Söderut

Hem Lokförarvardag

"Reset" i Katrineholm den 19 november 2008. X2000-flottan drabbades återigen av styrfel i strömriktarna, samt en del andra fel. SJ m.fl. arbetade med "Kraftsamling X 2000" för att få bukt med problemen, vilket man sedermera fick. Vårt tåg (523) fick först styrfel på nätströmriktare 1 för modul 2 i Nyckelsjön (mellan Stjärnhov och Sparreholm) och sedan i Flen fick vi styrfel på nätströmriktare 2 för modul 1. X2-drivenhetens fyra motorer är grupperade i två moduler. Får man styrfel på en modul faller den ifrån. Nu fick vi styrfel på båda modulerna, varför all dragkraft försvann. Vi kunde dock rulla till Katrineholm (där tåget ändå gjorde uppehåll) och resetta (underbar svengelska…) drivenheten där för att återfå dragkraften.

Mellan Katrineholm och Simonstorp löper Södra stambanan mer eller mindre parallellt med riksväg 55, som här, strax söder om Katrineholm den 22 april 2009.

Mellan Strångsjö och Simonstorp ligger den f.d. stationen Ändebol. Banan går på en bank över sjön Fjälaren.

Mellan Strångsjö och Simonstorp går också landskapsgränsen mellan Södermanland och Östergötland. Skyltarna på båda sidor om banan som anger detta har fallit offer för tidens tand, vilket kanske kan anans på denna bild tagen på norrgång den 5 oktober 2010.

Möte med Veolias tåg, draget av Hector Rails 141 003 Starling i Simonstorp den 26 november 2010.

Mellan Näkna och Simonstorp har man denna fina vy över sjön Övre Veckmangeln.

En bit norr om Åby, efter att man passerat Graversfors, slingrar sig banan längs med sjön Näknen. Banverket har här genomfört den s.k. "trädsäkringen", d.v.s. träd och sly närmast banan har sågats ned och röjts undan för att minimera risken för nedfallande träd som kan skada kontaktledningen. En del har upprörts över "kalhygget", men jag tycker det är riktigt trevligt när inte allt skyms av sly. T.v. syns den gamla enkelspåriga järnvägstunneln som övergavs när dubbelspåret här var klart 1960.

Tunnlarna söder om Graversfors har varit i dåligt skick. Trafikverket (tidigare Banverket) befarade att löst berg eller betongbitar kunde rasa ned på tågen. Hastigheten sattes ned till 40 km/h förbi platsen i februari 2008. Hösten 2008 åtgärdares en av tunnlarna och i mars 2009 gjordes kompletterande arbeten. Därefter höjdes nedsättningshastigheten till 70 km/h på sträckan. Förseningarna reducerades, men eliminerades inte helt. Linjehastigheten här är annars 140 km/h för tåg utan kurvöverskridande och som mest 180 km/h för tåg med kurvöverskridande, t.ex. X2. Under första halvåret 2011 åtgärdades tunnlarna och banan var avstängd under saneringsarbetena och trafiken leddes om över Nyköpingsbanan.

På väg upp genom Kolmården den 5 oktober 2010.

Morgonhimmel över infarten till Åby station, norr om Norrköping, den 6 november 2008.

Åby station den 11 januari 2007. Här delar sig banan; rakt fram fortsätter Södra stambanan mot Katrineholm (ursprungligen Östra Stambanan), och till höger viker Nyköpingsbanan av (Statsbanan Järna–Nyköping–Åby). När jag var yngre tillbringade jag somrarna i trakten. Då fanns det en cykelaffär i stationshuset (kanske finns den där än idag?) vari min första "stora" cykel införskaffades!

Den 26 november 2010 passade jag på att köra en "kompetenstur" till Linköping och åter. Under uppehållet i Norrköping med X 2000 532 passade jag på att ta en bild av manövervagnen UB2X 2519, som har fått en ny noskon på prov.

Nya tavlor "Gräns för växling" i enlighet med JTF (de nya trafiksäkerhetsföreskrifterna) i Norrköping i riktning mot Åby den 3 augusti 2009.

En medgivandetavla (den svarta kvadraten med två diagonala vita prickar som ska symbolisera signalbilden "snett höger") möjliggör dör en växlingsrörelse att passera huvudsignalen i "stopp" utan särskilt tillstånd. Tavlan förekommer inte särskilt rikligt, men i Norrköping i riktning mot Åby finns den som synes.

X 2000-tåg 543 gör uppehåll i Norrköping på sin väg mot Malmö den 29 april 2007. Främst går drivenheten X2 2022. Den här dagen började med "ett varv" på Uppsalapendeln. Sedan bytte jag av kollegan på ankommande 434 på Stockholm C. Jag körde via furneringsplattformarna på Norra Bantorget till Karlberg och åter, och sedan 543 till Linköping. Där vidtog överliggning. Dagen därpå klargjorde jag regionaltåget 218 (en X40-3) och körde det sedan till Stockholm över Nyköping. Efter rasten körde jag sedan åter "ett varv" på Uppsalapendeln. Sedan avslutades dagen med att jag körde ut det tåget till Hagalund.

Tyvärr drabbades X2-tågsätten av onormalt mycket tekniska störningar (s.k. styrfel i strömriktarna) under hösten-vintern 2007-2008, varför man aldrig visste hur långt man skulle komma när man hade en X2-tur. Man kom oftast fram, men sällan utan att behöva stanna en eller flera gånger på vägen för s.k. reset av tågets huvuddator. SJ analyserade problemen tillsammans med teknisk expertis. Ett av huvudfelen visade sig då vara en viss typ av diod (s.k. snubber) som sedermera byttes ut. Tyvärr dalade X2-tågsättens tillförlitlighet kraftigt även under hösten 2008. Styrfelen dök upp igen, men även andra fel drabbade tågen. Min högst personliga uppfattning är att SJ länge har försökt att möta den ökade efterfrågan på tågresor genom att utnyttja X2-tågsätten ännu hårdare. Det har dock medfört att tågen slitits ännu mer och att det oplanerade underhållet därmed blivit mer omfattande. Sedan våren 2009 har SJ gjort en kraftsamling för att komma till rätta med problemen och ett tag verkade det som att X2:orna åter fungerade tämligen störningsfritt. Hösten 2009 återkom dock en del fel, inte minst styrfelen, och SJ:s analysarbete fortsatte. Idag (2011) har man fått en hyfsad tillgänglighet på X2:orna, men än har man inte löst alla problem.

På väg in till spår 7 på Norrköping C den 22 januari 2010.

Norrköping C mot Fiskeby den 19 november 2008. En Östgötapendel är på väg in. Järnvägen gör en krok runt Norrköping, varför tåg söderut först kör norrut en bit, innan banan viker av åt sydost. Backen upp mot Fiskeby är ökänd bland lokpersonalen, särskilt vid halt väglag, t.ex. under höstens lövhalkeperiod.

Broarna över Motala ström i Fiskeby är imponerande, tycker jag.

En bit bort ligger en s.k. "nollsektion", alltså en spänningslös sektion i kontaktledningen. Den signaleras med nedkopplningstavlora och senast vid tavlan måste drivmotorströmmen vara frånslagen, annars uppstår ljusbåge och risk för att kontaktledningen bränns av och rivs ned. Efter att dåvarande Banverket (idag: Trafikverket) idkat s.k. trädsäkring fick vi dessutom en vacker utsikt över Motala ströms utlopp i sjön Glan.

Möte med Östgötatrafikens nya pendeltåg X61 på provtur mellan Fiskeby och Kimstad den 26 november 2010.

Banarbetet och spårbytet mellan Fiskeby och Kimstad fick ovanligt stor uppmärksamhet efter den tragiska olyckan i Kimstad på kvällen den 12 september 2010 då ett X 2000-tåg kolliderade med en traktor. En person avled senare av skadorna. Tjocka rubriker hävdade att lokföraren hade kört för fort och massmedia hade som vanligt (?) svårt för att ta reda på saklig och nyanserad fakta. En hastighetsnedsättning till 70 km/h fanns förbi banarbetet ca tre kilometer från driftplatsgränsen i Kimstad, men inte vid själva olycksplatsen. Efter uppröjningen i Kimstad sänkte man hastigheten till 40 km/h förbi hela banarbetet, ca 14 kilometer, tills arbetet var avslutat. Den 17 september 2010 passerade jag ett makadamtåg en bit öster om Kimstad.

Möte med en Östgötapendel-X14 vid Kimstads nyöppnade station den 26 augusti 2009.

Mellan Kimstad och Norsholm kan man än idag ana banvallen t.v. där den smalspåriga Norra Östergötlands Järnväg gick.

Norsholm den 3 augusti 2009. Här korsar Södra stambanan Göta kanal på en öppningsbar bro. Brosignalen visar fast vitt sken, vilket innebär att den rörliga bron är i kontroll och kan passeras.

Det är inte svårt att se vad rallarna använde som riktmärke när de byggde Östra Stambanan sista biten in mot Linköping i början av 1870-talet! På morgonen den 30 mars 2010 fick jag vänta en stund vid infartsignal 121 till Linköping C innan jag fick köra in till plattform.

Linköping C den 4 april 2009. I X 2000-trafiken byter lokförarna från Stockholm, Linköping och Malmö normalt av varandra här.

Fullt hus på Linköping C den 22 januari 2010. Fr.v. X 2000 523 på väg mot Malmö, X 2000 524 ("felvänt" med drivenheten X2K 2040 i "norr") på väg mot Stockholm, Östgötapendeln 8721 på väg mot Mjölby samt 226 som strax efter 524 avgång avgick mot Gävle via Nyköping och Stockholm.

X 2000 526 rullar in på Linköping C den 14 september 2011. Jag bytte av kollegan från Malmö och körde vidare tåget till Stockholm.

Framme i Linköping med X 2000-tåg 533 den 15 november 2009, på dagen 19 år sedan jag inledde min (avlönade) järnvägsmannabana som konduktör på Roslagsbanan. Tåget blev ca 5 minuter sent, mest på grund av en sen anslutning i Norrköping, men jag hade också fått styrfel på en modul och det passade ju bra att resetta den i Norrköping. I Linköping vidtog fyra timmars kvartstid innan det bar av hemåt med 542.

I SJ:s personallokaler i Linköping finns denna lilla trevliga utställning som på ett enkelt sätt skildrar järnvägens historia i Linköping. Det är viktigt att man inte glömmer bort historien i dagens verksamhet.

Vad kan man hitta på när man har tre timmars uppehåll med kvartstid i Linköping en söndag? Jag gjorde en utflykt till Malmslätt och besökte Flygvapenmuseum. Bland det mest intressanta fann jag utställningen om DC-3:an som sköts ned över Östersjön 1952 av sovjetiskt jaktflyg. DC-3:an bärgades 2004 och finns nu utställd på museet.

Malmslätt var tidigare en station och den 16 februari 2010 passerade jag den på väg från Jönköping. Stationshuset från 1902 i jugendstil ritades av SJ:s chefsarkitelt Folke Zetterwall. Sedan 1968 stannar inga persontåg här längre.

"Stopp" in i Vikingstad den 11 januari 2007. Jag var på väg upp med X 2000 526 och kom ikapp en av Banverkets elmotorvagnar, som först här kunde växlas undan.

Sya f.d. station den 29 april 2009.

VIDA kör en del egna timmer- och trävarutransporter. Ett eget lok har man, TMZ 1406, som jag mötte den 29 april 2009 strax utanför Mjölby.

Spetsvändning med X2-provkörning i Mjölby den 27 april 2010. Här gick jag, som många andra, min lokförarutbildning. T.v. en Östgötapendel mot Norrköping. Om några år kommer den även att köra till Motala. Vi kom österifrån på Södra stambanan och skulle nu fortsätta norrut mot Hallsberg. Vi följer mer på denna avstickare!

Mellan Mjölby och Motala bygger man ett synnerligen efterlängtat dubbelspår. Första delen till Skänninge beräknas vara klar i december 2010.

Möte med godståg på Motala C den 27 april 2010. Normalt kör vi inte här, men vi kan bli omledda denna väg vid större trafikstörningar, t.ex. När jag jobbade på Citypendeln resp. DB Regio hände det att jag körde hit med fordon som skulle till Motala verkstad.

Åsbro den 27 april 2010.

Vid Skymossen söder om Hallsberg delar sig banan. T.v. leder banan direkt till rangerbangårdens infartsgrupp och till höger leder den till personbangården.

Åter till Södra stambanan. På förmiddagen den 29 april 2009 ville inte hjälpkraften längre på X 2000-tåg 524. I Boxholm var det färdigåkt och resenärerna fick byta tåg. Senare under dagen körde jag dit med ett ensamt Rc-lok för att bogsera det trasiga tågsättet till Hagalund. På bilden är det kopplat och klart, bromsprov är gjort och jag ska strax köra iväg. Loket har skruvkoppel och sidobuffertar och X2:an har automatkoppel typ Scharfenberg. För att kunna koppla ihop de två används ett s.k. övergångskoppel.

Den 4 april 2009 passerade jag Gripenbergs slott (t.v. i bild uppe på höjden) med ett extratåg till Kristianstad. Det är Sveriges största träslott, uppfört i barockstil under 1660-talet. Byggherre var fältherren och greven Carl Gustav Wrangel.

Den 11 januari 2007 passerade jag Gripenbergs slott från andra hållet när jag körde X 2000 526 från Malmö till Stockholm.

Vintern 2009-2010 sattes den svenska järnvägen på hårt prov. SJ beslöt att reducera trafiken och X 2000-tågen ersattes delvis av andra tågtyper. Så skedde bl.a. för X 2000-förbindelsen mellan Stockholm och Jönköping. Här ses X40 Z5 3716 i Nässjö den 16 februari 2010, närmare 45 minuter försenat.

Jönköping C på morgonen den 29 augusti 2006. Vårt X 2000-tågsätt, med drivenheten X2 2024 i spetsen, står redo för avfärd mot Stockholm över Nässjö. Närmare tio års hård tjänstgöring har satt sina spår på drivenheten… Kurskollegan BM och instruktionsföraren OV betraktar ombordstigningen i väntan på avgång.

X40 3316 på Jönköping C på kvällen den 15 februari 2010. X 2000-tåget är ersatt med en X40. Just denna enhet hade dessutom blockbromsen avstängd, varför största tillåtna hastighet var sänkt från 200 till 160 km/h, p.g.a. sämre bromsverkan som i sin tur inte medgav den högre toppfarten. Att försöka hålla jämna steg med en X 2000-körplan med ett långsamtgående fordon var inte så lätt, och en halvtimmes försening blev resultatet. Det i sin tur resulterade i att nattvilan "sprack" och tåget norrut fick avgå sent morgonen därpå.

Alvesta är Smålands andra stora järnvägsknut, efter Nässjö. Här korsas Södra stambanan av Kust-till-kust-banan (Göteborg-Kalmar). Som det anstår en ort med stark järnvägsanknyning står ett ånglok uppställt vid stationen.

Natten mellan den 1 och 2 augusti 2010 hade jag jour. Det var återigen dags att hämta en trasig X2:a (jfr. ovan). Denna gång gick färden till Älmhult, närmare 50 mil från Stockholm. X 2000 538 hade fått fel på tågvärmesäkringen på söndagseftermiddagen och kom inte längre (utan tågvärme fungerar inte strömförsörjningen på tågsättet). Färden ned med hjälploket började i Hagalund strax efter midnatt och tog knappt fem timmar. Här ses ekipaget ihopkopplat och redo för avfärd norrut. I Mjölby kom en kollega och bytte av mig, något som jag var mycket tacksam för, eftersom jag vid det laget var ganska trött!

Det är något visst med att möta våren i Skåne! Här passerar jag kilometer 524 mellan Hästveda och Mosselund (mer känt som Ballingslöv) den 4 april 2009.

Vi tar och svänger av från Södra stambanan i Hässleholm och vänder blicken österut. Den 4 april körde jag ett SJ-Eventtåg till Kristianstad. Här möter vi ett av DSBFirsts Öresundståg i Attarp.

Två bilder från en underbar vårdag på Kristianstad C. På den övre bilden lämnar ett av Skånetrafikens pågatåg, utgörandes av en inhyrd Reginamotorvagn, stationen för sin färd mot Helsingborg. På den undre bilden ses chartertåget, bestående av X2-tågsättet 14 (drivenhet X2 2014 med tillhörande vagnar) inför avgång. Invid stationen står den ståtliga Heliga Trefaldighetskyrkan i renässansstil. Den danske kungen Christan IV lät uppföra den under åren 1619 till 1628. Staden grundades 1614 men fick stadsprivilegier först år 1622.

Åter på Södra stambanan. "Krysstationen" Dammstorp mellan Örtofta och Eslöv i Skåne passeras i god fart den 26 maj 2007.

Malmö C den 4 december 2006. Tidigare körde vi stockholmsförare X 2000 hit, men det upphörde i princip sommaren 2007.

Malmö C på kvällen den 10 januari 2007. Jag har just ankommit med X 2000-tåg 545, något försenad. Drivenheten denna kväll var X2K 2037, f.ö. den första "driven" jag körde själv efter uppkörningen i början av december 2006.

Ännu en bild från Malmö, tagen den 23 maj 2007. Jag har just klargjort tågsätt 5 (X2 2005 med tillhörande vagnar), som strax ska växlas ned till plattform för att sedan utgöra X 2000-tåg 526 mot Stockholm. T.v. skymtar en Nordwaggon-vagn.

Hem Lokförarvardag