X1

SL Pendeltåg Hem

X1 3099 sist i tåg mot Märsta passerar X1 3040 på reservspåret på Stockholm C den 17 april 1998. Enheten stod länge avställd i Älvsjö och användes som reservdelsförråd och skrotades slutligen i juni 2004.

X1:orna har under 40 år utgjort stommen i pendeltågsflottan sedan trafikstarten i maj 1968. Idag utgör de en dryg tiondel av hela flottan, räknat i "X1/X10-ekvivalenter", som SL så fint uttrycker det, d.v.s. att en X60 motsvarar två X1/X10-enheter. Det finns inget järnvägsfordon i Sverige som har presterat så mycket som X1, varken när det gäller kilometer eller antal passagerare. De har haft en hel del driftstörningar genom åren, delvis beroende på "dumsnålhet" vid konstruktionen. Efter ett antal ombyggnader under framför allt 1980-talet är de förhållandevis driftsäkra idag, trots hårt slitage och minimalt underhåll. Under min tid som lokförare vid Citypendeln kände jag mig alltid tryggast när jag körde X1. Dessutom tycker jag att de var mycket roligare att köra än X10:orna, inte minst eftersom det var mer ”hantverk” att ”spaka” en X1:a, jämfört med den modernare X10:an.

I och med att nya pendeltåget X60 har levererats, har nu turen kommit till X1:orna att skrotas. Takten har styrts av fordonsbehovet och av X60-tågens driftsättning. X1:orna har dock behållits väldigt länge, inte minst med tanke på att det nu är fem år sedan den första X60-enheten levererades. SL och Stockholmståg beslutade att behålla 20 enheter även över vintern 2009/2010. Sannolikt tas den sista X1:an ur trafik någon gång under 2010, men helt säker kan man ju inte vara... En epok har då gått i graven. Min personliga uppfattning är att (minst) en X1:a måste sparas åt eftervärlden i trafikdugligt skick. Det återstår att se hur det blir med det, men i skrivande stund (april 2010) förefaller det inte helt omöjligt. Nynäshamns Järnvägsmuseum har uttalat ett intresse för att ta hand om en eller två enheter, men platsfrågan måste lösas först. Det är inte helt enkelt att härbärgera 50-100 meter X1-tåg.

Den 3 juli 2009 fick Spårvägsmuseet i alla fall leverans av en del av X1-B 3020. En "torso", bestående av förarhytten och en del av salongen bakom, har ställts upp på museet. Läs mer på Spårvägsmuseets blogg eller titta på denna YouTube-filmsnutt.

I princip har inga X1:or tursatts som trafikfordon sedan sommaren 2008. Av och till har de dock tursatts i insatstågsomlopp. 30-talet enheter behölls över vintern 2008/2009 och 20-talet enheter även över vintern 2009/2010 som strategisk reserv. I juni 2010 var 15 enheter kvar som trafikreserv (X1 3005, 3008-3009, 3011, 3019, 3040, 3046-3047, 3061, 3067, 3081, 3085, 3088, 3090 samt 3094), en var avställd (X1 3016) och två var slopade inför skrotning (X1 3084 och 3096). Exakt vilka enheter som kommer att skrotas avgörs i anslutning till att skrottransporten ska ske, beroende på status bland de enheter som är kvar vid det aktuella tillfället (se vidare nedan). Fyra X1-enheter har stått uppställda på Stockholm C som ett extra reservtågsätt, utöver ordinarie reservtågsätt, som numera oftast utgörs av X10. I och med tågplaneskiftet i mitten av december 2009 körs inga X1:or planenligt i några omlopp, men de kommer allt som oftast till användning som ersättning för X10 eller X60. Till dessa kommer X1 3013 och 3037, som är sålda till Bombardier och används för testkörningar med det nya signalsystemet ETCS/ERTMS.

Det finns vid det här laget egentligen mer än tillräckligt med X60 för att kunna ersätta alla X1:or (och tidigare X420). En tanke var att X1 bara skulle användas i insatståg från och med april 2007, men fortfarande är de ingen ovanlig syn, även i stomtågen. Den ”bortre parentesen” för X1:ornas insats har skjutits upp flera gånger, nu senast till våren 2010, närmare 43 år efter att pendeltågstrafiken med X1 inleddes. Det återstår väl att se om det verkligen blir så… I första hand har man skrotat de enheter som bedömts vara i alltför dåligt skick, samt de s.k. omriktarvagnarna, alltså de enheter som förseddes med statisk omriktare och motorventilatorer på 1990-talet. Man har motiverat beslutet med att visserligen är roterande omformare dyrare att underhålla, men enklare. Omriktarvagnarna kändes enklast igen på de långa ventilationsschakten.

Vägen till den yttersta växeln…

I juni 2004 skrotades enheterna 3050, 3099 och 3100. Enheterna var så pass skadade att det inte var lönt att sätta dem i stånd igen. X1 3050 hade skadats vid en transformatorbrand i Toresta mellan Bro och Bålsta tidigare under våren. 3099 hade stått avställd som reservdelsförråd sedan början av 2002 och hade "slaktats" på vitala delar. 3100, slutligen, skadades den 19 mars 2004 när ett tjänstetåg kolliderade med stoppbocken på vändspåret i Kungsängen. Enheternas vagnar delades i halvor för att passa på lastbilsflaken. Transporterna gick till Gladökvarn där enheterna skrotades.

Den 25 april 2006 drogs 3035, 3041, 3042, 3079 och 3086 av Tågabs Rc2 008 från Älvsjö f.v.b. Nykroppa. En bild innan avgång från Älvsjö finns i Postvagnsarkivet på Tydal.nu. Den andra transporten av X1 till Nykroppa skedde den 11 augusti, då enheterna 3024, 3053, 3068 och 3089 kördes till Kristinehamn för att senare dras upp till Nykroppa. Den tredje transporten av X1 till Nykroppa skedde i slutet av oktober och i början av november, då enheterna 3003, 3015, 3017, 3038, 3045, 3051, 3054, 3072 och 3074 kördes till Kristinehamn för att senare dras upp till Nykroppa. I december 2006 kördes 3018, 3021, 3064, 3083, 3093, 3103 samt 3104 till skrot.

Näst på tur stod 3023, 3027, 3030, 3057 (skadad strömavtagare), 3092 och 3097. Dessa ställdes upp i Hagalund i slutet av januari 2007 i väntan på transport till Nykroppa. Även 3026, 3062 och 3071 dömdes ut av Euromaint och slopades i väntan på skrot. I samband med att samtliga X10:or togs ur trafik p.g.a. brister i dokumentationen kring hjul- och boggiunderhållet kom dock 3023, 3030 och 3097 till heders igen. 3030 ställdes åter av i Hagalund och transporterades i början av mars tillsammans med 3027, 3062 och 3092 till Nykroppa. I mitten av mars slopades 3039, 3058, 3073, 3075 och 3087, vilka ställdes upp i Hagalund tillsammans med 3026, 3057 och 3071. I början av april kördes så 3026, 3058, 3071 och 3073 till Nykroppa och efter påskhelgen 2007 kördes 3039, 3057, 3075 och 3087 samma väg.

Mer glädjande var att ett par X1:or (3060 + 3067) fick en udda tjänstgöring, där de fick rycka in för Inlandsbanans räkning i trafiken mellan Östersund och Åre under Alpina VM i Åre. Enheterna återvände till Stockholm efter att evenemanget avslutats och ställdes inledningsvis upp i Hagalund, men återfördes i mitten av mars till Älvsjö och sattes åter i trafik.

I mitten av april slopades ytterligare 7 enheter; 3012, 3014, 3044, 3049, 3069, 3076 samt 3095 ställdes av i Hagalund. I slutet av april slopades även 3002. På kvällen den 30 maj 2007 var dags igen: 3014, 3049, 3069 och 3095 kördes iväg till Nykroppa. Knappt en vecka senare, den 5 juni 2007, kördes så 3002, 3012, 3044 samt 3076 till Nykroppa. Man hade nu kommit dithän att det inte längre fanns några självklara enheter att skrota. Tidigare hade man slopat de sämsta enheterna, eller skapat bra enheter genom att byta ut de dåliga delarna mot bra delar från i övrigt mindre bra enheter (låter det krångligt?). Statusen på de kvarvarande X1:orna var alltså god!

I augusti 2007 ställdes 3055 av i Hagalund p.g.a. sprickor i boggierna. Den användes för brand- och evakueringsövningar under hösten (se bild längre ned). När övningarna var avslutade 2008 skrotades enheten. 3078 ställdes av p.g.a. trasig omriktare. I september ställdes även 3005 av efter att man konstaterat boggisprickor även på den men 3005 sattes åter i trafik under andra halvan av september. Efter en ”fågelsmäll” i Älvsjö (en fågel kommer för nära kontaktledningen och orsakar överslag som i sin tur orsakar avbränd kontaktledning) utbröt en mindre brand i taket på 3001, som därefter ställdes i Älvsjö i väntan på en ny huvudtransformator. I mitten av november 2007 gav SL Teknik klartecken till Euromaint i Älvsjö att börja plocka reservdelar från X1 3001. I slutet av november föll så bladet från munnen; skrotningsbeslut fattades för 3001, 3055 och 3078. Den 5 december 2007 kördes så 3001, 3078 och 3080 till Kristinehamn f.v.b. skroten i Nykroppa. Under andra hälften av december 2007 ställdes 3031 och 3098 av i väntan på skrot.

I januari 2008 slopades även 3102. Den 18 januari 2008 kördes X1 3031, 3098 och 3102 till skroten i Nykroppa. I början av februari gjorde uppgifter gällande att 3010 och 3043 skulle stå på tur för skrotning. Den 5 mars 2008 drogs X1 3010 och 3070 till Kristinehamn av X10 3119 + 3165, f.v.b. skroten i Nykroppa. Den 16 april 2008 kördes 3007 och 3055 till skrot. I mitten av maj 2008 slopades 3036, 3037 och 3043. 3036 kördes till skrot i slutet av maj. 3037 har sålts till Bombardier Transportation för att även den användas för ERTMS/ETCS-testkörningar. 3043 har sålts till Norrköpings kommun, som har använt enheten för räddnings- och evakueringsövningar. Den drogs till skrot den 22 november 2008. Den 19 december 2008 drogs 3060 till skrot.

Under vintern och våren 2008-2009 har X1:orna använts flitigt i trafiken. Därför har det dröjt med vidare utskrotningar. I april 2009 slopades 3020, 3025 och 3065. Den 5 juni drogs 3020 och 3025 till skroten Nykroppa. En del av X1-B 3020 har bevarats av Spårvägsmuseet. Efter semesteruppehållet under sommaren 2009 har X1:orna nu kommit tillbaka i tjänst. I slutet av augusti beslöts att åtta enheter ska skrotas. De ska först tömmas på viktiga reservdelar innan de körs iväg till Nykroppa. Den 11 september, onekligen ett ödesmättat datum, kördes 3023, 3032, 3056 och 3097 till skrot. I mitten av september 2009 slopades 3004 och 3034 och i slutet av samma månad slopades 3066 och 3101. Den 10 oktober 2009 kördes 3004, 3034, 3066 samt 3101 till skrot.

Även under vintern och våren 2009-2010 har X1:orna använts flitigt i trafiken, trots att de nu inte längre tursätts i ordinarie omlopp. SL har hittills avvaktat med vidare skrotningsbeslut. I mars 2010 togs 3065 till heders igen. I stället ställdes 3016 av som, till synes, reservdelsförråd. I maj slopades 3006, 3065 och 3082 inför skrotning. Den 18 maj 2010 kördes 3006, 3065 och 3082 till skrot. I mitten av juni slopades 3084 och 3096.

Mer att läsa:

Beskrivning av pendeltåget X1

Jag har skrivit en artikel om X1:orna (X1 - problembarn och banbrytare) i Svenska Järnvägsklubbens (SJK) tidskrift Tåg nummer 12/2001 och en (40 år med pendeltåget X1) i Svenska Motorvagnsklubbens tidskrift Motorvagnen nummer 2/2007.

I boken Svenska Elmotorvagnar (SJK skriftserie nr 76) av Tore Nordin finns också ett utförligt kapitel (Lokaltrafik i Stockholmsområdet) om X1:orna och dess föregångare resp. efterföljare.

Boken Pendeltåg i stockholmsområdet av Arne Hällqvist, utgiven på Trafiknostalgiska förlaget, beskriver initierat pendeltågstrafikens utveckling och jag rekommenderar boken varmt!

Jan Lindahl har på sin hemsida publicerat en mängd bilder av SL:s pendeltåg, inte minst X1:orna.

X1, från 3001 till 3104

Här nedan följer en X1-exposé, mer eller mindre i nummerordning. I möjligaste mån presenteras varje enhet med minst en bild, och det hade inte varit möjligt utan hjälp från andra fotografer och institutioner, eftersom flera enheter försvann ganska tidigt. Jag vill varmt tacka alla som bidragit med bilder eller uppgifter till denna sida! Foto där ej annat anges: © Johan Hellström.

X1 3001 en strålande julidag 1970 på Södertälje Södra. Foto: © Lennart Malmsten. Även på denna bild ses X1 3001 i originalskick, några dagar innan pendeltågstrafiken drog igång.

Sommaren 2000 gick det inte många pendeltåg, p.g.a. Citypendelns inledande problem med verksamheten. Här har jag dock lyckats fånga "Ur-X1:an", 3001, passerandes Hagalund den 1 juni 2000.

Ett södergående pendeltåg med X1 3001 i spetsen bromsar in vid Solna den 23 augusti 2002. T.v. om tåget ses delar av Hagalundsanläggningen.

X1 3001 främst i tåg mot Bålsta vid Länna mellan Haninge centrum och Skogås den 22 september 2003.

X1 3001 uppställd i väntan på nya uppgifter, på spår 4 i Sundbyberg den 18 augusti 2007. Som synes hade Stockholmståg gjort en ”tvättaktion” och tvättat alla enheter inför höstens trafik. Lite ny färg skulle dock inte ha skadat… Eftersom inga större ansträngningar har gjorts för att bevara den första X1:an, är dess öde nu beseglat. Uppgifter gjorde tidigare gällande att Sveriges Järnvägsmuseum under våren 2007 brevledes erbjudits att ta hand om den. Intresset verkade dock vara svalt. I slutet av november 2007 beslöt SL Teknik att enheten skulle skrotas. Några dagar tidigare gav man klartecken till Euromaint i Älvsjö att börja plocka reservdelar från X1 3001. Enheten kördes därefter till skrot den 5 december 2007.

Den som vill kombinera musik och X1:or rekommenderas varmt att titta på musikvideon till ABBA:s låt The Day Before You Came från 1982. Den lär vara banbrytande i musikvideosammanhang, främst beroende på de påkostade inspelningarna från helikopter. Huvudsakligen är videon inspelad en gråmulen morgon på stationen i Tumba. X1:orna filmades både exteriört och interiört, dessutom filmades ett pendeltåg som kör över Årstabron från helikopter. Videon avslutas med att pendeltåget lämnar Tumba in i dimman mot Stockholm C. X1 3001 gick sist i det tåget. Jojo!

En 36-årig trotjänare håller i Rotebro den 6 september 2003. Det var gott om tid denna lördagmorgon, så kunde unna mig att ta en bild under uppehållet. X1 3002 levererades 1967 och skrotades i juni 2007 efter 40 år i aktiv tjänst.

X1 3002 lämnar Barkarby på väg mot Västerhaninge på morgonen den 13 oktober 2004.

X1 3003 i spetsen för ett Märstatåg i kurvan mellan Östertälje och f.d. krysstationen Glasberga den 30 maj 2003.

X1 3003 i Sundbyberg den 11 oktober 2003. Enheten kördes till skrot i november 2006.

X1 3004 i Hagalund 1968. I bakgrunden t.h. står X1 3001. X1:orna stationerades till en början i Hagalund, innan Älvsjöhallen stod klar. Foto: © Spårvägsmuseet.

X1 3004 i Åsbro, mellan Motala och Hallsberg, i väntan på tågmöte den 15 januari 2003. F.ö. en trevlig utflykt för en lokförare som då annars, i princip, bara körde i SL:s pendeltågsområde.

Gammal är äldst! Den 5 juni 2009 utgjorde X1 3004 ledande enhet i "söder" i X1-reservtågsättet på Stockholm C, invid avfurneringsplattformarna på Norra Bantorget. X1 3004 skrotades i oktober 2009 och lämnade därmed över "åldermannaskapet" till...

...X1 3005, här i Gnesta på kvällen den 29 maj 2004. "05:an", av årgång 1967, är numera den äldsta X1-enheten som fortfarande är trafikfordon.

Det händer titt som tätt att X1:orna ännu får rycka in för sina yngre kollegor. Här ses "nestorn" X1 3005 sist i en "stompendel" mot Södertälje på Stockholm C på kvällen den 9 februari 2010.

X1 3006 vintertestades på Malmbanan i början av 1968. Här ses enheten i Kiruna. Foto: Gösta Bengtsson, ur Bengt Dahlbergs samlingar.

X1 3006, tillverkad 1967, gör uppehåll i Huddinge den 27 april 2008. Enheten skrotades i maj 2010.

X1 3007, första enhet tillverkad 1968, kallades (naturligtvis?) av en del för "Bondvagnen". Den 16 november 2005 i Älvsjö gick den som ledande enhet i ett tåg mot Södertälje. Enheten passerade den yttersta växeln i april 2008.

X1 3008 som ledande enhet i insatståget 2994 i Älvsjö den 12 oktober 2009. Still going strong!

X1 3009 i Gnesta i april 1971. Foto: © Göran Engström.

Närmare 30 år senare, den 10 januari 2001, lämnade X1 3009 Karlberg som sista enhet i ett tåg mot Kungsängen. Fem dagar senare påbörjade jag min lokförarutbildning vid Citypendeln.

X1 3010 lämnar Solna station på väg norrut en solig dag 1970. I bakgrunden t.v. anas Hagalundsanläggningen. Foto: © Spårvägsmuseet.

Tvenne X1:or på Stockholm C den 30 mars 2004. X1 3010 skrotades i början på mars 2008 och 3039 mötte ödet drygt ett år tidigare i april 2007.

X1 3011 i Spånga 1968. Förmodligen rör det sig om en prov- eller leveranskörning. Foto ur Johan Hellströms samlingar.

X1 3011 sist i tåg mot Södertälje passerar Hagalund den 1 juni 2000.

X1 3011 (m.fl.) i Hagalund den 19 januari 2009. X1:orna är numera (mer eller mindre) stationerade i Hagalund. De utgör fortfarande en viktig reservkapacitet och det är inte ovanligt att flera X1-tågsätt (fortfarande) är ute i trafiken varje dag.

X1 3012 sist i tåg mot Södertälje C rullar in i Södertunneln den 24 mars 2001.

X1 3012 i Hagalund den 30 maj 2007. Kort därefer kördes enheten till skrot.

X1 3013 såldes hösten 2006 till Bombardier Transportation, som använder den för provkörningar på Botniabanan och andra sträckor, inför införandet av det nya europeiska signalsäkerhetssystemet ERTMS/ETCS. Enheten har byggts om och försetts med ny utrustning. Testerna förefaller hittills ha avlöpt väl. Här ses X1 3013 i Hagalund tidigt på morgonen den 8 maj 2009. På långsidan står det ”Vi provkör ERTMS” och ”All information till tåget via radio”.

X1 3014 bromsar in i Stuvsta sommaren 1970. Foto: © Göran Engström.

En X1:a på ovanligt spår. X1 3014 sista uppgift innan skrot blev att den användes vid en katastrofövning i Stockholm i slutet av april 2007. Övningen skedde vid Eriksdal på Södermalm. Spåret dit från Stockholms södra har inte använts sedan i början av 2000-talet. En av de mer mytomspunna delarna är nog tunneln under Södersjukhuset. Där finns ett beredskapssjukhus, med en ingång från spåret. Öppningen är igenmurad, men det finns en dörr i muren. Efter övningen drogs enheten tillbaka från Eriksdal till Hagalund i väntan på transporten till skroten i Nykroppa. Här passerar ekipaget Årstaviken den 26 april 2007. X1 3014 kördes till skrot den 30 maj 2007.

För många år sedan diskuterades en användning av industri- och hamnspår i Stockholmsområdet även för persontrafik. SJ gav 1984 ut en skrift som hette Nya friska idéer om kollektivtrafiken i Stockholm, från SJ som innehöll många intressanta förslag. Enligt uppgift var skriften alldeles för kontroversiell och hela upplagan lär ha låsts in i ett skåp. Skriften finns dock i Banverkets bibliotek i Borlänge! Ett av förslagen kallades "Söderslingan" (Slussen - gamla järnvägstunneln - Södra station - Södersjukhuset - Eriksdal - Skanstull (bibana till Södra Hammarbyhamnen och vidare mot Sickla och Saltsjöbanan) - Norra Hammarbyhamnen - Viking Lines terminal - Stadsgården - Slussen). I skriften finns flera bilder där en X10:a figurerar på spåren för att illustrera möjligheterna. Dagens Tvärbana är väl det närmaste man kommer idéerna i skriften, men de flesta av industri- och hamnspåren är idag antingen upprivna eller används mer eller mindre för godstrafik.

Världens snabbaste X1:a! X1 3015 användes i de inledande provkörningarna med korglutning 1970. Detta projekt ledde så småningom till X2(000). I samband med dessa provkörningar växlades 3015 upp för sth 200 km/h och "skrämdes upp" i 222 km/h mellan Moholm och Töreboda! Sedermera bestod 3015 av 3015A + 3042B och 3042 av 3042A + 3015B. Jag körde upp på 3015 den 9 augusti 2001. Här ses X1 3015 (A) sist i tåg mot Västerhaninge i Spånga den 22 september 2003. Citypendeln hade emellanåt svårt att hålla efter "utsmycknigar" på tågen... Enheten 3042 kördes till skrot den 25 april 2006 och 3015 mötte samma öde den 31 oktober 2006.

Min dåvarande fordonskompetens samlad på en bild. X1 3016 och X10 3116 sida vid sida på Älvsjö bangård på sommaren 2003.

X1 3016 lämnar Upplands Väsby den 16 juni 2005. Enheten slopades i januari 2010.

X1 3017 på mittspåret i Upplands Väsby den 9 augusti 2001, f.ö. ett av de första tågen jag körde efter uppkörningen. Ännu en dryg vecka skulle de s.k. 26-tågen, d.v.s. "kvartstågen" som gick mellan "stompendlarna" (de tågen som utgjorde stomtrafiken, d.v.s. 30-minuterstrafik) vända här i Upplands Väsby. Sedermera förlängdes de till Märsta.

X1 3017 i Märsta på kvällen den 18 september 2001.

Kungsängen den 28 maj 2001, den sista trafikdagen för den gamla sträckan över Stäksön. X1 3018 sist i tåg mot Nynäshamn. Denna sträcka var en riktig flaskhals; enkelspår och en trilskande öppningsbar bro gjorde denna sista rest av gamla SWB mellan Kungsängen och Kallhäll mycket störningskänslig.

Pendeltågsvardag. X1 3018 i Flemingsberg den 30 maj 2003. I bakgrunden kommer ett Linx-X2-sätt susandes. Enheten skrotades i december 2006.

Parallellkörning mellan X1 3019 och en SJ-Regina i Karlberg den 19 augusti 2002. Som synes kämpade Reginorna då med en del brister och silvertejpen tog allt som oftast till hjälp...

X1 3019 i Tullinge den 6 september 2003.

Mitt i "snökaoset" kämpar X1 3019 alltjämt på. Här ses enheten sist i tåg mot Märsta lämna Årstaberg den 16 februari 2010.

X1 3020 sist i tåg mot Jakobsberg ankommer Stockholm C någon gång i slutet av 1980- eller början av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.

X1 3020 håller i Skogås den 11 maj 2008. Svenska Motorvagnsklubben anordnade en utfärd med X1 3020 + 3096 med anledning av att pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet pågått i 40 år. "20:an" drogs till skrot den 5 juni 2009.

En del av X1-B 3020 är bevarad på Spårvägsmuseet.

Inredningen i X1-B 3020 den 11 maj 2008.

Tåg mot Kungsängen med X1 3021 i spetsen närmar sig slutstationen i augusti 1992. Fram till augusti 2001 gick tågen på det hårt belastade enkelspåret mellan Kungsängen och Kallhäll över Stäket. "21:an" på bilden var då ett s.k. "Monokeltåg". När man började med att montera förstärkta frontrutor började man (givetvis) med förarsidan. Rutan på biträdessidan fick vänta till senare. Därmed såg det ut som att X1:an hade monokel! Foto: © Carl-Johan Jargenius.

Pendeltågstrafikens hjältar är och förblir X1:orna! Under vintern 2005/2006 fick de dock (som vanligt) bära hundhuvudet för allt pendeltågselände, oavsett om de hade bidragit till det eller ej. Företrädare för både Citypendeln och SL hävdade i media gång på gång att störningarna berodde på "de 40-åriga gamla tågen". Vad man inte sade var att X1:orna, trots sina konstruktionsmässiga tillkortakommanden och kända vinterkänslighet, trots en underhållsambition från Citypendelns och SL:s sida som knappast kunde kallas för hög och trots det enorma slitage som de dagligen utsattes för tack vare att fordonen utnyttjades till max, så gick de och gick de och gick de (även idag (hösten 2009) är X1:orna oumbärliga…). Självklart försökte SL hitta en vettig anledning till att man betalat miljarder för det nya pendeltåget X60 och då ställdes X1:orna (och X420) per automatik i dålig dager. Här ankommer ett insatståg mot Tumba, med X1 3021 i spetsen, Sundbyberg den kalla morgonen den 21 mars 2006. Än verkade våren vara långt borta... Enheten skrotades i december 2006.

X1 3023 i sin glans dagar på Södertälje S den 12 maj 1972. Tågsättet utgjorde lillpendeln Södertälje S - Södertälje C denna dag. Foto: © Arne Hällqvist.

X1 3023 tillhörde den skara som länge tjänade Stockholms pendlare. Här rullar den in på Älvsjö station den 5 juni 2009. Den 11 september samma år kördes den till skrot.

X1 3024 på väg mot Ulriksdal i Årstaberg den 1 februari 2006. Enheten skrotades i augusti samma år.

Eftermiddagslugn i Märsta den 24 juli 2001. X1 3025 står närmast stoppbocken på spår 7. Enheten skrotades i juni 2009.

X1 3026 på väg mot Nynäshamn i Älvsjö den 27 december 1992. Enheten skrotades i april 2007.

X1 3027 på Stockholm C den 20 januari 2005. Typiskt för X1:orna är de utåtgående hyttdörrarna. Enheten skrotades i mars 2007.

En enhet som försvann tidigt ur flottan var X1 3028. Här ses den ledande i ett södergående pendeltåg i Ulriksdal 1970. Miljön här är totalt förändrad sedan 4-spåret byggdes på 1990-talet. Foto: © Göran Engström.

X1 3028 förolyckades i Märsta den 24 november 1971, då ett godståg inte hann stanna i tid vid infartsignalen i "stopp", utan och körde rakt in i sidan på ett pendeltåg som just avgått från Märsta. Hela enheten slopades, men angavs som skrotad i Vislanda först i december 1978. Foto: © Göran Engström.

X1 3029 passerar plankorsningen vid Antuna gård den 26 april 1984. Enheten skrotades 1986 efter en brand i Västerhaninge den 2 januari 1986. Foto: © Jan Lindahl.

X1 3030 sist i tåg mot Märsta i Ulriksdal den 9 februari 2005.

X1 3031 lämnar Stockholm C och rullar ut på Tegelbacken den 24 juli 1999. Detta var SJ:s sista år som pendeltågsentreprenör.

Exakt två år senare gick enheten i "söder" i tåget mot Södertälje och ses här i Märsta. Enheten skrotades i januari 2008.

Stockholm C den 25 september 1997. X1 3070 kommer smygande förbi kollegan X1 3032 på "X1-reserven". Som synes var "32:an" ett "monokeltåg" på den tiden.

X1 3032 i spetsen för tåg 2719 i Södertälje hamn den 3 maj 2002. Jag körde strax därefter ned till Södertälje C och ställde av tåget. I bakgrunden X1 3057, som denna dag kördes på Gnestalinjen.

X1 3032 på vändspåret i Jakobsberg den 9 maj 2007. X1 3032 skrotades i september 2009.

X1 3033 gick som ledande enhet i ett tåg som spårade ur i Kallhäll i juni 1969. Enheten blev så svårt skadad att den skrotades efter olyckan. Andra enhet framifrån var X1 3015, som efter denna olycka reparerades och byggdes om för korglutnings- och höghastighetstester (jfr. ovan). Foto: © J. Hyltskog, SJ Reka/Järnvägsmuseum.

X1 3034 lämnar Stockholm C på väg mot Södertälje den 16 april 1998. Enheten skrotades i oktober 2009.

X1 3035 leveransklar i Linköping den 17 augusti 1968. Foto: Ulf Lindblom, © Hans Lindblom.

Möte med X1 3035 på "Årstagärdet" den 29 mars 2005. Enheten skrotades i april 2006.

X1 3036 håller i Karlberg på sin väg mot Södertälje C den 24 mars 2001. I maj 2008 passerade "36:an" den "yttersta växeln".

X1 3037 som lillpendel ankommer Tungelsta i november 1986. Enheten såldes i maj 2008 till Bombardier Transportation (BT), för att användas till ERTMS/ETCS-testkörningar, precis som 3013 (se ovan).

BT X1 3037 på mellanbangården i Hagalund den 23 april 2010.

Nyreviderade SJ X1 3038 i tåg mot Västerhaninge lämnar Älvsjö den 18 december 1999. Detta var i elfte timmen för SJ som entreprenör åt SL; den 6 januari 2000 tog Citypendeln över trafiken, och ordet pendeltågselände fick en renässans... Sedan Juni 2006 bedrivs trafiken av Stockholmståg, som sedan en tid är ett helägt dotterbolag till SJ…

X1 3039 gick främst i det tåg som spårade ur i Älvsjö den 26 april 1994. Det tydligaste spåret efter det var att den fick tonade rutor i dörrarna, precis som X10. Här ses enheten några dagar efter olyckan. Foto: © Fredrik Lundström.

X1 3039 på väg mot Märsta håller på Stockholms södra den 9 mars 2005. Enheten skrotades i april 2007.

X1 3040 på reservspåret på Stockholm C den 17 april 1998. Notera det avvikande typsnittet i SL-loggan och frontsiffrorna; här har man använt SL:s (ursprungligen SS:s) smått klassiska typsnitt Esseltub i stället för den variant av Helvetica SL införde i mitten av 1980-talet. Jämför med bilden nedan!

X1 3040 främst i ett insatståg ankommer Älvsjö den dimmiga höstmorgonen den 24 september 2008.

X1 3041 redo för avgång från Södertälje hamn den 18 november 2002. Enheten kördes till skrot den 25 april 2006.

Som nämnts ovan utgjordes X1 3042 sedan 1987 av 3042A + f.d. 3015B. Här ses nyombyggda X1 3042 i Märsta den 15 juli 1988. Foto: © Arne Hällqvist.

Inredningen i den nyombyggda X1 3042. Foto: © Arne Hällqvist.

X1 3042 flankerad av X10 3159 och X420 062 den 10 maj 2003. Enheten skrotades i april 2006.

X1 3043 i Ulriksdal den 9 december 2006. Enheten slopades i maj 2008 och såldes till Norrköpings kommun som använde den för räddnings- och evakueringsövningar under en tid. I november samma år drogs den till Nykroppa för att skrotas.

X1 3044, med nyombyggda X10 3148 i kopplet, passerar Gamla stan den 9 februari 2001 på sin väg mot Västerhaninge. Enheten skrotades i juni 2007.

Två X1:or (3045 och 3084) blev i mitten av 1990-talet ommålade i SL:s "vanliga" blå färg, samma som på SL:s övriga banor. Av någon outgrundlig anledning målades taket blått (som på Saltsjöbanan och i tunnelbanan), i stället för grått (som på övriga pendeltåg och banor med kontaktledning). Genom Moder Jords försorg har taket blivit hyfsat grått ändå... Här ses då nyreviderade X1 3045 på Stockholm C den 25 september 1997. Enheten kördes till skrot i november 2006.

Båda dessa enheters förarhytter var mer eller mindre i originalskick. På övriga enheter rustades hytterna upp i samband med ombyggnads- och moderniseringsarbetena på 1980- och 90-talen. Här ses A-hytten på X1 3045 i maj 2002. Då hade enhet ännu inte fått blinkande frontljus (en varningssignal till mötande tåg), utan strålkastarströmställaren var fortfarande original. Notera även hastighetsreferensen i mitten på förarpulpetens nedre del; med den kunde önskad toppfart ställas in, varvid motorströmmen styrdes ned när det aktuella värdet uppnåddes. På X1 har funktionen varit bortkopplad sedan länge, men den finns däremot på X10.

Den 9 augusti 2001 lämnade X1 3046 Upplands Väsby på sin väg mot Södertälje. Åskmolnen bullade upp sig hotfullt vid horisonten...

Karlberg den 7 december 2004. X1 3046 gick ledande i tåg mot Västerhaninge.

Vintern höll i sig länge i Stockholm 2009. X1:orna används fortfarande i stor utsträckning och får rycka in när de yngre kollegorna X60 inte räcker till. X1 3047 gick som ledande enhet i tåget mot Märsta den 23 mars 2009. Normalt ska det gå X60 i alla stomtåg.

Den 3 december 2009 gick X1 3047 ledande i insatståget 2994 från Älvsjö till Upplands Väsby. Fram t.o.m. den 11 december 2009 gick X1:orna planenligt i detta omlopp.

Originalutförandet representeras här av X1 3048 på Stockholm C den 25 september 1969. Denna enhet blev kortlivad; den levererades sent 1968 och demolerades fullständigt i den svåra olyckan i Skavstaby mellan Upplands Väsby och Rosersberg den 10 november 1969. Foto: Sven Lindgren, © Ove Lindgren.

Ännu en bild av X1 3048, tagen på Södertälje C sommaren 1969. Foto: © Bengt Dahlberg.

De sorgliga resterna av 48:an A-vagn dagen efter olyckan. Foto: © Göran Engström.

X1 3049 i Årstaberg den 26 januari 2006. Enheten skrotades i slutet av maj 2007.

X1 3050 sist i tåg mot Märsta i Tureberg (idag Sollentuna) 1969. Foto: © Spårvägsmuseet.

En av de få bilder jag har tagit av en X1:a i originalmålning. X1 3050 svischar förbi Tanto på väg söderut den 1 mars 1992. Enheten skrotades i juni 2004.

X1 3051 ankommer ett vintigt Sundbyberg den 23 november 2004.

Stockholms södra en sommardag i början av 1970-talet. X1 3052 gick ledande i ett pendeltåg på väg mot Södertälje. Enhetens A-vagn skrotades 1983 efter en brand i Västerhaninge den 27 december 1982. B-vagnen kopplades ihop med 3025A och fortsatte därefter tjänsten som 3025B (II) fram till i juni 2009, då 3025 skrotades. Foto: © Göran Engström.

Vintern lyste med sin frånvaro på luciadagen 2002. X1 3053 passerar Antuna på väg norrut.

Ännu ett "Monokeltåg". X1 3054 dånar fram över Södra Järnvägsbron på Getingmidjan på väg mot Märsta den 3 februari 1991. Enheten kördes till skrot i november 2006.

X1 3055 i Tillberga den 26 juni 2002.

Efter avslutad trafiktjänst fick X1 3055 tjänstgöra vid räddnings- och evakueringsövningar innan den skrotades. Här ses enheten på Stockholm Norra den 24 september 2007. 3055 kördes till skrot i april 2008.

X1 3056 i Karlberg den gnistrande vinterdagen den 19 november 2004.

Knappt fyra år senare, den 25 september 2008, ses här X1 3056 i Älvsjö som ledande enhet i ett insatståg till Tumba. Enheten slopades först i april 2007, men sattes sedermera åter i trafik. Ödet hann ifatt enheten i september 2009, då den kördes till skrot.

Den 3 maj 2002 hade jag förmånen att få köra X1 3057 som Gnestapendel och här ses tåget avgångsberett på Södertälje C. Som synes förde Citypendeln då en ojämn kamp mot traktens "kreativa" förmågor... "57:ans" strömavtagare skadades i januari 2007 och därefter ställdes enheten av i Hagalund. Efter påskhelgen samma år skrotades enheten.

X1 3058 avställd i Hagalund den 19 mars 2007. Några veckor senare drogs enheten till skroten i Nykroppa.

X1-A 3059 demolerades fullständigt vid en olycka i Järna i december 1972, då ett pendeltåg kom i vägen för expresståget xt 37, draget av Rc2 1095, när det korsade ett av fjärrtågsspåren. På bilden ses den relativt oskadade B-vagnen, som ställdes undan som reserv (den stod bl.a. länge i Saleboda mellan Emmaboda och Karlskrona) och sattes i drift igen först 1983, då den kopplades ihop med 3003A och följaktligen blev "nya" 3003B. Foto: © Jan Lindahl.

X1 3060 i Hagalund den 20 februari 2007. Denna enhet hade använts av Inlandsbanan i extratågen med anledning av Alpina VM i Åre. Efter återkomst till Stockholm sattes den åter i trafik.

Knappt ett år senare kämpade X1 3060 alltjämt på. Spänd framför trenne X10:or bromsade den in i Ulriksdal den 4 januari 2008. Enheten kördes till skrot den 19 december 2008.

X1 3061 uppställd tillsammans med trenne kollegor på "E-gruppen" på Stockholm C den 20 september 2008. Ett extra X1-tågsätt finns normalt insatsberett på Stockholm C, utöver det "vanliga" reservtågsättet.

X1 3062 sist i tåg 2617 i Södertälje hamn den 3 maj 2002.

Den 1 maj 2005 passerade X1 3062 genom Sundbyberg på sin väg mot Bålsta. Enheten skrotades i mars 2007.

X1 3063 i Karlberg den 21 december 1981. Drygt sju år senare, den 2 februari 1989, brandskadades A-vagnen mellan Stockholm C och Karlberg och skrotades senare. 3063B kopplades 1991 ihop med 3027A, efter att 27:ans B-vagn skadats vid en kollision med en X10 vid Älvsjöhallen. Foto: © Jan Lindahl.

X1 3064 ankommer Nynäshamn från Nynäshamns färjeterminal den 21 juni 2004. Enheten skrotades i december 2006.

X1 3065 i Kungsängen den 28 maj 2001, sista dagen med trafik på den gamla enkelspåriga sträckan över Stäket. Enheten slopades sommaren 2009 och stod avställd i Tillberga under en längre tid. Sedan mars 2010 är enheten åter i trafik. Säg dock det som vara för evigt! I början av maj 2010 beslutade SL att enheten skulle skrotas, vilket också skedde i slutet av maj 2010.

X1 3066 i Älvsjö på väg mot Södertälje den 4 februari 1972. Södertälje-tågen trafikerade spår 8 under ombyggnadstiden vid Älvsjö. Foto: © Arne Hällqvist.

X1 3066 och 3087 i Älvsjö den 19 oktober 2004, samma dag som X60 6002 drogs iväg för de första gångdynamiska testerna. X1 3066 skrotades i oktober 2009.

X1 3067 i Sundbyberg den strålande vinterdagen 28 februari 2005.

X1 3068 i Södertälje hamn den 28 december 2001, en dag då "pendeleländet" var ett faktum... Enheten skrotades i augusti 2006.

X1 3069 och 3082 flankerar en yngre X60-kollega i Älvsjö den 15 juni 2005. Ganska precis två år senare skrotades X1 3069 i Nykroppa. 3082 mötte samma öde i maj 2010.

X1 3070 i Sundbyberg den 10 januari 2001. Enheten skrotades i mars 2008.

X1 3071 lämnar Stockholm C mot Flemingsberg någon gång i slutet av 1980- eller i början av 1990-talet. Foto: © Carl-Johan Jargenius.

X1 3071 på Västerås norra den 26 juni 2002 på väg tillbaka till Stockholm från Tillberga. Enheten skrotades i april 2007.

X1 3072 passerar Riddarholmen den 17 augusti 2004. I november 2006 drogs enheten till skrot.

X1 3073 i tåg mot Södertälje ankommer Älvsjö den 18 december 1999.

Nynäsbanan vid Länna, mellan Skogås och Handen, en dag i maj 1994. X1 3073 gick ledande i ett södergående tåg. Foto: © Fredrik Lundström.

X1 3073 sist i tåg mot Märsta strax söder om Rönninge. Destinationsskylten har uppenbarligen hamnat upp-och-ner. Enheten skrotades i april 2007.

Höstrusk i Flemingsberg den 4 november 2005. X1 3074 gick ledande i tåg mot Märsta. Enheten skrotades ett år senare.

X1 3075 i spetsen för tåg 2642 i Rönninge den 24 januari 2003. Enheten skrotades i april 2007.

X1 3076 i Sundbyberg den 8 maj 2004. Enheten skrotades i juni 2007.

Den 12 juli 1973 startade pendeltåget 2826X från Södertörns villastad (idag Farsta strand) mot Stockholm (förmodligen mot signal i "stopp"), leddes in på skyddsspåret och kolliderad med en bergvägg. Fem personer omkom. X1-A 3077 gick ledande och skadades allvarligt. På andra bilder kan man tydligare se den helt intryckta förarhytten. A-vagnen skrotades, medan B-vagnen sedermera kopplades ihop med 3080A och blev 3080B (II). Här ses X1-A 3077 upplastad på en Rs-vagn i Södertörns villastad i väntan på att transporteras till skrot. Foto: © Göran Engström.

X1 3078 passerar plankorsningen Esplanaden i Sundbyberg den 14 januari 2006. Enheten skrotades i december 2007.

1970 pågick ombyggadsarbetena i Älvsjö som bäst. Här ses X1 3079 ledande i ett södergående tåg på väg in till stationen. Foto: © Göran Engström.

X1 3079 på väg mot Märsta i Solna den 13 augusti 2005. Enheten skrotades i april 2006.

X1 3080 i spetsen för tåg 2870 på kvällen den 11 juli 2003. Enheten skrotades i december 2007.

X1 3081 i Älvsjö den 11 december 2009 som ledande enhet i det sist planenliga X1-tåget. Övriga enheter var 3067, 3040 och 3090. En epok närmar sig sitt slut. Nu kommer X1:orna enbart att användas som reservfordon, men de kommer säkert till användning! Det är ännu inte bestämt när de definitivt kommer att tas ur trafik. Foto: © Daniel Majd.

X1 3081 passerar Tanto på Södermalm den 1 september 2005.

X1 3082 i Motala på morgonen den 4 november 2002. Enheten hade tidigare samma höst skadats i samband med en smärre kollision med stoppbocken i Kungsängen. Man kan ana bucklorna invid skyddsbuffertarna. I kortkopplet blev skadorna dock värre. Jag drog ned den till Motala under natten mellan den 3 och 4 november med X1 3053 i 40 km/h. Motala verkstad (idag Motala Train) gjorde ett förnämligt återställningsarbete och sedan dess har enheten varit i trafik.

Lite drygt sex år senare kämpade X1 3082 alltjämt på i den stockholmska pendeltågstrafiken. Här håller den på Stockholm C den 15 januari 2009, som ledande enhet i ett tåg från Jakobsberg till Tumba. X1 3082 var f.ö. den första X1:an som förseddes med förstärkta frontrutor. Som nämnts ovan (se bilder av 3021 och 3054) började man med förarsidan, varför tågen kallades ”monokeltåg”. Enheten skrotades i maj 2010.

X1 3083 sist i tåg mot Märsta rullar ut på gamla Årstabron den 4 februari 2002. Då var ännu bygget av nya Årstabron i sin linda. Enheten skrotades i december 2006.

Förutom 3045 målades, som nämnts ovan, också 3084 "tunnelbaneblå". På bilden väntar X1 3084 på avgång från Stockholm C den "råddiga" eftermiddagen den 5 februari 2010. Enheten kämpade på ytterligare några månader fram till juni 2010, då den slopades i väntan på skrotning.

X1 3085 har ankommit Älvsjö den 8 september 2009 i tåg 2911, det enda omloppet som planenligt tursattes med X1 under hösten 2009.

Början på slutet. X1 3086 som reservdelsförråd i Älvsjö den 6 september 2005. Enheten skrotades i april 2006.

Ett tåg på väg från Södertälje mot Märsta passerar växlarna i Östertälje den 30 maj 2003. Sist i tåget gick X1 3087. Tidgare var detta en egen "krysstation" som hette Glasberga, men efter en ombyggnad skapade man den nya stationen (idag: driftplatsen) Östertälje. Dessförinnan var Östertälje en hållplats. Nu hade man möjlighet att vända tågen här vid broöppningar, i stället för i Tumba, som man gjorde tidigare. X1 3087 skrotades i april 2007.

Södertälje syd undre den 16 december 2005. X1 3088 främst i tåget mot Södertälje C. Uppe till vänster skymtar fjärrtågstationen Södertälje syd övre Den undre hållplatsen är belägen på Västra stambanan, medan den övre stationen är belägen på Grödingebanan.

X1 3089 rullar in på Karlbergs station den 24 mars 2001.

X1 3089 lämnar den nya stationen i Årstaberg den 21 mars 2006, på väg mot Tumba. T.h. skymtar efterträdaren X60. Enheten skrotades i augusti 2006.

X1 3090 på Älvsjö bangård den 4 februari 2002. "90:an" är ännu still going strong!

X1 3091 nedanför Bonnierhuset mellan Stockholm C och Karlberg 1972. X1-A 3091 skadades svårt vid en brand i Tullinge på kvällen den 20 februari 1982 och skrotades efter det. B-vagnen (närmast kameran på bilden) kopplades ihop med X1-A 3102 samma år (vars B-vagn också hade brandskadats 1982, men i Upplands Väsby). Foto: © Spårvägsmuseet.

X1 3092 passerar f.d. hållplatsen Sundbyberg Norra den 8 november 2004. Enheten skrotades i mars 2007.

X1 3093 med enbent strömavtagare sist i ett södergående pendeltåg passerar Skavstaby (som då låg längre söderut) i januari 1985. Foto: © Arne Hällqvist.

X1 3093 i Sundbyberg den 30 september 2004. "93:an" mötte sitt öde i december 2006.

X1 3094 bromsar in på Stockholm C den 28 juli 2000. Det var Citypendelns första problemkantade år och under den sommaren var trafiken kraftigt reducerad.

Utsikt från Södermalm över Stockholm den 13 oktober 2004. På järnvägsbron över Söderström passerar ett pendeltåg med X1 3095 sist på väg norrut. I slutet av maj 2007 gick färden i stället till skroten i Nykroppa.

X1 3096 passerar Gamla stan den 24 mars 2001.

Än leva gamla gudar! X1 3096 lämnar Södertälje hamn den 25 februari 2008. Inte mycket i bilden talar om att den är tagen just 2008, det kunde lika gärna ha varit vilken vårvinterdag som helst under de senaste sju åren... Enheten slopades i juni 2010.

X1 3097 på väg upp ur Riddarholmstunneln den 7 februari 2003. Vintern hade åter kommit till stan och trafikkaoset var ett faktum... Enheten kördes till skrot i september 2009.

X1 3098 i Mjölby den 12 mars 2001. Normalt är A-vagnen alltid vänd mot norr, men denna enhet hade blivit "felvänd" vid transporten ned till Mjölby. Den skulle till Motala verkstad för reparation av boggisprickor och användes för utbildningsändamål i Mjölby när den ändå var i "trakten". Knappt sju år senare mötte den sitt öde och passerade "den yttersta växeln" i januari 2008.

Den 19 mars 2004 gick X1 3100 ledande i ett tjänstetåg till Kungsängen. Väl där framfördes växlingssättet på vändspåret i för hög fart och krockade med den bastanta stoppbocken. Förarhytten på enheten trycktes in och föraren klämdes fast, men kunde räddas av räddningstjänsten. För X1 3100 var det därmed färdigåkt. Här ses enheten i Älvsjö på spår 0 den 5 maj 2004. Knappt en månad senare transporterades den till skroten i Gladökvarn.

Som ersättning för de enheter som förolyckats vid olyckorna 1969 i Kallhäll (3033) och Skavstaby (3048) lät man tillverka enheterna 3101 och 3102. Den 26 februari 2007 stod X1 3101 på Stockholm C redo att fortsätta färden mot Södertälje. Enheten skrotades i oktober 2009.

X1 3059, 3101, 3102 och X17 982 på Södertälje C den 16 april 1972. 3059 förolyckades som nämnts ovan senare under året i Järna. 3101 och 3102 ingick i ett specialomlopp vid den här tiden. Foto: © Arne Hällqvist.

X1-B 3102 brandskadades i Upplands Väsby i februari 1982. B-vagnen skrotades därefter och A-vagnen kopplades ihop med X1-B 3091, vars A-vagn också hade brandskadats samma år, men i Tullinge. Foto: © Arne Hällqvist.

X1 3102 i Älvsjö på morgonen den 2 juni 2003. Denna bild finns även publicerad i den intressanta boken Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping 1907-1972 – Hundra år sedan starten. Enheten var det sista järnvägsfordonet som tillverkades av ASJ i Linköping. Enheten ställdes av i oktober 2007 p.g.a. omriktarfel, men sattes sedermera åter i trafik. Den 18 januari 2008 kördes enheten till skrot. En bild av 3102 i Södertälje S i september 1976 finns i SJK:s forum Postvagnen.

X1 3103 på Stäksön, mellan Kallhäll och Kungsängen den 28 december 1984. Denna och 3104 utgjorde de sista X1:orna som tillverkades, dessutom flera år efter att den första serien var avslutad. ASJ som järnvägstillverkare fanns inte längre, utan korgarna till dessa två enheter tillverkades av Hägglunds i Örnsköldsvik. Dessutom förseddes de med elektrisk motståndsbroms; motståndslådorna på taket syns tydligt. De båda enheterna blev också väsentligt dyrare än de tidigare levererade enheterna. Foto: © Jesper Werle.

X1 3103 i Älvsjö den 4 april 2001. Enheten blev prototyp för ombyggnaden där ca 30 X1:or bl.a. förseddes med statisk omriktare och motorventilatorer. Notera de avvikande vindrutetorkarna. "103:an" hade stått avställd som reservdelsförråd, ända sedan SJ-tiden, alltså före årsskiften 1999/2000. Citypendeln hade konstant brist på fungerande enheter, varför man var nödd att "väcka liv" i "103:an" igen. Denna dag drogs den ned till Motala verkstad, tillsammans med X10 3050 (t.v. i bild), som skulle få sina boggisprickor åtgärdade. Enheten skrotades i december 2006.

Den allra sist tillverkade X1:an, 3104, i Tullinge den 10 september 2002. Notera bromsmotståndslådorna på taket.

X1 3104 ankommer Sundbyberg den 27 april 2006. Som kanske synes har bromsmotståndslådorna på taket demonterats. Elbromsen var urkopplad sedan många år och delarna behövdes bättre på X10:orna. X1 3104 skrotades även den i december 2006.

SL Pendeltåg Hem