lok där i vanlig ordning, men också ett Vectron-lok från Siemens, som är utrustat med ETCS och provkördes av Hector Rail. Uppgifter gör tyvärr gällande att lokstallet från tidigt 1900-tal är rivningshotat, men än så länge står det kvar med sina två rundstall, sin ståtliga administrationsbyggnad och fristående vattentorn.

På väg in till Hallsbergs rangerbangård den 24 april 2020.

Den 17 november 2017 besökte jag kontoret i Hallsberg, och passade på att kolla på 242.502 Zurg, liksom våra båda nya "Vectroner" 243.103 Stephenson resp. 243.104 Werner.

Den 19 maj 2021 skulle jag "bara" hålla kurs i Hallsberg, men det fanns ett behov av att "någon" (läs: undertecknad!) körde ett par lok till Hagalund; en T43:a som skulle återlämnas till uthyraren, och en av "Flix-Vectronerna", som skulle in i omloppet igen efter ett verkstadsbesök. Loken stod givetvis (?) inte på samma spår och jag fick ägna en stund åt att klargöra T43:an och växla ihop samt bromsprova dem. Vid stallet stod även ett par 241:or.

Den 7 oktober 2021 fick jag köra ett mer udda tåg; en leveranskörning av två sprillans nya Green Cargo Mb-lok. Loktillverkaren Softronic har köpt leveranstransporten av RailAdventure, som i sin tur anlitade Hector Rail på svensk sträcka. Dragkraft denna dag utgjordes av 243.116 Buchli. Här ska jag strax avgå från Hallsberg.

Den 30-31 januari 2018 körde vi s.k. SAT2-test av ETCS/STM-ombordsystemet på 242.502 Zurg på en "triangelkörning". Här ses instruktör RS titta ut genom hyttfönstret, redo för avfärd.

Den 18 december 2020 körde jag 243.111 från Kil till Hallsberg, och lämnade till MGW vid lokstallet. Det var en nyttig övning; det är lite speciella förhållanden i lokdepån och en del att tänka på när man inte är van.

Den 13 mars 2020 behövde jag hjälp med inväxlingen av koppelvagnarna som jag hade kommt med från Tillberga till spår 5. Här är inbackningen klar och jag ska strax växla loket till "Sand 2:an"; ett av uppställningsspåren vi har i Hallsberg. T.v. 243.120 Rudolf Wall och på vändskivan 243.112 Gölsdorf.

På väg in till Hallsbergs personbangård i höjd med "avbytet" med X 2000 432 den 16 april 2010.

I höjd med "avbytet" stod en omformartransport på "Slaggen" den 27 juni 2019.

Den 26 februari 2016 hjälpte jag instruktörskollegan BV att växla ett 143-lok från tillsynshallen till spår 5 utanför lokstallet. För mig var det ett bra tillfälle att förbättra platskännedomen i Hallsberg; tidigare har jag inte växlat så mycket just här.

Knappt två år senare, den 30 januari 2018, växlade vi ut oss via dvärgsignal 303.

På väg ut från Hallsberg den 11 oktober 2018 mötte jag kollegan som körde 441.001 Cyborg ut till vagnarna rangerbangården.

Den 24 juni 2019 och det var dags för egen loktjänst igen. Denna dag körde jag ånyo en ER1-transport (jfr. nedan). Loket för dagen var 243.118 Kruckenberg och här har vi nått Hallsbergs rangerbangård.

Lokbyte i Hallsberg den 6 februari 2017. 143.060 skulle bytas ut och typiskt nog gick loket sist, varför jag fick ägna mig en stund åt en del omväxling. Först ställde jag båda loken på ett spår intill vagnarna, sedan växlade jag tillbaka 143.059 till vagnarna (t.v. i bakgrunden), och därefter växlade jag 143.060 till verkstaden. Sedan fick jag hämta ett annat lok och växla ut det till tåget, koppla ihop loken, bromsprova och köra vidare.

Framme i Hallsberg, ganska precis två timmar sen, med gt 38678, på natten mot den 11 oktober 2018. Jag körde en transport av Mälartåg-enheter; ett lite annorlunda och trevligt uppdrag. Loket fick jag sedan växla in i avgående SFL-tåg, för att det snabbt skulle komma tillbaka till korridortrafikens kärnområde.

Efter en övernattning på hotell Stinsen var det dags att köra vidare till Tillberga på eftermiddagen den 11 oktober 2018 i det fina och varma brittsommarvädret. Nu fick jag köra Vectron-loket 193 922 istället. Här står vi avgångsklara på spår 201 på RBG.

Den 24-26 oktober 2018 fick jag och ett antal instruktörskollegor kompletteringsutbildning på Vectron-lokets dieselmodul och radiostyrning. Vi övade bl.a. på att växla mellan el- och dieseldrift, och på att köra med radiostyrning och vi fick låna ett spår på U-gruppen för övningarna. Här ses 243.118 Kruckenberg i dieseldriftläge och med radiostyrningen aktiv, vilket syns dels genom att strömavtagarna är nere, dels att den orange "körriktningsvisaren" under backspegelkameran är tänd.

"U-gruppen" på Hallsbergs rangerbangård sedd från Västra stambanans spår den 15 januari 2007. T.h. ses ett av Hector Rails 161-lok.

Hallsberg är sedan gammalt känt bland lokförarna jargongmässigt för att infartssignalerna nästan alltid står i "stopp" när man närmar sig, vilket är långt ifrån hela sanningen, men visst händer det, och det finns ofta ett skäl till det!

I Hallsberg ligger Sveriges största rangerbangård som man passerar när man kör eller åker på Västra stambanan. T.h. ses ett av Hector Rails godståg ankomma västerifrån den 26 september 2012. Tåget drogs av Taurus-loket 242 531 La Motta.

I am the backbone of the economy. DB Cargo har låtit strajpa ett antal av sina lok med detta budskap, bl.a. 185 325, som den 24 januari 2023 siktades på U-gruppen i Hallsberg med "Bode-tåget".

När vi lämnade Hallsberg på det nya fyrspåret den 1 juni 2021, mötte vi "Frövisläpan" borta på rangerbangården, denna dag draget av det tredje Flixtrain-loket 243.222.

Den 15 april 2016 övningskörde jag Hector Rails "Frövi-tåg". Här är vi på väg på "U-gruppen" upp mot vagnarna på "R-gruppen".

Här närmar vi oss vagnarna på "R-gruppen", som har rangerats och bromsprovats och står mot en fällbar stoppbock. Väl framme med loket, släpps vagnarna mot loket. Efter ett förkortat bromsprov är det "bara" att köra iväg. Klart smidigt.

På vägen upp från Göteborg den 19 februari 2019 fick jag ett varningslarm från en hjulskadedetektor. Jag fick fortsätta till tågets slutdestination, vilket var Hallsberg. Efter att tillsammans med avbytande förare synat hjulen, konstaterades att vagnen behövde växlas ur. Eftersom det var en av vagnarna med centralkoppel, fick de övriga två "koppelvagnarna" följa med. Jag följde med som signalgivare, vilket var bra för upprätthållandet av min kompetens.

På kvällen den 1 oktober 2019 skulle jag och en kollega köra ETCS-tester mellan Katrineholm och Åby. Eftersom vi ändå skulle till Katrineholm från Hallsberg och det fanns ett behov av att köra dit en vagn från vagnverkstaden, var det ju enklast att vi tog med vagnen. Det blev några "drag" enbart för denna vagn, men det var en synnerligen nyttig övning för mig. Här står vi på överlämningsbangården på vagnverkstadens "baksida".

I mitten av mars 2018 levererades sju nya Vectron-lok till Hector Rail. De drogs till Hallsberg, varifrån de avslutande testerna i 200 km/h utgick, innan det slutliga övertagandet gjordes. Jag körde ett par av dessa "svängar" till Skövde och åter. Det var också första gången jag körde Vectron efter utbildningen. Här ses alla sju nya loken med 243.111 främst på Hallsbergs rangerbangård den 19 mars 2018.

"I-gruppen" (infartsgruppen) i Hallsberg den 15 april 2016. T.v. ses rangervallen.

År 2004 blev ombyggnaden av rangerbangården klar; bl.a. uppfördes ett nytt rangertorn, som man kan se i mitten av bilden. Bortom tornet i bakgrunden ligger den s.k. I-gruppen, alltså infartsgruppen. Efter vallen och tornet följer R-grupperna (riktningsgrupperna där vagnarna fördelas) och i andra änden ligger U-gruppen, d.v.s. utfartsgruppen.

Hallsbergs rangerbangård den 25 oktober 2002. Jag var på väg hem från Motala med X1:or som varit på reparation, och passerade "Hrbg" på spår 105, som fungerar som förbigångsspår förbi rangerbangården.

Strax bortom tornet har Posten uppfört en ny terminal med spåranslutning. Anslutningen till Västra stambanan genererade en ny driftplatsdel; Hallsberg Posten (Hpn). På väg till Karlstad den 4 februari 2013 mötte jag ett av Tågabs timmertåg i höjd med den nya terminalen.

En kort stunds uppehåll i Tälle på morgonen den 19 februari 2019, i väntan på att bli insläppt på Hallsbergs rangerbangård.

Den 18 december 2020 fick jag vänta en stund vid infarten till I-gruppen på Hallsbergs rangerbangård, eftersom kollegan som ankommit med "Frövi-släpan" höll på att växla loken till avgående SFL-tåg mot Malmö. Närmast ses 143.139 Berserk.

I Tälle väster om Hallsberg finns det anslutningsspår till/från Hallsbergs rangerbangård (Hrbg). Ett av CFL cargos godståg, draget av Traxx-loket 119 001, passerar ovanför oss på Västra stambanan den 3 juni 2015. Loket återlämnades sedermera till ägaren Alpha Trains, och har sedan dess bl.a. hyrts av Hector Rail.

Tälle sedd från spåret från Skymossen den 19 april 2016. Västra stambanans spår ses nere t.h.

Utfarten västerut från Hrbg i Tälle den 21 mars 2018.

Västerifrån ser det ut så här i Tälle. Ett av Tågabs containertåg slingrar sig över broar och backar på väg västerut från Hrbg den 16 april 2012.

Möte i Tälle utanför Hallsberg mellan MTRX tåg 2021 (som vi körde) och 2000, den 16 mars 2015.

Möte i regnet med Tågabs godståg i Östansjö väster om Hallsberg den 22 juli 2010.

Möte med CFL cargos godståg till Insjön, draget av 185 686, mellan Östansjö och Vretstorp den 23 mars 2017.

Möte med ett av MTRX tåg mellan Östansjö och Vretstorp den 29 december 2021.

Trängsel i Vretstorp den 21 juni 2012. Jag fick stanna med mitt tåg 51 utanför Vretstorp, samtidigt som SJ 2000 626 körde förbi Skandinaviska Jernbanors tåg 89640 som anas på "mitt" spår i bakgrunden. Först sedan 89640 hade korsat över till uppspår och passerat mig kunde jag fortsätta mot Karlstad. Uppenbarligen fattade Trafikverkets driftledningscentral i Hallsberg ett operativt beslut som inte blev helt lyckat, man har rubricerat förseningsorsaken som "Felaktig ställverksmanöver". Normalt ska 626 gå före 89640 i Laxå och 51 ska möta båda dessa tåg på dubbelspåret utan konflikt. 626 var dock några minuter sent när det kom till Laxå och hamnade förmodligen bakom 89640. Nu blev alla tre tågen försenade (i de flesta fallen kördes förseningarna in); jag blev 7 minuter sen, likaså 89640, men 626 blev hela 11 minuter sen p.g.a. detta.

Möte med Tågabs tåg 41750, draget av Rc2 ÖBB 001, i Vretstorp den 19 december 2021.

På aftonen den 6 mars 2015 möttes för andra gången någonsin två MTRX-tåg (jfr. nedan), denna gång vid Vretstorp. Snart är detta vardag som allt annat, men det kändes speciellt att få ha varit med om detta!

Den 18 december 2020 mötte jag strax väster om Vretstorp kollegan som körde Vectron-loket 243.221 Nyblom på väg till Skövde för att hämta SCA Logistics-tåget till Holmsund.

Möte med ett norrgående X 2000-tåg i backen upp genom Tiveden, mellan Vretstorp och Linddalen den 6 mars 2015.

Möte med ett annat MTRX-tåg på ungefär samma plats, den 2 april 2015. Notera stengärdesgården t.v., ett tydligt tecken på den möda och slit som lades ned vid järnvägsbygget för över 150 år sedan.

I betydligt bättre väder än i Östansjö på bilden ovan mötte jag ett annat av Tågabs godståg, draget av Rc2 009, vid Linddalen den 16 april 2012.

Vackra höstfärger i Linddalen den 26 september 2012.

På väg norrut med tåg 23016 på Flixtrain-premiärdagen den 6 maj 2021, mötte vi kollegorna på södergående tåg 23005 mellan Laxå och Linddalen.

På provtur med nya Vectron-loket 243.110 den 21 mars 2018. I Laxå fick vi vänta på förbigång.

Laxå (östra) den 21 mars 2018.

Möte med Tågabs timmertåg, draget av inhyrda Railpool 187 401, i Laxå den 13 januari 2022.

Laxå (östra) den 16 april 2012. Till höger svänger Värmlandsbanan av.

En snarlik vy från Laxå (östra) den 9 oktober 2015. Till höger står ett av Tågabs timmertåg redo att svänga ut på Västra Stambanan.

Laxå den 2 april 2015. Till vänster står ett godståg från Värmlandsbanan redo att "svänga ut" på Västra stambanan efter min passage.

En annan bild på samma tema från Laxå den 5 december 2015. Vi fick vänta en stund på att ett av SJ:s X 2000-tåg skulle "svänga av" mot Värmlandsbanan.

Rc6 1407 med IC-tåget 622 i Laxå på morgonen den 12 maj 2008. Vi var sena (läs mer nedan) och fick vänta här på att få komma ut på "Stora banan".

Den 18 december 2020 körde jag Vectron-loket 243.111 Baldwin från Kil till Hallsberg. även då fick jag vänta en stund i Laxå på att få komma ut på "Stora banan".

Laxå ligger mitt emellan Stockholm och Göteborg på Västra stambanan. När jag passerade genom driftplatsen den 29 december 2021, höll ett av SCA Skog-tågen på att lastas som bäst på timmerterminalen t.h. i bild.

På väg genom Laxå den 9 september 2014 mötte jag ett av Tågabs godståg, draget av nyinköpta (f.d. SJ) Rc3 1045. En gång i tiden var Laxå en stor järnvägsknut, men sedan triangelspåret byggdes på 1960-talet går tågen österifrån direkt mot Värmland utan att behöva byta körriktning, och sedan dess har Laxås betydelse som knutpunkt mer eller mindre upphört.

På väg genom Laxå den 16 april 2010 med X 2000 432 från "Götet" till Stockholm.

Möte med Hector Rail 143.059 Fenrisulfven med tvenne "kollegor" i "multrippel" strax väster om Laxå den 6 mars 2015.

Precis innan kurvan börjar, ungefär där lastbilssläpen står, går landskapsgränsen mellan Västergötland och Närke. T.h. om banvallen finns ännu en rostig skylt kvar, medan enbart stolparna (av gamla räler) står kvar t.v. om uppspåret (som jag kör på).

Möte med Skandinaviska Jernbanor mellan Finnerödja och Laxå på eftermiddagen den 5 mars 2015.

Kontaktledningsarbeten på nedspår mellan Laxå och Finnerödja den 4 februari 2014.

På väg västerut har man strax innan Finnerödja, där banan korsar E20, en ganska hänförande utsikt. Bilden tog jag den 29 maj 2009, nät jag körde X 2000-tåg 427 till Göteborg.

Ungefär samma plats den 23 januari 2023.

På väg upp genom den mörka skogen Tiveden mellan Finnerödja och Laxå den 6 februari 2009.

Infarten till Finnerödja österifrån den 19 december 2021.

På väg genom Gårdsjö den 16 april 2012. T.h. svänger Kinnekullebanan mot Mariestad och Lidköping av.

Möte med kollegorna på norrgående Flixtrain 23002 den 20 september 2022 i Gårdsjö. Det blev en intressant spegling i mötande tåget!

Förbigång i Gårdsjö den 21 mars 2018. Notera den gröna strömavtagaren på X2:an!

Den 3 november 2008 var jag och mina elever på väg till Göteborg, när vi mötte ett av Hector Rails godståg, daget av 141.003 Starling, mellan Gårdsjö och Älgarås.

På väg mot Göteborg med tåg 23011 den 19 december 2021, mötte vi kollegorna på norrgående morgontåget mellan Gårdsjö och Älgarås.

Enkelspårsdrift mellan Älgarås och Slätte p.g.a. kontaktledningsupprustning den 9 september 2014.

På "Schlâtta" mellan Älgarås och Slätte den 11 februari 2022 mötte jag kollegorna på norrågende 23000.

Mellan Älgarås och Slätte mötte jag kollegan på norrgående 23000 den 23 januari 2023, när jag körde 23011 till Göteborg.

Intill driftplatsen (station på "vanlig" svenska) Slätte står denna byggnad ännu kvar, med sin stora skylt som förkunnar "Fabriksförsäljning". Det var Televerket som hade försäljning där.

Ett historiskt ögonblick! För första gången någonsin möttes två MTRX-tåg varandra. Det skedde strax öster om Töreboda på Västra stambanan den 6 mars 2015. Vi körde X74 003 i tåg 2029 och våra kollegor i X74 002 körde tåg 2032.

Bron över Göta Kanal i Töreboda på Västra stambanan den 15 januari 2007. Raksträckan mellan Töreboda och Skövde brukar användas för höghastighetsprover. Det senaste svenska hastighetsrekordet på 303 km/h togs på morgonen den 14 september 2008 med Regina-motorvagnen X52 9062, inom ramen för forskningsprojektet "Gröna Tåget".

Det är sällan man får se foton av tåg man själv kör, men det händer. Här kör jag Vectron-loket 243.110 på en provtur genom Töreboda den 21 mars 2018. Foto: © Michael Sauer.

Väntan på tågmöte i Töreboda den 9 mars 2015. Vi hade blivit försenade drygt en timme i Öxnered p.g.a. en miss från tågklareraren. Uppehållet här i Töreboda använde vi till att "stödfurnera" i den lokala Pressbyrån. Det pampiga stationshuset byggdes 1859 och är av samma typ som byggdes i Skövde och Alingsås. När Västra Stambanan byggdes tänkte man sig att Töreboda skulle bli en betydande stad i korsningen mellan Göta kanal och järnvägen, men riktigt så blev det inte.

På väg norrut genom Töreboda med Flixtrain 23000 den 24 januari 2023.

Väntan på tågmöte på grund av enkelspårsdrift i Töreboda den 28 juni 2011. T.v. X55 3347 på provkörning och t.h. mitt X 2000-tåg 427 till Göteborg med X2 2030 främst.

Möte med Infranords mätvagn i Töreboda den 1 april 2015. Mätvagnen är ombyggd från en schweizisk restaurangvagn.

Möte med ett av Hector Rails "loktåg" mellan Moholm och Töreboda, draget av tyska mgw Service 185 642, den 21 augusti 2015.

Möte med kollegorna på 23103 strax öster om Moholm den 17 juli 2022.

På väg mot Göteborg med inhyrda T43 214 den 6 november 2020. Det var närmare 1,5 år sedan jag körde T43 senast, och faktiskt första gången som tåg i linjetjänst. Så här såg förarplatsen ut i gryningen vid Töreboda.

Sommaren 2011 satte man nya kontaktledningsfundament mellan Töreboda och Moholm på Västra stambanan. Här har man dessutom satt upp en ljudsignaltavla med tilläggstavla "A" (som i Arbete). Föraren ska ge ljudsignalen (tuta på vanlig svenska) "tåg kommer" (en lång) upprepade gången tills tågvarnaren bekräftar för föraren att han har sett tåget och varnat de som arbetar på platsen.

Tågmöte med en annan X2:a på "högfartsrakan" mellan Töreboda och Mohôlm den 6 februari 2009.

Ny och gammal kontaktledning på "högfartsrakan" mellan Töreboda och Moholm den 9 mars 2015.

Det är något visst med att susa fram i 200 km/h över "schlätta" mellan Töreboda och Skövde! Särskilt med loktåg; motorvagnståg i 200 km/h är "vardagsmat" sedan länge. Här kör jag tjänstetåg 49865 den 13 januari 2022.

Möte med kollegorna på MTRX tåg 2029 vid "nollsektionen" i Moholm den 18 december 2015.

Tågmöte med en "X2-mult" strax väster om Moholm den 6 mars 2015. "Mult" kommer av multipeldrift/-körning, alltså två, eller fler, drivfordon/motorvagnsenheter som är sammankopplade och vars drivning styrs från den främsta förarhytten. Uttryck som "en mult", "en X2-mult" etc. är inte ovanliga i yrkesjargongen, men ter sig nog ganska obegripliga för en utomstående.

På väg mot Göteborg med IC-tåg 101 den 16 april 2012, mötte jag en "felvänd" X2:a mellan Moholm och Väring. Normalt går alltid X2-tågsätten med drivenheten vänd söderut.

En spårriktare från Svensk Maskinpool mellan Väring och Moholm den 5 mars 2015.

Stopp in i Väring p.g.a. enkelspårsdrift och tågmöte den 26 september 2012. Mötande IC-tåg 100 drogs av Rc6 1409, av vissa entusiaster utnämnt till "Bästa loket".

Anledningen till enkelspårsdriften var detta banarbete. Här ses Infranords spårbyteståg i full aktion. Det är imponerande maskiner! Det är glädjande att se att det faktiskt sker underhållsarbete på järnvägen, emellanåt kan man nästan misströsta... Just denna dag gick väl inte precis till historien som den mest välfungerande; runt om i landet skedde flera signal- och spårfel, varav flera på Västra stambanan. Jag kom lindrigt undan, trots allt!

På provtur med nya Vectron-loket 243.111 den 19 mars 2018. I Väring fick vi stå åt sidan för att släppa förbi ett av SJ:s "Här-och-där-tåg".

Möte med MTRX-kollegorna på tåg 2041 strax väster om Väring den 9 mars 2015. De ville visa oss hur starkt frontljus vi har...

På Ulvåker f.d. station på "högfartsrakan" mellan Skövde och Väring står stationshuset med tillhörande ställverksbyggnad kvar.

In i dimman strax norr om Skövde den 23 januari 2023.

I andra änden av "högfartsrakan" ligger Skövde. Här stannar i stort sett alla X 2000-tåg mellan Stockholm och Göteborg, direkttågen undantagna. Även MTRX stannar här, liksom Flixtrain. Även "Blå Tåget" gjorde uppehåll här tidigare. Den 29 maj 2013 visade infartssignalen "kör 40, varsamhet, kort väg", vilket innebar att det var hög tid att lägga ifrån sig kameran och fokusera på tågfärdvägens slutpunkt. Kritisk fas!

På väg hem med "106:an" den 22 juli 2010 mötte jag det gråmålade Rc6 1412 i Skövde. Själv körde jag det andra grå Rc6-loket 1404! Jfr. nedan.

Under tåg 423 uppehåll den 6 februari 2009 i Skövde mötte vi ett av Tågabs containertåg, draget av TMY 110. Loket har ett förflutet som Inlandsgods TMY 1132 (kallat "Lammet"), och bar då fortfarande IGAB:s målning.

Under 2010 återinförde SJ IC-tåg mellan Stockholm och Göteborg den "raka vägen", alltså på Västra stambanan, som följaktligen kallades "Raktåg"! Tågen gjorde få upehåll på sträckan och var därmed ett prisvärt alternativ till X 2000-tågen på sträckan. Den 22 juli 2010 körde jag ned fullsatta "101:an" och här gör vi uppehåll i Skövde. Rc6 1404 var ett av två lok (det andra är 1412, som jag f.ö. mötte i Skövde på vägen tillbaka (jfr. ovan)!) som på prov målades grå inför SJ-ledningens beslut om fordonens färgsättning. Som bekant blev det svart för loktåg och grått för motorvagnståg. Båda loken är numera svartmålade. Sedan MTR Express trädde in på marknaden har "raktågen" i princip försvunnit.

Knappt två år senare, den 16 april 2012, körde jag "101:an" igen. Här i Skövde blev vi planenligt förbigångna av SJ 2000 425. Stationshuset byggdes 1859 efter samma ritningar som de i Töreboda och Alingsås, men byggdes om i jugendstil i början av 1900-talet.

MTR Express "Genrepståg" 2029 gör uppehåll i strålande solsken i Skövde den 5 mars 2015.

Framme i Skövde med ett av Flixtrain-övningstågen den 22 april 2021. Jag klev av här för att...

..."lifta" med växlingen där in till Volvos område...

...för att hämta denna "gasolvagn". Medåkningen och inspektionen var en del av de stickprovskontroller som jag gör runt om i verksamheten som säkerhetsrådgivare.

På väg ut från Skövde på högerspår den 25 mars 2022.

Månne fanns det guld i Skövde när jag körde SJ 2000 440 den 9 september 2014? Regnbågen var fin i alla fall och slutade inne på Skövde station!

Tågmöte uppe på Billingen den 26 september 2012. Jag körde "101:an" även denna dag och här möter vi SJ 2000 428 i Regumatorp.

Möte med ett av GC:s godståg i Regumatorp den 24 januari 2023.

Vintern kom tidigt till södra Sverige 2016. Så här såg det ut strax väster om Stenstorp den 7 november (!).

Möte med Tågfrakts containertåg strax öster om Falköping den 5 mars 2015. Loket var inhyrt från Hector Rail och har ett förflutet som SJ Rc3.

Strax nordost om Falköping har Trafikverket byggt förbigångsspår på driftplatsdelen Falköping norra. Så här såg det ut på morgonen den 6 november 2020.

När vi passerade genom Falköping den 24 januari 2023, siktades NRFAB Re 482 044, uthyrt till Railcare, på utdragsspåret t.v.

På väg in i Falköping den 29 maj 2013. T.h. ses en av Västtrafiks X61:or utanför den nya underhållsverkstaden.

På väg genom Falköping den 22 juli 2010. T.v. det stiliga stationshuset i funkisstil och lite längre bort det anrika järnvägshotellet Falköping-Ranten.

På spår 3 i Falköping är det ont om repeterbaliser för ATC. Det finns en balisgrupp vid "100-tavlan" (blå uppehållstavla för 100 m tåglängd), sedan finns det ingen balisgrupp förrän vid mellansignalen i slutet av plattformen, närmare 200 meter bort. Signalen är dessutom "10-övervakad", vilket innebär att den har en restriktiv frisläppningshastighet, och man måste närma sig den försiktigt. Mitt tåg var 125 meter långt, och med hjälp av lokets längdmätningsfunktion, kunde jag vid uppehållet den 18 december 2021 snabbt fastställa att det är gott om plats mellan 100-tavlan och plattformens början, närmare 180 m. Som förare måste man utgå ifrån att tavlornas information är riktig, alltså får man utgå ifrån att det är 100 meter mellan plattformens "bakkant" och 100-tavlan, och då köra förbi den och stanna vid nästa tavla med närmast högre tal än den egna tåglängden. Här i Falköping sitter nästa tavla (med 200 m tåglängd) i nästa kontaktledningsbrygga, 60 meter bort. Där finns dock ingen repeterbalis, varför vi får krypa längs plattformen under 10 km/h för att få uppdatering vid signalen. Inte helt optimalt, och en typisk sak för mig att ta tag i som säkerhetsinspektör.

Uppehåll i Falköping med tåg 23004 i snögloppet på kvällen den 17 november 2022. Vi blev ca 10 minuter sena från Göteborg, som delvis berodde på att vi fick göra rundgång på en annan plats än normalt, innan backningen ner till Göteborg C. I Falköping blev ställda här "åt sidan", för att släppa fram ett av SJ:s X 2000-tåg. Vi var dock ikapp det tåget i Skövde, och blev ytterligare försenade på grund av att det tåget då istället stod i vägen för oss... Det är många tåg ute på Västra stambanan, och det är inte alltid helt enklet för fjärrtågklarerarna att lösa tågföringen på ett sätt som gör alla nöjda....

Möte med en av SJ:s X55:or i Falköping den 7 maj 2021. Rantens hotell ses t.h.

Utfarten i Falköping västerut den 24 september 2015. T.v. svänger Jönköpingsbanan av, ursprungligen Södra Stambanan.

På väg upp till Västra stambanans högsta punkt, ca 250 m.ö.h., vid Odensberg strax väster om Falköping, med MTRX tåg 12021 den 9 juni 2015. Lutningsvisarna läses från höger till vänster och visar att uppförsbacken övergår till horisontell bana där. Man ser också tydligt att det en gång i tiden fanns en plattform mellan spåren här.

Förbigång i Floby den 6 mars 2015. På "sidan" stod ett av TM Rails containertåg, med ett modernt Siemens Vectron-lok som dragare.

Mellan Floby och Källeryd korsar Västra stambanan över Lidan på en stenvalvsbro från 1858, som alltså används än idag, drygt 160 år senare. Klart imponerande! Ytterligare två liknande broar finns kvar; en i Herrljunga och en vid Lagmansholm (jmf. nedan).

Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 141.001 Ripley, vid kilometer 365 mellan Floby och Källeryd den 16 april 2010.

Dags att byta spår! Banarbete pågick på nedspåret mellan Källeryd och Herrljunga, varför jag fick "åka höger" denna sträcka.

Så här vackert var det mellan Källeryd och Herrljunga, vid den s.k. Fåglaviksbanken, den 7 november 2016.

Fåglavik f.d. station den 9 mars 2015. Stationshuset byggdes 1858 och hör till ett av Sveriges äldsta. Exteriören är tämligen oförändrad och stationshuset är därför tämligen unikt. År 2014 föreslog Riksantikvarieämbetet att stationshuset skulle förklaras som statligt byggnadsminne. Så blev det också till sist; i slutet av mars 2018 meddelade regeringen att stationshuset tillsammans med tre andra järnvägsbyggnader förklarades som byggnadsminnen.

På väg hem från Göteborg den 24 september 2008 mötte jag Tågabs Rc2 010 med tåg i Fåglavik.

Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 241.004 R2D2 den 20 mars 2008.

Strax öster om Herrljunga mötte jag detta Green Cargo-tåg med (stora!) Stora-boxar den 22 juli 2010.

På väg hem med MTRX tåg 2042 mötte jag detta godståg, draget av Hector Rails nyreviderade Rc3:a 143.059 Fenrisulfven, vid Herrljunga östra driftplatsgräns den 21 augusti 2015.

Under en rast i Herrljunga den 9 oktober 2015 passade jag på att ta en promenad bort till Västra Stambanans stenvalvsbro över Nossan. Bron stod klar 1858 och var redan från början förberedd för dubbelspår, dock med engelsk (smalare) lastprofil. I samband med dubbelspårsbygget i början på 1950-talet breddades bron pietetsfullt. Det är onekligen imponerande att vi fortfarande idag, närmare 160 år senare, fortfarande kör på denna bro. Ytterligare en finns vid Lagmansholm och en strax söder om Floby.

På väg in i Herrljunga den 14 oktober 2022. T.h. ses Tågkrafts Ra 988 med lövhalkebetjämpnigståget.

Herrljunga passeras i 180 km/h den 27 januari 2010. T.v. närmast stationshuset stod ett av TX Logistiks godståg. Främst gick loket 185 642 "Günter 2", inhyrt från tyska mgw Service.

Försenad "mult" i Herrljunga den 1 mars 2010. Denna morgon körde jag X 2000 420, bestående av tågsätten X2021 + X2014, inalles 11 vagnar och två drivenheter, från Göteborg till Stockholm. Vi kom inte längre än till Lerum innan det tog stopp, tyvärr p.g.a. en olyckshändelse som drabbat ett annat tåg. Räddningstjänsten krävde frånkopplad kontaktledningsspänning och för att rädda batterierna på mitt tåg stängde jag av dem. Räddningsarbetet tog drygt en timme och vi kom iväg ca 75 minuter sent. Till Stockholm tappade vi ytterligare en kvart. Som synes var inte vädret heller det bästa.

Triss i Y1 i Herrljunga den 22 juli 2010. Kinnekulletåget kördes då av Arriva på uppdrag av Västtrafik.

På återresan med tåg 2040 under en provkörning den 15 januari 2015 stannade vi tidtabellsenligt i Herrljunga, även om det inte var något "riktigt" trafikutbyte.

"Dan före dan..." Den 20 mars 2015 körde vi ett sista genrep med full trafik innan trafikstarten den 21 mars. Här har vi nått Herrljunga med tåg 2032 på väg från Göteborg till Stockholm. Föraren hade blivit examinerad på vägen ner till Göteborg, så jag roade mig med att tjänstgöra som avgångssignalerare.

Väster om Herrljunga byggs en ny driftplats med förbigångsspår, Herrljunga västra. Den 14 oktober 2022 hade man kommit tämligen långt med banunderbyggnaden.

I Vårgårda finns denna smått unika hastighetstavla. Förr användes denna typ generellt på svensk järnväg, men den ersattes i början på 1970-talet av de runda gula tavlorna. Denna finns dock kvar med tilläggskylten "Till spår 2" och anger (som synes) "en lägre hastighet än 40 km/h genom förbindelser mellan två växlar i kurvläge med kort avstånd mellan de motriktade växelspetsarna" (TTJ modul 3HMS, sid 62), vilket syns ganska tydligt på bilden. I bakgrunden kommer Tågabs persontåg från Göteborg till Karlstad.

På väg hem med MTRX tåg 2032 den 5 oktober 2015 passerade jag bl.a. stenvalvsbron från 1858 över Säveån vid Lagmansholm. Uppifrån anar man ju inte hur stilig bron är. Jämför med bilden från Herrljunga ovan.

Möte med ett godståg draget av Hector Rails (då) nyinköpta (f.d. SJ) Rc3-lok 143.048 mellan Vårgårda och Algutsgården den 9 september 2014. Just detta lok gick f.ö. i Hector Rails första tåg den 13 december 2004, då var det dock inhyrt från SJ AB.

Algutsgården västerut den 19 december 2021. Här finns förbigångsspår i båda körriktningarna.

Möte med norska godsbolaget CargoNet mellan Alingsås och Algutsgården den 22 juli 2010. Loket El16 2202 såldes 2003 av norska NSB till Tågkompaniet, som i sin tur sålde loket vidare till TGOJ. Efter några år i svenskt tjänst såldes loken tillbaka till Norge.

Den 23 januari 2023 mötte jag "Kinnekulletåget" strax öster om Alingsås.

"Två gröna" in i Alingsås den 7 november 2012. Ett banarbete pågick på spår 2 (normalhuvudspåret för nedåtgående tåg), varför mitt tåg fick ledas runt detta på spår 3.

Förbigång i Alingsås den 4 februari 2014. T.h. på spår 3 stod Tågab Rc2 006 med ett containertåg.

Den 14 oktober 2022 körde jag tåg 23061 till Lerum. För ovanlighetens skull hade i ett uppehåll för avstigande i Alingsås. Det var premiär för mig att göra uppehåll för trafikutbyte i Alingsås i Flixtrain-trafiken!

Korsande tågväg i Alingsås den 24 september 2008. Alingsåspendeln har just lämnat stationen och vi fick vackert vänta på att tågvägen låstes upp innan vi kunde fortsätta mot Stockholm.

Här vid Skaveryd, strax väster om Alingsås, togs första spadtaget för byggandet av Västra stambanan den 30 april 1855. Minnesstenen, som restes 1880, ses t.h. utanför bullerplanket.

Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 143.059 Fenrisulfven, en bit söder om Alingsås den 29 september 2015.

Möte med CFL cargos godståg 49528, draget av inhyrda NRFAB Rc2 1039 (som haft ett förlutet som Hector Rail 143.139 Berserk), vid Bryngenäs den 14 oktober september 2022.

På väg genom Norsesund i strålande sol den 19 december 2021.

Stopp i Norsesund i ruskvädret den 15 januari 2015. Vi fick stå här en liten stund på grund av pågående åtgärdsarbeten efter ett signalfel i Floda.

Betydligt bättre väder var det på morgonen den 22 april 2015, när jag körde MTRX tåg 12021 till Göteborg. Sjön Sävelången låg alldeles spegelblank. Sådana stunder är det extra trevligt att vara lokförare!

Fint var det även den 6 november 2020, när jag körde en T43:a från Hallsberg till Göteborg.

Fint väder var det också när vi mötte en X2-kollega i Norsesund den 24 september 2008. Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås är krokig och hårt trafikerad. Banans hastighet är lägre (X2 får köra 130-135 km/h) och trafiken är mycket intensiv; här samsas och trängs pendeltåg, fjärrtåg, X 2000-tåg och, inte minst, en mängd godståg. Även här gjordes kraftiga linjerätningar vid dubbelspårsbygget för ca 100 år sedan.

Månsken vid Norsesund den 28 januari 2021.

Möte med CFL cargos norrgående godståg i Floda den 14 juni 2021.

Möte med en norrgående X2:a i Floda den 16 april 2010.

Möte med Alingsåspendeln i Floda den 21 augusti 2015.

Möte med ett södergående godståg, draget av NRFAB Rc4 1146, mellan Stenkullen och Floda den 7 maj 2021.

I Stenkullen finns sedan några år förbigångsspår på båda sidor om upp- och nerspåren. Den 6 november 2020 fick jag "gå in på sidan" för att släppa fram andra tåg. Medan jag väntade där möttes också SJ X 2000 421 och MTRX 2028.

Stenkullen den 21 augusti 2015.

Möte med kollegan som körde "Södra-tåget" 46713 från Falköping, mellan Lerum och Stenkullen den 23 augusti 2021.

Möte med ett av CFL cargos godståg mellan Lerum och Stenkullen den 24 mars 2021. Loket är inhyrt från Nordic Re-Finance, och hade nyligen "strajpats" i ny design.

På väg mot Stockholm med Flixtrains tåg 23010 den 23 augusti 2021, fick jag "gå in på sidan" i Lerum, för att möta ett av Green Cargos godståg som gick på högerspår. Eftersom det hade varit stopp i trafiken i drygt 40 minuter p.g.a. obehörigt spårbeträdande, fick fjärrtågklareraren använda sin kreativitet på bästa möjliga sätt för att få trafiken att börja flyta igen.

Den 14 oktober 2022 fick jag "flixa" igen, för att täcka en akut vakans. Denna dag gick tåget endast till Lerum, på grund av banarbeten inne i Göteborg. Det var en utmaning för fjtkl att få till min rundgång med bara ett spår ledigt och pågående trafik, men det blev en bra lösning; fjtkl ställde tågvägar och jag fick växla på huvudsignalbesked och vända precis utanför driftplatsgränserna. Smidigt!

På kvällen den 30 december 2022, fick vi stå åt sidan en liten stund i Lerum. Vi var på väg till Hallsberg med en 931:a i transport, och två "Flix-vagnar" som skulle svarvas. Dragkraften stod 243.114 Heusinger von Waldegg för.

Möte med ett av Green Cargos godståg i skymningen den 18 oktober 2015, mellan Jonsered och Lerum.

Utsikt från förarplats; Västra Stambanan vid Jonsered den 11 maj 2007.

Vacker morgon vid Jonsered den 9 september 2015.

Månsken över sjön Aspen vid Jonsered den 28 januari 2021.

Jonsered östra den 25 mars 2022. Hit öppnades Västra stambanan från Göteborg den 1 december 1856. År 2000 flyttades pendeltågshållplatsen (formellt benämnd Jonsered västra) en bit västerut, bortom berget i bakgrunden, till Bokedalen. Uppe på höjden t.h. tronar Jonsereds herrgård, som numera tillhör Göteborgs universitet.

Ljuset i tunneln, här vid Jonsered den 27 januari 2022. I bakgrunden ses hållplatsen.

På Flixtrain-premiärdagen den 6 maj 2021 körde jag första biten från Göteborg (vilket jag inte tackade nej till!), medan min elev satt bredvid och studerade sträckan. Här befinner vi oss mellan Partille och Jonsereds västra.

Möte med ett av Hector Rails godståg, draget av 241.004 R2D2, i Partille den 16 april 2012.

Partille den 29 maj 2015. Det stiliga stationshuset i jugendstil ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall och stod klart 1901. Zettervall inspirerades av sin österikiske kollega Otto Wagner, som har ritat flera stiliga stationshus till Stadtbahn i Wien.

Det var en fin aftonhimmel (på blanka eftermiddagen...) den 13 januari 2022, när jag passerade genom Partille.

Möte med "Kinnekulletåget" i finvädret i Partille en knapp månad senare, den 11 februari 2022. Västtrafik höll på att byta "signalfärg" från gult till blått, och Y31 1402 var först ut i den nya färgsättningen.

Infarten till Sävenäs rangerbangård vid Sävedalen den 18 december 2015.

Sävenäs rangerbangård tidigt på morgonen den 15 februari 2019 med testtåget inom ramen för forskningsprojektet Innovativer Güterwagen. Här har jag gått runt och bromsprovat, och var redo för återfärden mot Hallsberg. Det var trevligt att köra 241-lok igen; det sker inte så ofta.

På väg mot Skandiahamnen den 20 september 2022 fick åka genom Sävenäs rangerbangård, på ett spår jag faktiskt tidigare inte hade kört på.

Den 20 april 2017 var min uppgift att examinera en av "ombordarna" på Skandinaviska Jernbanors "Blå Tåget". Jag kom till "Kolonin" lite tidigare än övriga, och eftersom det var länge sedan jag klargjorde en 242:a, passade jag på att göra det, vilket gick bra; jag kom ihåg hur jag skulle göra. Loket för dagen var 242.531 La Motta, och bakom det stod 242.504 Mr Potato Head, som skulle dra "Gröna Tåget" senare samma dag.

Den 22 april 2021 hjälpte jag till med en omväxling av ett antal Flix-vagnar på "Kolonin".

Helgen den 18-19 december 2021 fick jag hoppa in och köra ett par "Flix-tåg". Här står vårt tåg 87089 redo för avgång från "Kolonin" på Göteborg Sävenäs i dimman på morgonen den 18 december 2021.

Skymning över "Kolonin" på eftermiddagen den 17 november 2022.

På årets näst sista dag 2022 stod åter loktjänst på dagordningen. Dock blev det inte riktigt som det var planerat. Ursprungligen skulle jag ha kört en X80-transport från Nässjö till Västerås, men den blev inställd med kort varsel. Istället fick jag åka pass till Göteborg, och där ansluta till kollega JZ, som körde en "lokgång" från Hallsberg till Värö. Väl där, lämnade vi en "Vectron" och tog med oss "G6:an" som stod där. På återvägen stannade vi till på "Kolonin" och hämtade ett par "Flix-vagnar" som skulle till hjulsvarven i Hallsberg. Vi fick växla lite extra för att få fram vagnarna; de stod ju naturligvis inte ytterst... Det gick dock smidigt, och här står vi i princip klara för att backa till "telefonkiosken" (där Västra stambanan passerar Sävenäs lokstation), för att sedan köra vidare norrut.

Den 13 januari 2022 körde jag ett lok och en vagn från Hallsberg till Göteborg. Vagnen skulle växlas till NTT:s verkstad i Sävenäs. Dit hade jag inte växlat till tidigare, men ett par av Göteborgskollegorna bistod med signalgivning och ser en till att ta det lugnt och metodiskt, går det i allmänhet bra! Efter detta växlade vi loket till avgående vagnsätt på "Kolonin" och sedan åkte jag pass hem med samma tågsätt.

Hämtning av lok vid NTT:s verkstad i Sävenäs den 17 november 2022.

För att kunna komma ut från lokbangården, måste fjtkl först lokalfrige spårspärren, och ge muntligt starttillstånd för växling. Denna dag var kollega KJ behjälplig med omläggningen av spårspärren.

Från andra hållet ser det ut så här. Innan vi kunde köra vidare, behövde spårspärren fällas upp igen, och växlingne avslutas.

Ett av SJ:s X 2000-tåg förbigår oss i höjd med Sävenäs hållställe den 24 mars 2021. T.v. ett av MTRX X74:or på "Kolonin".

Rörelse tillåten den 20 april 2017. Efter rundgång och bromsprov backades "Blå Tåget"-tågsättet ner från Sävenäs till Göteborg C. Den ur ombordpersonalen som är Särskild ombordansvarig (SOA) är också signalgivare vid växlingen. Här har vi fått växlingsväg, och kunde påbörja backningen.

I höjd med Sävenäs lokstallar mötte vi den 20 april 2017 ett av MTR Express tåg på väg mot Stockholm.

Samma plats på eftermiddagen den 20 september 2022.

Avbyte vid "Telefonkiosken" intill Sävenäs lokstation den 24 mars 2021. Någon telefonkiosk finns inte längre, men platsen fortsätter att kallas så, av gammal hävd.

Avbyte vid "Telefonkiosken" i arla morgonstund den 23 april 2021. Jag ombordinstruktör och vi började med att byta av kollegorna som hade kört Flixtrain-övningståget under natten.

Gränsen mellan driftplatsdelarna Göteborg Sävenäs och Olskroken på morgonen den 24 januari 2023. Här anser jag att Trafikverket och dess signalprojektörer misslyckats med att skapa en god informationsbild till förarna; signalerna borde enligt min uppfattning ha placerats på samma linje, som en portal (jämför med bilderna från "4-spåret" söder om Stockholm ovan). Här står de lite "huller om buller", och flera av dem har redan förekommit i OSPA-sammanhang, vilket är en indikation på att uppmärksamhetsvärdet inte är tillräckligt bra.

På väg in mot Göteborg med IC-tåg 101 den 16 april 2012. Den då nya vägbron Partihallsförbindelsen kallas av Göteborgshumorn för Röde Orm. T.h. ankommer ett Green Cargo-tåg med tomma stora "Stora-boxar" (eller SECU, som de formellt kallas) från Hisingen på det s.k. "Skäran-spåret".

Drygt 10 år senare, den 26 augusti 2022, hade arbetena i Olskroken med anslutningen till Västlänken kommet rätt så långt, och nedspåret låg återigen längst t.v. i färdriktningen mot Göteborg, om än längre t.v. än tidigare.

Den 6 november 2020 körde jag själv på "Skäran-spåret". T.v. ses nya spår som tillkommer med den nya Västlänken.

"Skäran-spåret" förbinder Västra stambanan med Marieholmsbroarna över Göta älv, liksom f.d. BJ mot Trollhättan.

Röde Orm sedd från Göteborgshållet, när jag körde från Göteborg med SJ 2000 440 den 29 maj 2013.

Sommaren 2021 gjordes stora banarbeten i Olskroken, som en del av arbetet med Västlänken. Bl.a. lades Västra stambanans spår om. Den 23 augusti 2021 såg det ut så här när jag körde tåg 23010 mot Stockholm. I bakgrunden ses Röde Orm.

På väg från Göteborg-Kville genom Olskroken mot Gubberoviadukten den 27 juni 2019. T.v. ses Olskrokshallen och t.h. pågår arbetena inför Västlänken.

Nästan framme i Göteborg den 26 september 2012... "Tåg 101 står vid Göteborg 101 i 'stopp'". Mitt tåg var redan sent från start från Stockholm C (Cst) p.g.a. tidigare störning norr om Stockholm (tåget utgick från Uppsala), plus att det tog tid att dela tågsättet på Cst (visserligen spar man ett omlopp, men jag är inte helt säker på att det alltid är så lämpligt att, mitt i rusningen med bara 10 minuter tillgodo, hålla på med avkopplingsövningar där halva tåget fortsätter till Göteborg och andra halvan ska gå tom ut till depån i Hagalund...). Därtill kom banarbetet mellan Väring och Skövde (se ovan) med tillhörande enkelspårsdrift och reducerad hastighet förbi arbetsplatsen. När vi lämnade Skövde var vi 18 minuter sena, vilket jag hade reducerat till 15 innan vi kom ikapp Alingsåspendeln. Det hela toppades med en växel ur kontroll (den bortom signalen) och jag ankom Göteborg C till sist 24 minuter sen. I bakgrunden t.h. ses skansen Lejonet.

Växling på "Smygen" den 5 december 2015. Detta spår möjliggjorde körning in till och ut från Göteborg C "bakvägen", på norra sidan om skansen Lejonet.

Nytvättade MTRX X74 74003 på "O-gruppen" efter att ha tvättats i tvättanläggningen i Göteborg den 6 mars 2015. Efter avslutad tvätt fick vi vänta en stund i solskenet på att få växla ner till plattform. I bakgrunden skansen Lejonet.

Efter ankomst till Göteborg med tåg 23019 den 6 maj 2021, växlade vi till "O-gruppen" för rundgång, innan vi körde vidare ut till "Kolonin" för ytterligare en rundgång och uppställning för natten. Trött, men nöjd, somnade jag fort den kvällen.

Rundgång på "O-gruppen" på morgonen den 18 december 2021.

Efter ankomst till Göteborg C den 11 februari 2022 backade vi som vanligt ut till "O-gruppen" för rundgång och bromsprov. Efter att vi åter backat tillbaka till "Hallen" (plattformsspåren), blev jag avlöst, och åkte pass hem.

Rundgång på "O-gruppen" via tvätten på kvällen den 21 oktober 2022.

Göteborg C från signalgivarens plats i vestibulen i samband med nedbackning från O-gruppen till "hallen" på Göteborg C den 23 april 2021.

En sprillans ny "Regina" på uppställningsbangården i Göteborg den 16 april 2012. Dessa används i trafiken mellan Göteborg och Karlstad och körs av SJ i samarbete med Västtrafik och Värmlandstrafik. De har littera X52-E och är, precis som X55, försedd med det nya europeiska signalsystemet ERTMS/ETCS och "översättningslådan" STM för körning på ATC-bana. I övrigt är det en "vanlig" 3-vagnars Regina, men med en kiosk i DMB-vagnen.

Utsikt från förarplats innan avgång från Göteborg C den 11 maj 2007.

Framme i "Götet". Den 25 oktober 2009 körde jag X 2000-tåg 441, som var en s.k. "mult", d.v.s. ihopkopplade två X2-tågsätt (2034 + 2001) med 304 meter tåglängd. Det var första gången jag körde "mult-X2" i linjetjänst. Tåget var välbesatt; det är alltid trevligt att se att många reser med tåg!

Under drygt två år från januari 2009 bedrev SJ AB egen IC- och X 2000-trafik mellan Göteborg och Köpenhamn, delvis i konkurrens med de "vanliga" Öresundstågen. I IC-trafiken använde SJ från början egna X31K-motorvagnar, som tidigare användes i Öresundstågstrafiken. Alla byggdes om invändigt för att stämma mer överens med SJ:s övriga tåg. En skiljedom i januari 2011 fastställde att dessa tåg från början var avsedda för Öresundstågstrafiken och därför skulle fortsätta att användas där. SJ AB blev alltså tvunget att återställa dessa till "vanliga" Öresundståg och överlåta dem till de inblandade länstrafikbolagen. SJ:s Stockholmsförare körde inte dessa tåg, men man stötte på dem i Göteborg, vilket jag gjorde den 25 augusti 2010, då X31K 4334 inväntade avgång från Göteborg C. Som resenär var man tvungen att hålla tungan rätt i mun för att hålla isär de olika tågslagen, företagen och koncepten, skillnaden mot ett "vanligt" Öresundståg var inte så stor...

Trafiken med de nya "Reginorna" mellan Göteborg och Karlstad inleddes i början av juli 2012 och här ses X52-E 9078 redo att avgå som regionaltåg 368 till Karlstad den 26 september 2012.

"Mitt" tåg 106 redo för avgång från Göteborg C den 26 september 2012. Just det här loket, som f.ö. är SJ:s 300:e Rc-lok, fick jag (stolt!) prova på att köra på Tågets dag i november 1984. Det ska böjas i tid, det som krokigt ska bli!

Framme i Göteborg med MTR Express provkörningståg 2029 den 15 januari 2015. Det var första, men definitivt inte sista, gången jag körde X74 dit!

X74 74003 på spår 7 på Göteborg C den 6 mars 2015, redo för avfärd mot Stockholm C som tåg 2040. Notera skyltningen!

Hög MTRX-närvaro på Göteborg C den 29 april 2015. T.v. X74 74003 på spår 5, som jag just ankommit med i tåg 12031. T.h. X74 74002, redo för avfärd mot Stockholm C från spår 7 som tåg 2040. Notera personalen som tvättar frontrutorna; under insektssäsongen blir rutorna snabbt nedkladdade av insekter och vindrutetorkare och -spolning rår inte på dem helt. För att sikten ska vara god måste rutorna skrubbas ordentligt.

Ett av övningstågen inför Flixtrin-premiären på Göteborg C den 23 april 2021. Efter tågsättsklargöring på "Kolonin" hade vi kört ner till "O-gruppen" för rundgång och sedan backat ner till "hallen" inför avgången mot Stockholm. Alla elever fick under dagen öva på att vara signalgivare vid växling och avgångssignalerare.

Flixtrains premiärtåg 23001 från Stockholm framme i Göteborg den 6 maj 2021, i tid förstås!

Efter ankomst Göteborg den 17 maj 2021 med tåg 23001, backade min elev och jag ut till "O-gruppen" för rundgång. Väl tillbaka vid plattform blev vi avbytta av en förarkollega, och jag åkte pass hem. Helt klart sticker de privata alternativen till statsägda SJ ut i sin färgsättning!

Efter en veckas "mjukstart" efter semestern på "hemmakontoret", fick jag ge mig ut i trafiken igen, för en egen tur i Flixtrain-trafiken. Här ses mitt tåg 23010 redo för avgång från Göteborg C den 23 augusti 2021. Tyvärr blev vi försenade med 42 minuter p.g.a. obehöriga i spårområdet vid Partille, men jag lyckades i alla fall köra in några minuter och ankom Stockholm C 34 minuter sen!

Den 19 december 2021 ankom vi med tåg 23011 för ovanlighetens skull spår 1 på Göteborg C, 20 minuter tidiga. Spåret används annars nästan uteslutande för Alingsåspendeln, och det var premiär för mig att köra in på det spåret. Att vi var så tidigare berodde på en i mitt tycke märklig grundplanering; i körplanen hade vi ett uppehåll i Alingsås för att släppa fram en pendel (!), och sedan ligga bakom den hela vägen till Göteborg. Nu var vi ca 3 minuter tidiga i Alingsås, och fjärrtågklareraren hade "fällt igenom" och därmed kunde jag lugnt köra in till Göteborg i normal hastighet. Efter växling till och från "O-gruppen" och rundgång där, återstod endast passresam hem, innan jag kunde gå på välbehövlig julledighet.

I Göteborg huserar SJ i det s.k. VGJ-huset, en gång i tiden stationshus och förvaltningsbyggnad för smalspåriga Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ). På en av väggarna i personallokalerna finns denna stiliga karta över VGJ:s sträckning bevarad. Kartan och vinghjulen i sten på husets fasad visar på en (återhållen) stolthet över den egna verksamheten som var vanlig förr (liknande uttryck för denna stolthet finns bl.a. på Östra station i Stockholm och TGOJ:s lokstation i Eskilstuna), men som inte alltid är lika tydlig i dagens samhälle.

Värmlandsbanan

Värmlandsbanan hette från början Nordvästra stambanan. Strax efter att vi svängt av i Laxå passerar vi genom björkskogen vid Porla f.d. station. Porla är en gammal brunnsort med anor från 1600-talet.

Mellan Laxå och Hasselfors den 12 december 2005, på väg till Kristinehamn med X420-enheter som skulle skrotas.

Idyll vid Hasselfors utfart mot Laxå.

Möte med Tågabs tåg från Göteborg i Hasselfors den 21 juni 2012.

Strax väster om Hasselfors ligger denna fina banvaktsstuga, som tillhör en branschbekant.

Möte i Svartå den 4 april 2012. Tåget, som var en av Tågabs transporter för Benders, drogs av ett av Infranords Rc2-lok (f.d. ÖBB 1043, samma typ som Tågabs Rc2:or) och ett av Tågabs TMY-lok.

Svartå driftplats i riktning mot Hasselfors den 21 juni 2012. T.v. anas numera nedlagda Svartåbanans tidigare anslutningsspår från Örebro S.

Uppehåll för tågmöte i Svartå den 9 april 2022. Jag var på väg till Arvika för lastning av biobränsle. Som synes hade Kung Bore gjort en rejäl insats, och det var inte mycket som antydde att det var första veckan i april!

Kort därpå kom mötande SJ-tåg.

Strax innan Degerfors går banan invid sjön Stor-Björken med utsikt över Ölsboda herrgård.

Intercitytåget 639 gör uppehåll i Degerfors den 4 augusti 2009. Ett planerat tågmöte i Svartå uteblev, varför vi fick göra ett lite längre uppehåll i Degerfors för att vänta in avgångstiden.

Tågmöte mellan 640 och 637 i Degerfors den 17 januari 2012.

Tågmöte mellan ett försenat SJ 3000 628 och mitt IC-tåg 51 i Degerfors den 19 november 2014. Anledningnen till förseningen var ett spårfel mellan Strömtorp och Björneborg (se nedan).

Strömtorp riktning österut. T.v. svänger f.d. Nora Bergslags Järnvägar (NBJ) mot Bofors och Nora av.

Strömtorp riktning västerut den 23 mars 2017.

Möte med ett av Tågabs tomvagnståg, draget av TMZ 108, i Strömtorp den 9 maj 2010. F.d. NBJ-linjen till Otterbäcken svängde av år vänster i bild, banvallen anans hitom det vita huset i bakgrunden.

På grund av ett spårfel mellan Strömtorp och Björneborg den 19 november 2014 var hastigheten nedsatt till 30 km/h innan felet blev åtgärdat. Detta ledde naturligtvis till förseningar. Vid dessa tillfällen, då nedsättningen sker utan signalering, ska man som förare ställa in nya takhastigheten i tågskyddssystemet (i mitt fall ATC) och anmäla det till fjärrtågklareraren (fjtkl). I mitt fall blev jag 23 minuter sen.

Mellan Strömtorp och Björneborg den 23 mars 2017.

I Björneborg fick jag stå åt sidan en stund den 18 december 2020 för att möta ett par västgående tåg...

...bl.a. SJ X 2000 629.

Björneborg västerut den 29 april 2011.

Uppehåll för både tågmöte och förbigång i Björneborg den 9 april 2022. Jag var på väg till Arvika för lastning av biobränsle.

Försignalen till Kristinehamn från Björneborg och nollsektionen intill densamma den 29 april 2011.

Sprakande blixtsken från frostig kontaktledning mellan Kristinehamn och Björneborg natten mot den 10 april 2022. Notera skuggan av loket, inklusive den nedfällda främre strömavtagaren!

Infartssignal Khn 101 i Kristinehamn från Björneborg 11 år senare, den 9 april 2022.

Tågabs Z65 203 + 208 spända framför en X420-skrottransport i Kristinehamn, strax före avfärd till Nykroppa den 12 december 2005. Jag hade kört tåget dit och min kollega JP följde med till Nykroppa, medan jag och en Cip-kollega åkte pass hem.

Som nämnts ovan fick jag den 6 augusti 2008 ATC-fel mellan Björnlunda och Stjärnhov med mitt IC-tåg 639. Jag fick hanka mig fram i 80 km/h till Hallsberg, där jag fick byta lok till Rc3 1053 i stället. Fordonsledaren uttryckte sig något i stil med "vi har bara en '3:a'", men det gjorde inte mig något! Här står vi i Kristinehamn och väntar på möte.

På väg till Karlstad den 9 maj 2010 mötte jag Tågabs persontåg mot Göteborg i Kristinehamn.

På vägen hem från Karlstad med IC-tåg 648 samma dag mötte jag ett "Karlstad-X" i Kristinehamn.

Omväxlat och klart! Tåg 40062 redo för avgång från Kristinehamn mot Värtan natt mot den 10 april 2022. P.g.a. banarbeten mellan Karlstad och Kristinehamn, leddes tågen om över Nykroppa med tillhörande rundgång här i Kristinehamn.

Ännu en bild från Kristinehamn, där jag på min väg till Kil den 4 januari 2019 fick vänta på ett par mötande tåg. Dessutom blev det spänningslöst en kort stund, men det gick snabbt över. T.v. i bakgrunden anas en av Tågabs X10:or, som tidigare var pendeltåg i Stockholm.

Omväxling av lok och rundgång i Kristinehamn p.g.a. omledning över Nykroppa den 9 april 2022. Jag var på väg till Arvika för lastning av biobränsle.

Den 21 mars 2022 kunde jag till sist åka linjekännedom mellan Kristinehamn och Nykroppa, den sydligaste delen av Inlandsbanan. Denna bana är inte ovanlig som omledningssträcka, men den är lite speciell, eftersom det är trafikeringssystem M och dessutom saknas ATC på ett större avsnitt. Här ses mellansignalerna i kurvan ut från Kristinehamn.

Infartskurvan till Kristinehamn från Inlandsbanan. T.v. ses stationshuset.

Kristinehamns utfartssignal Khn 118 mot Storfors med systemgränstavla den 9 april 2022. Signalen har också linjeplatsfunktion och kontrollbekräftar växeln i Spjutbäcken.

Infartssignal Khn 117 från Inlandsbanan med systemgränstavla.

Större delen av sträckan mellan Kristinehamn och Nykroppa saknar ATC, något som är tämligen sällsynt idag.

Sjöändans f.d. station norrifrån den 21 mars 2022. Härifrån gick en av landets äldsta järnvägar, byggd redan 1850 med 1199 mm spårvidd, för att transportera järnmalm mellan sjöarna. Vagnarna drogs till en början med hästar. 1873 öppnades Östra Wermlands Jernväg (ÖWJ), en del av dagens Inlandsbana och smalspårsbanan lades ned.

Nässundet f.d. station, numera hållplats.

Nässundet norrifrån samma dag.

Storfors var lokalbevakad denna förmiddag, och vi gjorde ett kortare uppehåll för att koppla av ett lok. Det är ju inte varje dag som en får se tkl ge handsignal "körtillstånd" med signalstav "på riktigt".

Storfors norrifrån.

På väg norrut från Storfors ser man det stiliga f.d. brukskontoret t.h.

Norrifrån saknar Storfors en fristående försignal. I stället finns denna orienteringstavla om infartssignalen.

Mellan Storfors och Nykroppa är banan bitvis både kurvig och backig.

Vid försignalen till Nykroppa blir banan åter ATC-utrustad.

Infarten till Nykroppa. T.v. ligger skroten där många järnvägsfordon slutar sina dagar.

Nykroppas södra utfartsignal Nka 43, med systemgränstavlan.

Nykroppa stationshus. Strax bortom det ligger en senare uppförd plattform, närmare samhället.

Ett par veckor senare, den 9 april 2022, rådde full vinter i Nykroppa!

Strax bortom Nykroppa stationshus delar sig linjen. T.v. går förbindelsespåret mot Hornkullen och Daglösen på Bergslagsbanan, t.h. leder spåret mot Herrhult, också på Bergslagsbanan. Detta spår tillkom 2002 på initiativ av Tågab, och både det och elektrifieringen 2011 har förenklat järnvägstrafiken i området betydligt.

Östra "spetsen" i Nykroppatriangeln, i riktning mot Herrhult. Bergslagsbanan från Daglösen ansluter från vänster i bild

Västra "spetsen" i Nykroppatriangeln i riktning mot Daglösen vid Hornkullens f.d. hållplats (som låg lite längre bort i kurvan). Bergslagsbanan från Herrhult ansluter från höger i bild. Detta "ben" tillkom på 1960-talet, när Inlandsbanans sträckning mellan Nykroppa och Persberg lades om.

Samma plats, något närmare Hornkullens f.d. hållplats den 9 april 2022.

Åter till Värmlandsbanan. Möte med Tågabs tåg från Göteborg i Ölme (med den fina förkortningen "Öl"!) den 29 april 2011. Under vintern och våren 2011 körde Tågab ett tågpar åt SJ (se nedan) och hyrde därför ett Rc3-lok av SJ för den egna trafiken.

Den 17 januari 2012 mötte vi Hector Rails 161.105 Callahan i Ölme.

Infarten till Ölme västerifrån den 18 december 2020.

Mellan Väse och Ölme på eftermiddagen den 5 november 2013, då jag körde SJ 3000 640 "hem" från Karlstad.

Den 5 november 2013 körde jag IC-tåg 51 till Karlstad. Trafikverket hade problem med hjälpkraften mellan Väse och Skattkärr, varför signalerna inte kunde visa "kör". Dessutom pågick bangårdsombyggnad i Skattkärr och mötesspåret där gick inte att använda. Detta ledde till stort "strul" och rejäla förseningar. Jag fick först vänta drygt 45 minuter i Kristinehamn, innan vi släpptes fram till Väse. Här fick jag möta IC-tåg 50 och ytterligare ett tåg, innan jag kunde fortsätta till Karlstad. Totalt blev jag 102 minuter sen!

SJ:s snabbtåg 621 blev rejält försenat den 4 april 2012 på grund av att det var spänningslöst i Hagalund på morgonen med stora förseningar som följd. Den enkelspåriga Värmlandsbanan har intensiv trafik och (för) få mötesplatser. Blir man sen får man "vackert" stå åt sidan och vänta. I Skattkärr mötte vi ett godståg som drogs av Tågabs Great Northern-målade T43 107.

På väg hem från Karlstad med IC-tåg 640 den 17 januari 2012 mötte vi Värmlandstrafiks Regina i Skattkärr.

Vid Karlstad Välsviken höll man den 18 december 2020 som bäst på med att bygga en mötesdriftplats. Ljudsignaltavlan med "nattmössa" kommer sannolikt att försvinna när allt är klart.

Bron över Klarälven vid Karlstad Östra den 9 maj 2010. Stolparna t.v. stammar från smalspåriga f.d. Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ).

I Karlstad med omnejd har det skett, och sker, stora bangårdsombyggnader. Numera finns t.ex. möjlighet att mötas på gamla Karlstad Östra, vilket gällde även mig den 18 december 2020! Här ses Värtan-kollegan med tåg 40115 på väg mot Norge för att hämta mer flis åt frusna stockholmare!

På väg in i Karlstad kan man inte undgå ortens kafferosteri!

En fördel med bangårdsombyggnaden i Karlstad är att det numera är två parallella huvudspår mellan Karlstad C och gamla "Östra".

På väg in till spår 20 på Karlstad C den 29 april 2011.

Utfart från Karlstad den 17 januari 2012.

Rc6 1407 i spetsen för IC-tåget 622 på spår 20 i Karlstad på morgonen den 13 maj 2008. Eleverna hade klargjort loket och tågets ombordansvarige gjorde bromsprov. På vägen mot Stockholm skulle eleverna få uppleva både signaler som oväntat gick om i "stopp" framför tåget (i dimma i Svartå), signalstrul i Laxå och hastighetsnedsättning utan tavlor och baliser (s.k. § 28:5-nedsättning) i Katrineholm. Om vi blev sena? Jodå, närmare en halvtimme... Ännu en dag vid järnvägen! Lokets mörkblå målning var i mitt tycke den snyggaste (bortsett från den ursprungliga orange målningen). Den fick dock ge vika för den nya svarta målningen, som enligt mig också är helt ok.

Vintern 2010-2011 gick inte helt bra för järnvägen, den heller. Under en period under föråret 2011 anlitade SJ Tågab för att köra ett tågpar Karlstad-Stockholm ToR. På väg hem från en tjänsteförrättning i Karlstad den 22 februari 2011 fick jag förmånen att njuta av den oslagbara komforten i de bättre begagnade, men välbevarade, 60-talsvagnarna. Här står tåget redo för avgång i Karlstad.

Same same, but different! Knappt två år senare, den 4 februari 2013, körde jag hem samma tåg (640), men då utgjordes tåget av X55.

Framme i Karlstad på spår 20 med mitt IC-tåg 635 den 23 september 2007.

Den 4 maj 2009 hade min elev LG och jag eftermiddags-/kvällsturen 4100, som i huvudsak innebar "en sväng" till Karlstad. Här har vi kommit fram, och blivit avbytta av kollegan som skulle köra tåget vidare till Oslo. T.h. passerar Hector Rail 161.104 Doyle under rundgången.

Framme i Karlstad med IC-tåg 51 den 4 februari 2013. Här blev jag avbytt av en kollega från Karlstad som sedan körde vidare till Oslo. För att få köra i Norge krävs (naturligtvis!) en kompletteringsutbildning. I Göteborg, Karlstad och Luleå har SJ förare som kan köra i Norge.

Mellansignalen Ks 133 på Karlstad C visar "Kör, 40" och IC-tåg 625 kan fortsätta sin färd mot Oslo. Karlstad C har få plattformsspår men en intensiv person- och godstrafik som ställer höga krav på alla inblandade. Tågklarerarna inne på tågx kunde dock sin station väl och det brukade fungera smidigt. Sedan 2014 är Karlstad C fjärrbevakad från "Fjärren" i Hallsberg.

På andra sidan växelkrysset sitter mellansignal Ks 134. Här var det trångt den 21 juni 2012. Först skulle Hector Rails 941.001 Morricone gör rundgång, innan jag kunde göra detsamma.

Framme på spår 1b i Karlstad med IC-tåg 51 den 5 november 2013, 102 minuter försenad... Det var nog första gången jag fick köra till denna del av spår 1, annars stannar man oftast på spår 1a (som på bilden ovan).

Karlstad C utfart västerut den 12 februari 2009.

Strax väster om Karlstad C, när man passerat bron över Klarälven, svänger banan till Skoghall av, den sista resten av f.d. Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ). Förr låg här treskensspår, men smalspårsskenan togs bort 1983. Bibanan har trafikeringssystem S, d.v.s. endast spärrfärder får köras där.

Möte med en av Värmlandstrafiks "Reginor" i Skåre den 12 februari 2009.

Mellan Skåre och Klingerud den 11 april 2016.

Dubbelspåret mellan Klingerud och Stenåsen strax utanför Kil stod klart 2013 och har underlättat trafiken en del på denna hårt trafikerade bana.

Vid omformarstationen i Kil fanns denna ovanliga tavla, nämligen en urkopplingstavla. Vid den måste föraren öppna huvudbrytaren innan den spänningslösa sektionen passeras. Vid inkopplingstavlan i bakgrunden får huvudbrytaren slutas igen.

Stenåsens driftplats ligger på i princip samma ställe. Så här såg det ut den 11 april 2016.

Infarten till Kil österifrån den 11 april 2016. T.h. ansluter f.d. BJ från Borlänge. Ett av Rush Rails timmertåg var på väg ut på f.d. BJ mot Molkom.

Kil är en stor förgreningsstation, eller knutpunkt för all del, med linjer i fem riktningar.

Den 11 april 2016 var det äntligen dags för övningskörning i linjetjänst! Här står vårt tåg till Värtan (40100), draget av 143.064 Bifrost och 143.046 Prins August bakom ett tåg från Grums till Hallsberg, draget av 141.001 Ripley i Kil samma kväll.

Den 6 februari 2017 var det dags för egen loktjänst igen! Denna gång körde jag Fortum-tåget 48984 från Kil till Värtan. Som synes drogs tåget av de båda Hector Rail-målade 143:orna 143.059 Fenrisulfven och 143.060 Jernsida. Här ses tåget avgångsberett från Kil, efter förarbyte.

Tåg 48984 i Kil avporträtteras av tvenne Yh-lokförarelever från MTR lokförarskola på kvällen den 11 september 2017. Jag var åter "ute i verkligheten", och de båda eleverna var ute på sin första "LIA" (Lärande I Arbete) och åkte med mig. Senaste gången jag körde Rc3 1056 var den 19 maj 2014, vilket var sista gången jag körde Rc3 i SJ:s trafik. Loket såldes i oktober det året till Beacon Rail, varifrån det hyrdes in av Hector Rail. "Multloket" var denna dag 143.054 Halfdan Snälle.

Den 20 november 2017 körde jag (återigen) Fortum-tåget 48984 från Kil till Stockholm, denna gång till Tomteboda i stället för Värtan; cellulosaflisen skulle vidare till Kornsäs. Främst gick 143.064 Bifrost och bakom gick inhyrda BRLL Rc3 1058.

Framme i vintrigt Kil med gt 61018 från Göteborg-Kville på morgonen den 13 januari 2021. Det hade kommit närmare 30 cm nysnö under natten och bangården var ännu inte snöröjd och spåren var väl dolda under snön.

Vem har sagt att det ska vara enkelt att vara lokförare? Trafikreglerna i TTJ medger förvisso att en signal kan placeras mellan korsningen och tungspetsarna i en växel, och därmed gälla för båda spåren. Men här gäller signalen inte bara mig på spår 12, utan även spår 11 t.h. om mig! Notera att växeln bortom signalen ligger fel! Ur ett MTO-perspektiv (Människa-Teknik-Organisation) är detta rent förkastligt. I bästa fall lyckas vi järnvägsföretag lära ut dylika lokala "specialare" (Kil har f.ö. ännu ett gammalt ställverk) till vår personal, men riskerna ökar betänkligt när det kommer "utsocknes" som inte har samma platskännedom som de som normalt arbetar på platsen.

Kils stationshus den 13 oktober 2016. Hector Rail har sina personallokaler på övervåningen.

Besök inne på tågx i Kil den 12 februari 2009. Här styrs ännu signaler och växlar med ett el-med-el-ställverk från 1958.

Den 23 mars 2017 styrdes kosan åter till Värmland, då jag körde "Arvikasvängen". I Kil hade jag lite rast, och då passade jag också på att föreviga mitt 557 meter långa ekipage! Dragkrafter för dagen var 143.048 Saga, 143.046 Prins August och 841.002 Bullit.

Framme i Kil med tåg 40031 den 12 april 2019. Tre år tidigare ganska exakt övningskörde jag för första gången ett Hector Rail-tåg från Kil till Värtan (jfr. ovan). På dagen sex år tidigare körde jag Orientexpressen. Onekligen ett betydelsefullt datum i min lokförarkarriär!

Den 18 december 2020 fick jag lämna hemmakontoret och ge mig ut i "verkligheten" igen; 243.111 Baldwin skulle köras från Kil till Hallsberg för underhåll. Här har jag klargjort loket och var redo för avgång som tåg 61154.

På väg in i ett översnöat Kil på morgonen den 13 januari 2021.

På väg till Arvika den 9 april 2022, fick jag en liten rast i Kil, och jag passade (förstås!) på att föreviga mitt "ekipage".

Västra utfarten i Kil den 12 februari 2009. T.v. viker f.d. BJ av mot Göteborg, i mitten fortsätter Värmlandsbanan mot Charlottenberg och t.h. om den går Fryksdalsbanan till Torsby.

Samma plats från andra hållet. T.v. Fryksdalsbanan och t.h. f.d. BJ (idag Norge/Vänerbanan).

Järnvägsbron över Norsälven mellan Kil och Fagerås den 9 april 2022.

Fagerås var en gång station, men är nedklassad till hållplats sedan många år. Det ståtliga stationshuset står ännu kvar.

På väg genom Högboda österifrån den 9 april 2022.

Högboda västerifrån den 12 februari 2009.

Mellan Högboda och Edane vid sjön Säveln den 23 mars 2017.

Samma plats drygt fem år senare, den 9 april 2022.

Vid Brunnsbergstunneln mellan Kil och Arvika har man dragit om linjen genom en ny tunnel. Den gamla tunneln och linjen har man behållit som uppställningsspår. En lång rad godsvagnar stod uppställda där. Strax efter att man kommit ut ur tunneln på väg västerut korsar banan sjön Värmeln på en lång bank och utsikten är hänförande!

Banken över sjön Värmeln den 23 mars 2017.

Infarten till Edane den 9 april 2022.

Tågmöte i Edane en stund senare.

Strålande vinterväder i Edane den 12 februari 2009.

I Arvika lastas flisen på Lycketerminalen, i sydöstra delen av stadens utkant. Vi växlar in "släpan" med diesellok, och elloken får följa med i transport. Det var första gången jag körde 841 (T43) efter utbildningen.

På väg in i Arvika den strålande vinterdagen den 12 februari 2009. Jag åkte linjekännedom denna dag, för att senare kunna köra sträckan på egen hand, eller ha med mig lokförarelever.

Tåg 40108 avgångsberett från Arvika på kvällen den 23 mars 2017. Färden hem till Värtan förflöt helt utan större problem, men jag blev påmind om att jag behöver finslipa min bromsteknik en del... Tids nog kommer jag lära mig ordentligt, men eftersom jag bara kör ca en gång i månaden kommer det antagligen att ta ett tag.

Den 9 april 2022 körde jag till Arvika för första gången på fem år, även denna gång med "fliståget". På grund av banarbeten och omledningar, blev jag nästan fem timmar sen till Arvika, och min dagöverliggning innebar ju också att avgången från Arvika försenades. Här gör kollegan och jag oss redo för att växla ihop tågsättet innan avgången samma kväll.

Åmotfors österifrån samma dag.

När jag nu ändå var ute och åkte linjekännedom på Värmlandsbanan bortom Karlstad passade jag på att åka hela vägen upp till Charlottenberg. En bit bortom stationen går nationsgränsen mot Norge. Förr rådde febril aktivitet här eftersom det var en gränsstation, numera råder stillhet över stationen. Under det korta uppehållet som Värmlandstrafiks Regina gjorde passade jag på att ta en bild i det vackra vintervädret.

På vägen tillbaka från Norge den 10 mars 2017 mötte vi i Charlottenberg ett av våra västgående tåg med tomvagnar, draget av 161.101 Plissken.

Morokulien. På väg till Oslo den 9 mars 2017 fick jag åka med i förarhytten på SJ X 2000 619 och här ska vi strax passera den svensk-norska gränsen strax väster om Charlottenberg.

Norsk-svenska gränsen sedd västerifrån den 10 mars 2017.

Norge-/Vänerbanan

För att komma till Göteborg-Marieholm och f.d. BJ från Västra stambanan får man köra över "Skäran" och här passerar jag Gamlestaden strax innan slutmålet den 6 november 2020.

Gamlestadens hållställe i riktning mot Göteborg C den 9 mars 2015. T.v. ses spårvägen och i bakgrunden bron "Röde Orm".

I mellandagarna 2020 tjänstgjorde jag i det nya Södra-upplägget några dagar. Dels fick jag egen plats- och linjekännedom, dels var jag körlärare. Den 27 december 2020 följde jag med kollegorna på tåg 46765, som denna afton drogs av 243.118 Kruckenberg. Förarbytet skedde i Gamlestaden.

Den 23 februari 2021 åkte jag med som körlärare till Uddevalla och tillbaka. Dragkraft denna dag var 243.107 Chapelon och vi bytte av på Gamlestadens hållställe.

Norrut i Gamlestaden sitter tavlan "Fortsatt körtillstånd".

Vid Göteborg-Marieholm ansluter spårvägen på Angeredsbanan, som i stor utsträckning är byggd på f.d. VGJ. T.h. ses veterantågsföreningen Bergslagernas Järnvägssällskaps samlingar i Lärje.

Möte med Vy Tågs krengetog till Oslo i Göteborg-Marieholm den 28 januari 2021.

Väg, järnväg och sjöfart intill varandra, här mellan Bohus och Agnesberg. I bakgrunden Angeredsbron.

I Bohus kommer vi nära Göta älv och t.h. ses ruinen Bohus färstning.

Möte i Nol den 9 mars 2015 med en av "Reginorna" som körs mellan Karlstad och Göteborg.

Korsande tågväg i Älvängen den 9 mars 2015. En pendel är på väg ut.

I Älvängen vänder den s.k. Alependeln. Karaktäristiskt för stationerna längs med det nybyggda dubbelspåret är hisstornen och gångbroarna över motorvägen.

Alvhem norrut den 23 februari 2021. T.v. ses spärrfärden till Lilla Edet.

Lödöse Södra hållplats och driftplatsen Alvhem. T.h. i bild svänger banan till Lilla Edet av. Nu har vi kommit ner i Göta älv-dalen.

Varpemossen den 16 mars 2015. I bildens vänsterkant anans skylten till "skyddshelgonet" granen Fredrik (III).

Velandabroarna söderifrån 4 april 2023. T.v. ses förra Velandabron som övergavs när dubbelspåret stod klart. T.v. om den ses norra brofästet på BJ:s första Velandabro.

MTRX X74 74001 på Velandabron utanför infarten till Velanda Södra på vägen hem den 9 mars 2015.

På väg upp till Uddevalla den 4 april 2023 fick vi stå åt sidan en liten stund i Trollhättan för ett par förbigångar. Dragkraften stod 243.114 Heusinger von Waldegg för.

Här ses den öppningbara nya bron över Trollhätte kanal i Trollhättan den 9 mars 2015.

I Öxnered korsar f.d. BJ med f.d. UVHJ, och det finns ett triangelspår mot Uddevalla. Här kör vi på "avfarten" från f.d. BJ mot Uddevalla den 4 april 2023. T.h. ses en Västtrafik-Regina på dubbelspåret från Öxnered centrala del av driftplatsen.

Öxnered norrifrån den 28 januari 2021. T.v. går banan mot Herrljunga och längre fram t.h. viker banan av mot Uddevalla. Rakt fram fortsätter dubbelspåret mot Göteborg.

Infarten till Öxnered norrifrån.

På väg genom Frändefors norrifrån den 28 januari 2021.

Brålanda norrifrån den 28 januari 2021.

Här ses försignalen med tillhörande riktningsförsignal i Skälebol söder om Mellerud på morgonen den 13 januari 2021. Pilen åt höger indikerar att växeln leder mot Mellerud. Pekar den åt vänster leder den till f.d. Dalslands Järnvägs linje (DJ) mot Kornsjø i Norge.

I Skälebol slank Vy Tågs morgontåg från Oslo förbi, innan vi fick köra vidare den 28 januari 2021. Vi var förvisso närmare en halvtimme tidiga, eftersom flera tågmöten hade bortfallit.

Mellerud söderifrån på morgonen den 13 januari 2021.

Två veckor senare åkte vi genom Mellerud åt andra hållet.

Norra infarten till Mellerud. T.h. ansluter DVVJ-linjen från Billingsfors.

Den 28 januari 2021 fick vi vänta på tågmöte i Köpmannebro en liten stund. Driftplatsen ligger fint intill vattnet.

Mötande tåget utgjordes av en Västtrafik-Regina.

Infarten i Köpmannebro norrifrån. Den öppningsbara bron utgör också "porten" till Dalslands kanal.

Mellan Ånimskog och Köpmannebro går banan delvis på bankar mellan öarna.

Knutsdalens banvaktsstuga mellan Ånimskog och Köpmannebro.

I Ånimskog fick vi vänta en liten stund på tågmöte den 13 januari 2021.

Slädekärrs f.d. banvaktsstuga mellan Tösse och Ånimskog.

Plankorsningen Tybykasen mellan Tösse och Ånimskog.

Norra infarten till Tösse.

På väg genom Åmål söderut på morgonen den 28 januari 2021.

I Åmål ligger f.d. BJ:s huvudverkstad. Idag huserar Euromaint här, och verkstaden är specialiserad på underhåll av högspänningsutrustning som transformatorer och omformare, liksom även banmotorer.

Strax norr om Åmål löper banan på en bank mellan Vänern (t.v.) och Norra viken (t.h.).

Möte med ett av GC:s norrgående tåg i Säffle på morgonen den 28 januari 2021.

Strax norr om Säffle korsar banan Byälven på en rörlig bro.

Värmlandsbro i gryningen den 28 januari 2021.

På väg genom Grums på morgonen den 13 januari 2021. Gruvöns pappersbruk ses t.h.

Den 28 januari 2021 var jag körlärare åt en av våra Göteborgsförare i "Södra-tåget" 61013 från Kil till Värö. I Grums fick vi vänta en liten stund på tågmöte.

Det var "krispigt" på morgonen den 28 januari 2021, och det sprakade fint om strömavtagaren mot den frostiga kontaktledningen, som effektfullt speglade sig i snön mellan Kil och Edsvalla.

Kust till Kust-banan och Älvsborgsbanan

Almedal den 28 maj 2019. T.h. Västkustbanan söderut.

Backen upp mot Mölndals övre har en rejäl stigning och en hisnande utsikt mot Mölndal.

Möte i Mölndals övre. Notera den lilla busken som effektivt skymmer signalens märktavla.

Ljudsignaltavla med "nattmössa" mellan Mölnlycke och Långenäs.

Mellan Långenäs f.d. hållplats och Landvetter löper banan naturskönt längs med sjön och genom tunnlar.

Banken vid Landvettertunnlarna är ett omtyckt fotoställe.

På väg in till Landvetter med Landvetters kyrka t.v.

Hindås stationshus ritades av Yngve Rasmussen och stod klart 1907. Det har en säregen arkitektur, som månne för tankarna till en alpstuga.

Mellan Hindås och Rävlanda.

Rävlanda.

Bollebygd är numera endast en hållplats, men stationshuset står kvar.

Mellan Bollebygd och Rödberg.

Infarten till Rödberg västerifrån.

I Rödberg mötte vi en av Västtrafiks X14-motorvagnar.

Strax öster om Rödberg driftplatsgräns.

Mellan Rödberg och Hultafors.

F.d. Göteborg - Borås Järnväg (GBJ), idag en del av Kust till kust-banan, löper på många ställen vackert längs med sjöar och bergssidor. Fler av stationshusen har en mer spektakulör arkitektur, som detta i Hultafors. Det ritades av Yngve Rasmussen och stod klart 1909.

Stiliga villor intill banan mellan Sandared och Borås.

Infarssignal Bs 85v från Sandared.

Infarskurvan in till Borås C.

På väg in till Borås C. Älvsborgsbanan från Herrljunga ansluter från vänster.

Framme i Borås. Här vidtog en promenad på stan och middag innan jag åkte pass hem.

Mellan Borås och Herrljunga passade jag (sic!) på att åka linjekännedom. Borås C var då ännu lokalbevakat och ltkl satt i kuren i mitten av bilden. Notera även signalstället med indikeringslampor som visar om en tågväg är lagd och i så fall från vilket spår. Den vita lampan nere t.h. i den vänstra undre raden anger att tågväg är lagd från spår 5 mot Herrljunga.

Här passerar vi f.d. Borås Övre, som tidigare var Borås-Herrljunga Järnvägs station i Borås. 1930 nedgraderades den till hållplats och tågen slutade att göra uppehåll här 1968.

Ett av skälen till att jag åkte linjekännedom här var att banan då ännu hade trafikeringssystem M. Här ses systemgränstavlan strax utanför driftplatsgränsen. I december 2021 kopplades fjärrstyrningen in mellan Borås och Herrljunga, och sträckan trafikleds sedan dess av "fjärren" i Göteborg.

Mellan Borås och Fristad löper banan vackert längs med Öresjön.

Fristad var lokalbevakad, och här mötte vi också ett annat tåg. När mötet var inne och bevakningssträckan mot Herrljunga var fri gav ltkl signalen "körtillstånd" med signalstav.

Mollaryd hållplats.

Här har vi kommit till Ljung, som denna kväll var obevakad.

Infarten till Herrljunga.

Herrljunga åt (nordost) den 21 januari 2011. Jag åkte linjekännedom till Uddevalla och åter denna dag. Idag är hela banan fjärrstyrd från Trafikverkets trafikcentral ("Fjärren") i Göteborg, men fram till mitten av december 2010 tillhörde sträckan till Vara system M (även kallad TAM-sträcka), med lokalbevakade driftplatser bemannade med tågklarerare som kontrollerar sträckan dem emellan, sträckan Vara-Håkantorp var en kort fjb-sträcka (fjärrblockering), genom att lokaltågklareraren i Vara styrde sträckan till och med Håkantorp och sträckan mellan Håkantorp och Vargön hade linjeblockering, d.v.s. mellanblocksignaler som styrs av tågen själva, men driftplatserna (stationerna på "vanlig" svenska) var lokalbevakade. Vargön-Uddevalla var fjärrstyrd sedan tidigare. Vi börjar med att korsa Västra stambanan i plan. T.h. utanför bild svänger Älvsborgsbanan mot Borås och Varberg av.

Den 9 mars 2015 var det åter dags för linjekännedomsåkning, denna gång för MTRX lokförarelever. Sträckan över Öxnered är en typisk omledningssträcka. Här har vi kommit till Vedum. Stationshuset användes av revygruppen Galenskaparna när de spelade in sin film "Stinsen brinner".

Vi fick möta en av Kinnekulletågets Y1:or där. Just denna motorvagn kallas "Trötte Torsten" av personalen.

Möte med Kinnekulletåget i Vedum på återvägen den 21 januari 2011.

Vara den 21 januari 2011. Tidigare korsades UVHJ av smalspåriga Västergötland-Göteborgs Järnvägar (VGJ) här. Smalspårsbangården låg t.v. i bild. Den sista resten (Vara-Nossebro) av det en gång stora smalspårsnätet lades ned 1987. Dock återstår två museijärnvägar på f.d. VGJ-sträckor; Skara-Lundsbrunns Järnväg och Anten-Gräfsnäs Järnväg.

Vara stationshus utgör sedan 2012 konstverket "The Blue Orange". Nog sticker det ut alltid!

I Håkantorp delar sig banan. T.h. svänger den tidigare smalspåriga Kinnekullebanan mot Lidköping av. Hela (järn-) vägen härifrån på f.d. UVHJ till Öxnered har fortfarande skarvspår, en allt mer sällsynt företeelse på våra järnvägar idag.

Grästorp Resecentrum står det stolt på stationshuset. Jämför gärna med denna bild från 1993.

Banan över "schlätta", som här mellan Grästorp och Vargön, är mestades spikrak flera kilometer. Det är inga större höjdskillnader heller, bortsett från Halle- och Hunneberg som reser sig över nejden i bakgrunden. På sträckan med skarvspår får loktåg bara köra 50 km/h, medan motorvagnståg får köra 110 km/h. En något märklig regel kanske, eftersom det finns vissa motorvagnståg som har tyngre axellast än loktåg.

Tågmöte i Vargön den 21 januari 2011.

Vargön åt andra hållet senare samma dag. Stationshuset är numera rivet.

Mellan Vargön och Vänersborg, vid plankorsningen Slaggvägen, finns denna tämligen ovanliga tvåskens V-signal.

Vänersborg den 21 januari 2011. Stationshuset är en ganska imponerade träbyggnad, men bangården är något modest.

Vänersborg station sedd västerifrån den 9 mars 2015.

Strax väster om stationen i Vänersborg korsar banan Trollhätte kanal på en öppningsbar bro, även kallad "Tyska bron", som förefaller ha sett bättre dagar. Bron byggdes 1916.

Infarten till Vänersborg västerifrån.

Möte med ett av Infranords arbetståg i Öxnered på eftermiddagen dne 9 mars 2015.

Tågmöte i Öxnered på UVHJ-delen av stationen. T.h. bortom parkeringen anas f.d. BJ-delen (sträckan Göteborg-Kil).

Öxnered byggdes om för ett antal år sedan i samband med dubbelspårsbygget till Trollhättan. Tidigare korsade f.d. UVHJ och BJ varandra med ett spårkors.

Rakt fram går dubbelspåret mot Trollhättan (och Göteborg), men vi tar av t.h. mot Uddevalla.

Öxnereds utfart mot Uddevalla från södra "benet" i triangelspåret den 4 april 2023. T.h. ansluter spåret från Öxnered "central". Notera den synnerlignen rudimentära pilskylten på mellansignal Öx 70. Bättre signalplacering har en ju sett i sina dar!

Samma plats från andra hållet den 23 februari 2021.

Almås f.d. banvaktsstuga mellan Öxnered och Ryr.

Försignalen till Ryr österifrån den 23 februari 2021. Notera stengärdesgårdarna på var sida om spåret.

Infartssignalen till Ryr österifrån.

På väg genom Ryr västerut samma dag.

Infartssignalen till Ryr från Uddevalla.

Mellan Ryr och Uddevalla den 23 februari 2021.

En ny mellanblocksignal mellan Ryr och Uddevalla, ännu ej inkopplad, den 4 april 2023.

I Uddevallas utkant löper järnvägen parallellt med riksväg 44.

På väg in i Uddevalla den 23 februari 2021. T.v. Bohusbanans spår från Göteborg.

Samma plats från andra hållet. Vi kör ut mot Ryr på f.d. UVHJ, och t.h. går Bohusbanan mot Göteborg.

På väg in i Uddevalla ganska precis 10 år tidigare, den 21 januari 2011.

Uddevallas stationshus, liksom övriga stationshus längs Bohusbanan, ritades av SJ:s chefsarkitekt Folke Zetterwall och uppfördes 1903. T.h. Västtrafiks X12 3219, som vi åkte linjekännedom med.

Framme i Uddevalla på eftermiddagen den 4 april 2023. Här bytte vi lok med kollegorna som hade växlat där, eftersom vi behövde en fungerande "DPM" (dieselmotor) för växlingen i Uddevalla hamn. Nytt "åkdon" blev 243.123, faktiskt första gången jag stötte på detta lok sedan det levererades år 2022. Det finns några små skillnader jämfört med övriga "Vectroner", bl.a. har det elhissar till solgardinerna.

Uddevallas ände mot Strömstad. T.v. ankommer en X12:a därifrån och t.h. ligger Blå Tåget Jernbanors verkstadsområde. Bakom X12:an t.v. anas f.d. motorvagnsstallet till den smalspåriga Lelångenbanan (ULB), som lades ner 1964.

Infarten till Uddevalla från Strömstad i samband med en rundgång den 23 februari 2021.

På väg ner från Uddevalla C mot hamnen den 4 april 2023. Plankorsningen Varvsporten i bakgrunden är problematisk; den har endast ljud- och ljussignalering, och det sker dagligen att vägtrafikanterna kör mot rött, så även bilen som anas i bild...

Bohusbanan

Den 12 mars 2019 passade jag på att åka linjekännedom en bit på Bohusbanan, på väg till en kurs i Kungälv. Här svänger vi av i Olskroken upp mot Marieholmsbron.

Marieholmsbron (egentligen två enkelspårsbroar) leder över Göta älv till Hisingen både Bohusbanan och Göteborgs hamnbana. Denna, kallad Södra Marieholmsbron, stod klar 2016.

På Göteborg-Kville delar sig banan; t.v. ses själva bangården och Hamnbanan ut mot Skandiahamnen; vi fortsätter t.h. nordväst på Bohusbanan.

Bohusbanan mellan Göteborg-Kville och Säve.

Försignalen till Säve.

Säve är idag endast en mötesdriftplats, men stationshuset står ännu kvar. SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall valde en speciell stil för stationshusen längs Bohusbanan.

Försignalen till Ytterby står strax söder om...

...Bohusbanans stiliga bågbro över Nordre älv.

På väg in till Ytterby. Även här står stationshuset kvar.

Göteborgs hamnbana

Norra Marieholmsbron, är den äldre av de två broarna över Göta älv. T.v. anas den södra, som stod klar 2016. T.h. ses spåret som ansluter till f.d. BJ i Göteborg-Marieholm.

Södra Marieholmsbron åt andra hållet på morgonen den 27 juni 2019.

Rundgång på Göteborg-Kville på kvällen den 30 december 2022. Vi hade hämtat en 931:a (Vossloh G6) i Värö, och skulle nu fortsätta till "Kolonin" på Sävenäs.

Efter jul- och nyårsledigheten var det ganska direkt dags för mig att inleda 2021 års loktjänst med att åter åka till Göteborg och "Södra-upplägget", denna gång för att vara förarlots åt en nyexaminerad förare. Här ses vårt ekipage med 243.104 Werner i spetsen på Göteborg-Kville i arla morgonstund kl 02:39 den 13 januari 2021.

Förbigång på Göteborg-Kville lite drygt ett år senare, den 27 januari 2022.

Den 8 april 2021 körde jag tåg 47950 från Värö till "Kville". Där stannade jag vid mellansignal G 716, en högerplacerad huvuddvärgsignal som förekommit i flera OSPA A-händelser. Den saknar korrekt pilskylt och jag upplevde också att det först inte var helt självklart att just denna signal var slutpunkten för min tågfärd. Som ledamot i den nationella OSPA-gruppen är det av extra värde för mig att få uppleva dessa problemsignaler i egen loktjänst; erfarenheterna är viktiga att ha med i analysarbetet.

Stopp ut mot hamnbanan "på Kville" den 27 januari 2022.

Här fick jag vänta en stund på ett tågmöte. Hamnbanan är till stor del enkelspårig, och hårt trafikerad. Under tiden passade jag på att föreviga hela mitt tågsätt.

Infarten till Göteborg-Kville från Hamnbanan.

Mellan Sannegården och Kville löper banan intill Lundbyleden.

Samma plats åt andra hållet den 20 september 2022. I fonden ses Göteborgs nya landmärke Karlatornet under byggnad.

Här vid Sannegården, fanns förr en större bangård, som idag är reducerad till endast ett spår... Verkstadsbyggnaden t.v. huserade tidigare Chr. Olssons godsvagnsverkstad, som jag besökte flera gånger under min tid vid Nordwaggon.

Sannegården från andra hållet. I bakgrunden reser sig Ramberget över nejden.

Mellan Kville och Pölsebo höll Trafiket som bäst på att bygga ett nytt dubbelspår i tunnel, när jag körde till Skandiahamnen den 27 januari 2022.

Här i Pölsebo går banan över en bro och in i Hamnbanans enda tunnel. T.h. den f.d. kvarnen som sedermera byggdes om till bostäder.

I Pölsebo har man fin utsikt över Eriksbergsområdet genom sidofönstret.

Pölsebo bangård österifrån den 27 januari 2022.

Pölsebo bangård västerifrån den 27 juni 2019. I bakgrunden ses Eriksbergsvarvets stora kran.

Hamnbanan har delvis byggts ut till dubbelspår, som här mellan Skandiahamnen och Pölsebo.

Gränsen mellan driftplatsdelarna Pölsebo och Göteborg Skandiahamnen går här, vid mellansignal G 852. I bakgrunden anas frontljustriangeln på ett av ProTrains Gravita-lok, som används i växlingen på uppdrag av Göteborgs hamn.

Petroleumindustrin är synnerligen närvarande på den här delen av Hisingen. Här passerar jag plankorsningen Oljevägen på eftermiddagen den 27 januari 2022.

I princip samma ställe, 2.5 år tidigare, den 27 juni 2019.

Lokuppställningen i Skandiahamnen den 20 september 2022. Närmaste växlingsdvärgsignalen G 833 har figurerat i flera OSPA A-sammanhang.

Framme i Skandiahamnen på eftermiddagen den 27 januari 2022. Här lämnade jag över vagnarna till ProTrain. Därefter växlade jag loket till ett avgångsspår, och körde tillbaka till Hallsberg med loket.

Same same, but different! Den 20 september 2022 följde jag upp en lokförare i trafiksäkerhetstjänst i ett annat First Row-tåg, även denna gång med ett "Flix-lok" som dragare. Här har vi nått Skandiahamnen.

Skandiahamnens bangård den 27 juni 2019.

Körtillstånd för min "lokgång" 61154 i Skandiahamnen den 27 januari 2022.

Den 27 juni 2019 passde jag på att kombinera ett farligt gods-stickprov med tågkörning från Skandiahamnen i Göteborg ner till Malmö, tillsammans med min chef BN. Loket för dagen var 241.006 Calrissian.

Västkustbanan

Västkustbanan angör Göteborg C från Gubbero i en båge på en viadukt, som tangerar Skansen Lejonet.

Gubbero från Olskroken den 27 juni 2019. T.h. spåret till/från Göteborg C.

Gubbero från Olskroken den 28 december 2020. Här får godstågen i allmänhet vänta på passerande persontåg.

I Almedal ses t.v. resterna av Lyckholms bryggeri och i bakgrunden tornar en av Lisebergs berg-och-dalbanor upp sig över tunnelmynningen till Gårdatunneln.

Körriktningsbyte på ETCS/STM-testkörning i Almedal den 28 maj 2019.

Almedal på sydgång den 28 december 2020. Här svänger Kust-till-kust-banan mot Kalmar av t.v.

På väg in i Almedal söderifrån den 23 februari 2016. Ett av CFL cargos godståg ankom samtidigt i backen ned från Mölndals övre.

Den 8 april 2021 körde jag tåg 47950 från Värö till Göteborg-Kville. Det var faktiskt första gången jag körde ett av Södra-tågen helt själv! Eftersom jag var närmare fem timmar försenad, stämde ju inte spårkapaictetstillgången riktigt, därför fick jag bl.a. vänta en stund i Mölndals nedre på att det skulle bli ett ledigt spår på Kvillebangården i Göteborg. På grund av bygget av Västlänken, järnvägstunneln under Göteborg, var den direkta förbindelsen mellan Västkustbanan och Västra stambanan bruten, och tågen däremellan behövde vända på annan plats. För godstågens del var det oftast Göteborg-Kville.

Här i Mölndal börjar storstaden göra sig påmind. Här finns god anslutning med Göteborgs Spårvägars spårvagnar och bussar.

Möte med en "Kungsbackapendel" strax söder om Mölndals nedre.

Ledsgård söderut den 27 juni 2019.

I Kungsbacka vänder pendeltågen från Göteborg.

Vectron-loket 193 970 (sedermera 243.222) i Lekarekulle den 7 november 2016, där vi fick stå åt sidan och släppa förbi ett av SJ:s snabbtåg.

Den 28 december 2020 var jag körlärare åt en av våra nyanställda i tåg 46701. Här har vi fått "stå åt sidan" för förbigång i Lekarekulle. Dragkraft var 243.118 Kruckenberg.

Möte med ett södergående timmertåg i Frillesås.

Norr om Frillesås har man på sydgång en fin utsikt över havet.

Framme i Värö med gt 46701 på eftermiddagen den 28 december 2020. Här vidtog sedan inväxling till Södra Cells pappersbruk.

På väg in i Värö på dagen en månad senare, den soliga 28 januari 2021. På "BV-sticken" stod en av Infanords liftmotorvagnar.

Min förarelev har här dels fått tillstånd att passera mellansignal Vrö 63 i "stopp" för att kunna dra fram fordonssättet så pass att kollegan som hade växlingen i Värö kunde koppla på sitt T43-lok i andra änden. Dels hade eleven bytt till DPM-driftläge, alltså bytt till dieseldrift med "aktersnurran".

Väl inne på överlämningsbangården växlade vi undan "Vectronen", och kollegan gick runt med T43:an, inför inbackning till Södra Cells pappersbruk.

På årets näst sista dag år 2022 stod åter loktjänst på dagordningen. Dock blev det inte riktigt som det var planerat. Ursprungligen skulle jag ha kört en X80-transport från Nässjö till Västerås, men den blev inställd med kort varsel. Istället fick jag åka pass till Göteborg, och där ansluta till kollega JZ, som körde en "lokgång" från Hallsberg till Värö. Väl där, lämnade vi en "Vectron" och tog med oss "G6:an" som stod där. Notera kontaktledningen på spår 11-12 t.v.; inom kort skulle den komma att spänningsättas, och detta innebar en hel del förbättringar för oss.

På morgonen den 4 april 2023 begav jag mig till Värö för uppföljning av en förare, och verksamheten i allmänhet. Innan vi växlade ut till spår 1 i Värö, fanns det lite tid för samtal med lokala växlingspersonalen. "Växelhoj" denna dag var 931.085 Järven. Dieselmotorn på vårt Vectron-lok fungerade inte, ej heller var kontaktledningen ännu spänningssatt, alltså behövde vi lite assistans.

I Värö ses den gamla järnvägsbron t.h. om nuvarande sträckning.

Strax norr om förgreningspunkten har en ny godsbangård byggts, som ersättning för den som försvinner i och med tunnelbygget.

I Varberg tar dubbelspåret vid igen. Här möter vi ett södergående godståg från Värö bruk vid den punkt där Viskadalsbanan viker av mot Borås.

I norra delen av Varbergs driftplats pågick arbetena med tunnelnedfarten (t.h.) som bäst den 8 april 2021.

Uppehåll i Varberg med Vectron-loket 193 970 i samband med en examinationstur. Jag tog naturligtvis tillfället i akt att avporträttera loket framför det stiliga stationshuset.

Framme i Varberg den 18 oktober 2021 med en specialtransport. Vi lämnade över spårriktaren till den spårentreprenör som skulle använda den på banarbetet på Viskadalsbanan.

Varbergs station söderifrån den 23 februari 2016.

På väg in i Varberg söderifrån den 18 oktober 2021.

Den 28 maj 2019 var vädret bättre och vi fick en fin utsikt över Varbergs fästning!

Här, i höjd med försignalen till Varberg, har man normalt en fin utsikt över Varbergs fästning, men denna dag var den dold i dimman.

Utsikt över Kattegatt på väg söderut från Varberg den 27 juni 2019.

Utsikten över Kattegatt söder om Varberg var tjusig även den 18 oktober 2021!

En bit söder om Varberg vid Apelviken går banan tätt inpå havet.

Samma plats den 23 februari 2016, då dimman från havet rullade in...

Hamra den 18 oktober 2021. T.h. ses dubbelspårsbygget.

I Hamra söder om Varberg tar dubbelspåret slut. Att få till ett dubbelspår genom/förbi Varberg har varit en hård nöt att knäcka. Trafikverket bygger nu en tunnel under staden.

Infarten söderifrån till Tyllered den 8 april 2021.

Gamla banan till Falkenberg finns kvar, för godstrafikens skull. Den ansluter (här från vänster) till VKB i Torebo.

Även Falkenbergs (nya) personstation har hamnat långt från centrum.

Möte med ett av GC:s södergående godståg mellan Heberg och Falkenberg den 18 oktober 2021.

Möte med ett sydgående Øresundståg på "krysstationen" Brännarp.

På många ställen löper VKB parallellt med motorväg E6, som här, mellan Biskopstorp och Brännarp.

Vid driftplatsdelen Furet strax norr om Halmstad viker f.d. Halmstad - Nässjö Järnväg (HNJ) av år nordost.

Halmstad C söderifrån. T.h. utanför bild låg smalspåriga (1 067 mm) Halmstad östra, som utgjorde startpunkt för Halmstad - Bolmens Järnväg (HBJ). Stationshuset står ännu kvar.

Den 7 november 2016 var det dags för ett par av instruktörerna att examineras på Vectron-loket. Jag examinerade dem på STM, d.v.s. att köra med ETCS-utrustat drivfordon på bana med nationellt tågsskyddssystem (ATC). Loket skulle sedan provköras på en fiktiv Öresundsbro på Västkustbanan, varför färden gick till Halmstad. Här har vi kommit fram till Halmstad och växlar undan oss.

Infartskurvan till Halmstad. T.v. ligger uppställningsbangården.

På väg till Värö från Malmö den 8 april 2021, fick vi byta lok i Halmstad, på grund av att det södergående lokets DPM-modul inte var samarbetsvillig denna dag. För växlingen i Mörrum behövdes en fungerande "aktersnurra". Bytet gick raskt med endast en smärre försening för södergående tåg.

Möte med ett av Tågabs rundvirkeståg, draget av Rc2 ÖBB 007, i infartskurvan till Halmstad den 8 april 2021.

Den 28 maj 2019 fick jag återigen köra en av ETCS/STM-testerna med 242.502 Zurg. Denna dag körde jag från Halmstad ner till Lund via Markaryd och Hässleholm och åter upp till Halmstad via Helsingborg. Efter rasten fortsatte vi upp till Borås via Almedal strax söder om Göteborg. På den "svängen" var jag biträdesförare. Här står vi avgångsklara på Halmstad rangerbangård, intill GC Rd2 1031 och STAB T43 231.

I Eldsberga finns en av få riktningssignaler. Pilen snett t.v. indikerar att växeln ligger mot Markarydsbanan.

Eldsberga söderifrån den 23 februari 2016. T.h. ansluter Markarydsbanan från Hässleholm.

I samband med dubbelspårsutbyggnaden av VKB har flera stationer hamnat långt från städernas centrum, mycket på grund av en i mitt tycke märklig inställning till järnvägen; att den utgör en barriär mitt i staden. Hellre då dra den långt utanför eller gräva ned den i tunnel... Denna avoga inställning har delvis bidragit till att VKB fortfarande inte är dubbelspårig i hela sin längd. Stationen i Laholm kallas ibland för "Det lilla huset på prärien"...

Möte med ett sydgående Øresundståg på andra sidan åsen, i Båstad norra.

Hallandsåstunnelns södra mynning.

Förslöv söderifrån den 28 maj 2019. I bakgrunden anas tunnelmynningen.

Två bilder från Skälderviken, där banan löper direkt intill havet.

Den 23 februari 2016 åkte jag linjekännedom på Västkustbanan (VKB) från Ängelholm till Göteborg. T.h. ses Trafikverkskolans område, som ligger i direkt anslutning till Ängelholms station.

Två bilder från infarten till Ängelholm den 28 maj 2019. T.v. på den övre bilden ses Järnvägens museum och Netrails "märklin-lok" i skala 87:1. Stationshuset ses på den undre bilden, vars utsmyckning är ett typiskt exempel på hur tegelbruken i Skåne gjorde reklam för sina produkter.

I Kattarp finns ett triangelspår. På den övre bilden ses växeln som t.h. leder mot Hasslarp och Åstorp. På den undre bilden ses spåret från Hasslarp ansluta från höger.

På väg upp genom Pålsjö skog den 28 maj 2019.

I backen upp från Helsingborg C har man en hänförande utsikt över Öresund och Kattegatt.

Kort uppehåll på Helsingborg C den 28 maj 2019. Det är ju inte varje dag jag kör här, än mindre med detta smått unika lok, varför jag naturligtvis (sic!) passade på att föreviga detta.

Infarten till Helsingborg C söderifrån.

På väg in till Helsingborg söderifrån. T.v. ansluter Rååbanan från Teckomatorp och längre fram t.v. ses infarten till Helsingborgs godsbangård. Rakt fram ligger hållstället Ramlösa.

En av fördelarna med dessa lite udda körningar är att en kan få köra på sträckor som en normalt sällan kör på, som Västkustbanan t.ex. Här vid Glumslöv har man en hänförande utsikt över Öresund och Helsingborg. Inte så tokigt!

I Kävlinge svänger Godsstråket genom Skåne av t.h. mot Teckomatorp.

På väg genom Kävlinge på sydgång på kvällen den 9 juli 2016. Stationshuset till höger.

Kävlinge åt andra hållet dagen därpå.

I Kävlinge fick vi vänta på förbigång den 28 maj 2019, och tänkde då passa på att köpa glass, men tyvärr var kön i kiosken för lång och vi fick återvända till loket i outrättat ärende...

Västkustbanan mellan Lund och Kävlinge.

Västkustbanans infart till Lund är planskild med Södra stambanan, vilket är smidigt på många sätt. Nedspåret dyker ned under Södra stambanans spår och leder in till spår 1.

Markarydsbanan

I Eldsberga på VKB finns en av få riktningssignaler. Pilen snett t.v. indikerar att växeln ligger mot Markarydsbanan.

Infarten till Eldsberga från Markarydsbanan den 8 april 2021. T.v. ansluter VKB från Laholm.

Mellan Veinge och Genevad har man en vidsträckt utsikt över nejden.

Veinge f.d. station den 8 april 2021.

Bron över Lagan mellan Veinge och Knäred.

Mellan Markaryd och Knäred löper banan delvis direkt intill Lagan. T.h. i bakgrunden anas kraftverket Knäred övre.

Driftplatsen som gett banan dess namn; Markaryd.

Möte med ett av CargoNets södergående tåg, draget av El16 2214, i Markaryd den 8 april 2021.

Södra infarten till Markaryd den 18 oktober 2021.

Emmaljunga f.d. banvaktsstuga och stationshus den 8 april 2021. Orten är sannolikt mest känd för sin barnvagnstillverkning.

Mellanblocksignal Bjm L4 mellan Vittsjö och Markaryd.

Strax "norr" om Vittsjö löper banan vackert längs sjön.

I princip samma plats den 8 april 2021, när vi var på väg norrut.

Plankorsningen Porrarpsvägen mellan Bjärnum och Vittsjö.

I Bjärnum fick vi den 28 maj 2019 vänta på tågmöte...

...som bestod av ett Pågatåg.

På väg genom Bjärnum norrut den 8 april 2021.

Försignalen till Bjärnum från Hässleholm den 8 april 2021.

Strax innan man anländer till Hässleholm ser man detta imponerande spannmålsmagasin i tegel.

Hässleholms utfartsblocksignal mot Markarydsbanan den 8 april 2021.

På väg in i Hässleholm från Markarydsbanan. T.v. ansluter Södra stambanan norrifrån.

Hem Lokförarvardag

Senast uppdaterad: 2023-07-04
Webbmästare Johan Hellström
© Johan Hellström 2004-2023